Jessica Milch, vice ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare, menar att den nya budgeten för barn- och ungdomsnämnden innebär att skolpersonal sägs upp. "Nu ser vi också att många skolor behöver se över sin lärarpersonal", säger hon.
Redan i somras klubbade Linköpings kommunfullmäktige igenom S+M-styrets budget för 2024. Nu, under hösten, har de enskilda nämnderna bestämt hur pengarna, i detalj, ska fördelas mellan verksamheterna. Barn- och ungdomsnämnden förfogar över sammanlagt 3,9 miljarder kronor nästkommande år. I jämfört med 2023 är det en ökning med 75 miljoner kronor – en ökning som dock äts upp av inflationen och skolornas ökade kostnader. Samtidigt sänks den så kallade demografiersättningen med 43,4 miljoner kronor. Ersättningen innebär att barn- och ungdomsnämndens ekonomi regleras utifrån antalet barn i åldersgruppen 1–15 år – och här pekar trenden nedåt. På samma sätt får äldrenämnden mer pengar när antalet äldre i Linköpings kommun ökar.
Frågan är hur den nya budgeten och det ekonomiskt tuffa läget påverkar Linköpings skolor. Budskapet från de ledande politikerna har varit att budgeten inte innebär några besparingar. Men enligt fackorganisationen Sveriges Lärare, som i budgetförhandlingar uttryckt sitt missnöje, är verkligheten en annan.
– Ledningen säger att Linköping har det bra ställt i jämfört med andra kommuner i Sverige men vi ser inte att vi får tillräckligt med pengar för det uppdrag som skolan har. Visst, man kanske inte drar ned någonting på pappret men man skjuter inte heller till de pengar som behövs för att kompensera för de ökade kostnaderna, säger Jessica Milch, vice ordförande för Sveriges Lärare i Linköping.
Men anser ni att budgeten innebär besparingar för skolorna?
– Absolut. Det ser vi på lokal nivå, i våra förhandlingar. För att en verksamhet ska få ihop sin organisation efter den här budgetramen måste de flesta dra ned på personal. Det har man redan gjort under 2023 för att försöka nå en budget i balans. Det var främst Kommunals medlemmar, till exempel elevassistenter, som det handlade om då, säger Jessica Milch och fortsätter:
– Nu ser vi också att många skolor behöver se över sin lärarpersonal. På min egen skola, Ånestadsskolan, pratar man om att öka den undervisningstid som lärarna har. Det handlar om att färre människor ska göra mer.
Jessica Milch menar att Sveriges Lärares medlemmar går på knäna i dag, och att arbetsbelastningen inte är rimlig. "Det drabbar inte bara lärarna utan i förlängningen undervisningen och eleverna", säger hon.
Riskerar lärare att sägas upp menar du?
– Nej, det råder ändå en lärarbrist. Det handlar snarare om att kommunen förflyttar lärare och ser till att vi har behöriga lärare på alla tjänster. Det är i och för sig bra, men inte om man samtidigt ökar undervisningstiden. Det vi ser är att våra medlemmar går på knäna och har en arbetsmiljö och arbetsbelastning som inte är rimlig.
Även fackförbundet Kommunal har förhandlat med kommunen om den nya budgeten. I en protokollsanteckning skriver de så här: "Då medlen, för att bedriva en verksamhet på högsta nivå är i underkant ser Kommunal stora risker för arbetsmiljön och arbetsglädjen för våra medlemsgrupper. Vi ser att i tider med sämre ekonomi berörs våra medlemmar i stor utsträckning av bristande tjänstgöringsunderlag eller i värsta fall uppsägning. De uppdrag som då blir obemannade ska då tas omhand av pedagoger med redan ansträngd vardag. Detta kommer att lämna många av de elever, med lite extra behov av stöd från vuxen, i ett utsatt läge".
Det finns 2 250 tomma elevplatser i Linköpings kommun. "Men vi kommer inte, under de närmaste åren, se en likadan process som vi hade under 2023", säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S).
När Elias Aguirre (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping, får berätta fritt om den nya budgeten är det andra tongångar.
– Det är tydligt att omvärlden påverkar skolan och förskolans ekonomi, med kostnadsökningar kopplat till inflationen, och det kommer den att göra även nästa år. Samtidigt lägger vi fram en budget som inte innebär besparingar i skolan, förskolan eller fritids. Det tycker jag är en bedrift, särskilt om man kollar på övriga kommun-Sverige där det sparas friskt på skolans verksamhet, säger han.
Men fackförbunden menar ju att budgeten är för snålt tilltagen, att det inte kompenseras för prisökningarna och att det därför leder till besparingar.
– Det handlar om två olika frågor. Den ena är ifall skolan har tillräckligt med resurser i dag. Det tycker inte jag – och det är en anledning till att vi i år har gjort väldigt jobbiga saker så som att lägga ned skolor och förskolor för att kunna lägga mer resurser på personal. Den andra frågan är huruvida vi kompenserar verksamheterna för de kostnadsökningar som sker nu. Det menar jag att vi gör.
Och att facken menar att personal sägs upp. Vad säger du om det?
– Det är flera saker som händer samtidigt nu för förskolan och skolan. En sak är att vi har färre barn i verksamheterna. Det påverkar ekonomin och en del pengar flyttas över till äldreomsorgen. Men om man tittar på andelen resurser per barn ligger vi kvar på samma nivå och behöver inte spara 2024, säger Elias Aguirre.
Sveriges Lärare i Linköping är en av de fackförbund som har förhandlat om barn- och ungdomsnämndens nya budget.
Däremot ska det, enligt Elias Aguirre, sparas på den centrala administrationen på utbildningsförvaltningen. Sammanlagt runt 15 miljoner kronor som ska komma skolorna till del. Facken har, i förhandlingen, efterfrågat en specificering av besparingen.
– Det blir upp till utbildningsdirektören att återkomma om hur han avser spara pengarna. Jag ser stora möjligheter att kunna göra besparingar i förvaltningsorganisationen, säger ordföranden.
Något annat som är noterbart i nämndens budget är antalet tomma elevplatser i förskoleklass till årskurs sex. Trots de många skolnedläggningarna i våras, då sammanlagt 534 platser togs bort, finns det fortfarande cirka 2 250 tomma elevplatser i Linköpings kommun. Av dessa finns cirka 500 stycken i landsbygdsområden. Nämnden ska samtidigt fortsätta att lokaleffektivisera.
Finns det risk för fler nedläggningar framöver?
– Vi kommer inte att, under de närmaste åren, se en likadan process som vi hade under 2023. Men vi måste fortfarande vända och vrida på hur vi ska göra med verksamheten – framförallt inom förskolan. Där blir barnkullarna mindre varje år och det påverkar oss.
I våras arrangerade Sveriges Lärare på nationell nivå en manifestation mot nedskärningarna i skolan vid Stadshuset i Stockholm. Johanna Jaara Åstrand, i grå kostym, är ordförande för Sveriges Lärare.
Så enstaka förskolor kan komma att läggas ned?
– Det är för tidigt att säga hur det där kan landa. Att se till att lokalerna används på ett bra sätt behöver inte alltid innebära nedläggningar. Men det är utan tvekan en stor utmaning för oss när vi har höga lokalkostnader samtidigt som barnen blir färre.
Du håller med om att skolan inte är tillräckligt finansierad – när och hur ska den kunna bli det?
– Vi går igenom ett antal tuffa år nu och vi måste vända och vrida på varje krona för att se till att de används rätt. Förhoppningen är att vi tack vare det får större ekonomiskt utrymme när ekonomin i landet ser bättre ut igen, säger Elias Aguirre.