Camilla Lejon har ett tufft år bakom sig, både jobbmässigt och privat. Flygplatsen, där hon är vd, fick tidigt känna av effekterna av pandemin. Och själv drabbades hon av en stresskollaps i höstas.
2013 tillträdde Camilla Lejon som vd för Linköping City Airport. Det var samma år som Linköpings kommun gick in som ägare och tog ansvar för den civila flygtrafiken.
Kommunen skjuter i år till 43 miljoner kronor till flygplatsen som omsätter omkring 70 miljoner, har 20 anställda som årligen servar cirka 145 000 passagerare samt nyttoflyget.
Inrikesflyget är borta sedan länge och sedan SAS för fyra år sedan slutade flyga till Köpenhamn från Linköping är nederländska KLM ensam operatör med – i normala fall – tre avgångar dagligen till och från Amsterdam.
Men det här är inget normalt år. Det står tydligt när Camilla Lejon tar ett djupt andetag och svarar på frågan om hur året varit.
– Märkligt. Och väldigt tufft. En pandemi som lamslår hela världen. Det fanns inte i min vildaste fantasi. Vi är ju i en av de branscher som drabbats hårdast. Jag är van vid att kunna planera och ha full koll på saker och ting. Nu har man fått ta bollen på volley hela tiden. Det finns inget mönster, ingen strategi som håller någon längre tid. Det har varit utmattande.
För hennes personliga del var det på väg att gå riktigt illa.
– Jag började grubbla och ställa mig frågor som "har vi gjort tillräckligt för vår personal och för våra resenärer?". Jag fick svårt att sova. I november trodde de att jag fått hjärtinfarkt. Jag fick åka till US med skyhögt blodtryck på grund av långvarig sömnbrist. Till slut tog det här året ut sin rätt på något sätt.
Var det hjärtinfarkt?
– Nej. Men jag hade ett blodtryck på 200 genom 100. Du ska ha 140 genom 80. Det var någon form av stresskollaps.
Hur mår du nu?
– Jag behövde en månad till att bara få sova. Sedan var det "smack på det". Jag är på fötter igen och nu sover jag gott. Jag älskar ju att gå till jobbet och har insett att jag kan inte göra något åt pandemin. Jag kan bara göra så gott jag kan och hantera effekterna av den.
Vad är det främst som varit så jobbigt?
– Vi såg ju redan i februari förra året att vi började få minskat antal resenärer, främst från Asien. I mars gick vi upp i krisstab som det heter. Då gällde tre saker: Vi skulle hålla driften igång så länge som KLM flög. Vi skulle strypa alla kostnader som gick att strypa. Och vi skulle ta hand om vår personal som permitterats. Vi tog hand om de frågorna, vi tycker att vi lyckades och det är vi väldigt stolta över. Ekonomiskt sätt gör vi en förlust. Men den är inte i närheten av den som våra kollegor runt om i Sverige gör. Och personalen har gett oss bättre betyg än någonsin.
Hur har KLM flugit under pandemin?
– De flög april månad ut. Sedan gjorde de uppehåll till i augusti. Då var det först två avgångar per dag, sedan gick man ner till en avgång per dag för att i slutet på året landa på 2-3 avgångar i veckan. Normalt har vi ju tre fullsatta avgångar om dagen. Innan pandemin pratade vi om att vi måste få till en fjärde avgång för att kunna ta hand om alla resenärer.
Du nämnde att ni gick med förlust förra året. Hur mycket?
– Vi gör ett minusresultat på ungefär fyra miljoner. Men vi har en tvist med Tillväxtverket gällande korttidspermitteringar. Vi har rätt och de har fel så resultatet kommer troligtvis att hamna på minus 2,3 miljoner.
Räcker de 43 kommunala miljonerna eller behöver ni mer?
– Under 2021 krävs troligen mer men det beror på om vi får ta del av ett eventuellt statligt krisstöd till flygplatserna. Inte därefter som jag ser det men det beror naturligtvis på pandemins långsiktiga effekter. Vi har skrivit nya avtal som gör att vi kommer att öka våra intäkter.
"Ekonomiskt sätt gör vi en förlust. Men den är inte i närheten av den som våra kollegor runt om i Sverige gör", säger Camilla Lejon, vd för Linköpings flygplats.
Kommer pandemin att påverka det framtida flygandet?
– Vi är lyckligt lottade jämfört med många andra. De av mina kolleger som har mycket inrikestrafik kommer att få svårt att komma igen efter det här. Pandemin har visat att det fungerar bra med digitala möten om du sitter i Stockholm och har en kollega i Göteborg. Men miljonaffärer med Kina, Sydafrika eller Brasilien bygger du inte upp så. De flesta av våra resenärer är små- och medelstora företag. De har inga uppbyggda organisationer utomlands som kan ta hand om affärerna. De måste komma ut och träffa kunder. Vi har dessutom många servicetekniker som reser runt världen.
Långsiktigt då. Flyget är ju under hård press ur klimatsynpunkt och pekas ut som en av de större miljöbovarna.
– Nu är ju inte flyget en av de större miljöbovarna. Flyget står för 2–3 procent av världens utsläpp av koldioxid och 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp, inklusive kväveoxid. Ibland kan det låta som om vi står för 97 procent av alla utsläpp.
Du tycker att flyget blir orättvist utpekat?
– Ja, men flyget ska diskuteras. Mycket görs redan och mycket är på väg att hända. KLM har till exempel minskat koldioxidutsläpp med 20 procent per passagerare sedan 2011 och med 70 procent de senaste 40 åren. Nya flygplan förbrukar mycket mindre bränsle. Elflyg är på väg och nu diskuteras även vätgas som bränsle.
Ni är väldigt beroende av KLM. Har ni långtidskontrakt med dem?
– Det funkar inte så i flygvärlden. Vi har ett avtal på tre år. Om de lägger om sin strategi kan de bara lämna. Men KLM satsar på flyg från regioner. De ser det som ett vinnande koncept. KLM har varit här i 12–13 år. Så länge de gör bra affärer vill de naturligtvis fortsätta.
Borde ni inte försöka få hit fler bolag?
– Absolut. Men många förstår inte riktigt hur det funkar. Om ett nytt flygbolag ska in får man räkna med att det tar tre år innan det går med vinst. Det finns inga flygbolag i dag som kan gå in i en affär där man gör förlust tre år i rad. Vi måste kunna presentera en affärsmodell där vi visar att vi kan fylla flygplanen. Vi förhandlar med flera bolag. Om det inte varit för pandemin hade vi nog haft ett bolag som startat upp här i höstas.
Vilket bolag är det?
– Det kan jag inte säga. Men det ska vara ett bra bolag med bra anställningsvillkor, kundservice och klimatarbete. Och resenärerna måste komma till en hubb och kunna flyga vidare. Vi kan inte fylla ett flygplan minst en gång om dagen 365 dagar om året med resenärer som bara ska till en destination.
Charter då? Kapaciteten finns ju?
– Vi finns till för näringslivet och för att de ska kunna göra bra internationella affärer, betala skatt och göra det här till en plusaffär för kommunen på sluttampen – inte för att ordna charterresor för privatresenärer. Därmed inte sagt att vi inte ska ha någon charter alls. Vi har haft populära skidresor till Andorra och fullsatta avgångar till Italien och Kroatien ihop med Vikingbuss. Jag ser det som högst troligt att vi kommer att ha ett antal avgångar per säsong till attraktiva resmål. Men för att dra i gång charter i stor skala skulle vi behöva bygga ut parkering och göra stora kostsamma infrastrukturella förändringar.
Är Östergötland tillräckligt stort för två flygplatser? Vore det inte bättre men en regional flygplats?
– Det är egentligen inte min sak att svara på. Att vi kompletterar varandra i stället för konkurrerar ser jag som det viktigaste. Det har vi gjort på ett bra sätt nu i ett antal år. Norrköping har i huvudsak charter och lite frakt. Vi i Linköping har reguljärflyget.
Hur är ert förhållande till Saab?
– Vi lever i symbios med varandra kan man säga. Det är Saab:s flygbana och vi hyr in oss på den. Vi delar på bana, på ramppersonal och på tornverksamheten. Det är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att arbeta.
Och nu ska start- och landningsbanan flyttas?
– Ja, den förlängs 600 meter i ena änden och 600 meter plockas bort i andra änden. Det är för JAS Gripens skull. Man vill flytta bullerkurvan från centrala Linköping för att kunna komma åt mark som tidigare inte gick att bebygga på grund av bullerproblematiken.
Har det här någon betydelse för er?
– Passagerarna får sitta i flygplanet en halv minut längre innan de kliver av. Annars ingenting. Samtidigt har man breddat banan fem meter och det betyder att vi nu är en riktig 4C-bana. Tidigare har vi haft dispens. Det innebär att vi kan ta emot större flygplan, Boeing 737 eller Airbus 320-serien.
När kommer allt att komma igång som vanligt igen?
– Det hänger på vaccineringen. Folk vill ut och resa. Företagen vill ut och träffa kunder. Bara gemene man börjar få sina sprutor kommer det att börja bokas på igen. Det är jag övertygad om. Men det kommer nog att ta ett tag innan det blir tre avgångar igen och det lär inte bli aktuellt att diskutera en fjärde avgång på ganska länge.