Välmående bolag, en låg arbetslöshet, ett starkt skatteunderlag och en ansvarsfull ekonomi under flera decennier, och av flera olika politiska partier. Det är enligt Niklas Borg (M) anledningarna till att Linköping står sig bättre i krisen än många andra kommuner i Sverige.
För bara någon vecka sedan klev den politiska ledningen i Norrköping på en spårvagn och presenterade en budget, för 2024, innehållande ett underskott på 360 miljoner kronor. I måndags kom beskedet att Region Östergötland budgeterar med ett minusresultat på en och en halv miljard. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) har det ekonomiska läget inte varit värre för landets kommuner och regioner sedan 2004. Organisationen konstaterar också att det är många av landets 290 kommuner som budgeterar med minusresultat.
Men när S+M-styret, under onsdagen, kallade till pressträff i Linköpings stadshus var tongångarna lite annorlunda. Visserligen är det ekonomiska läget tufft även för Linköpings kommun – men det budgeterade resultatet för 2024 är plus 20 miljoner kronor, inte minus, och enligt S+M-styret läggs inga generella besparingar över kommunens verksamheter.
– I vårt uppdrag träffar vi ofta kollegor från många andra kommuner och vi pratar speciellt mycket med de 20 största kommunerna. När vi ser hur situationen är hos dem är det knappt att vi vågar berätta hur bra vi ändå har det i Linköping. Då handlar det om att vi inte behöver lägga besparingar på 100-tals miljoner, och det är vi stolta över, säger S+M-styrets Niklas Borg (M) och fortsätter:
– Samtidigt måste vi ha respekt för att det i många av våra verksamheter är slitigt och tufft. Att Linköping har en stark ekonomi innebär just nu att vi inte behöver skära ned – det betyder inte att vi kan tillföra extra resurser och göra stora satsningar.
S+M-styret anser inte att skolnedläggningarna under 2023 är besparingar utan att verksamheterna anpassar sig till den förändrade befolkningsstrukturen. "Vi anpassar verksamheten efter demografin. Vi kan inte ha tomma lokaler, istället satsar vi på personal", säger Kristina Edlund (S).
Ni säger att ni klarar er bättre än andra kommuner, Norrköping är ett exempel, men vad beror det egentligen på?
– Jag skulle säga att det beror på flera olika faktorer. Vår möjlighet att äga välmående bolag som genererar vinst är givetvis en del – men man måste samtidigt komma ihåg att vi har en lägre skattesats än Norrköping och vårt uttag från bolagen kompenserar inte det, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Vi har en lägre arbetslöshet och bättre skattekraft. Sedan har vi, oavsett vilka partier som styrt Linköping, haft en övergripande princip om att ekonomiska medel alltid går före målen. Vi har i decennier inte investerat mer än vad vi har råd med. Det har byggt vår ekonomi.
Kommunen beräknas omsätta drygt 12 miljarder kronor under 2024. I budgeten kompenseras nämnderna med 258 miljoner för att täcka de ökade kostnaderna för inköp och löner. Kommunens pensionskostnader ökar också kraftigt.
– Nämndernas budgetar räknas upp enligt prognos så vi har täckt de prisökningar som vi, genom SKR, har fått ta del av. Det är det inte alla kommuner som har möjlighet till, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).
S+M-styrets budget är 59 sidor lång och innehåller en rad så kallade strategiska utvecklingsuppdrag. Bland annat ska "barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden stärka och tillgängliggöra elevhälsan för att tidigare möta upp problem som exempelvis psykisk ohälsa och för att ge ett bättre stöd åt unga som är på väg att hamna fel i livet".
Var hittar då S+M-styret pengarna? Jo, dels ska det genomföras en rad riktade besparingar. 20 miljoner kronor ska sparas in på den centrala administrationen och 10 miljoner på IT-verksamheten LKdata. Även Lejonfastigheter ska effektivisera sin verksamhet med fem miljoner kronor.
Utöver det utökas uttaget från de kommunala bolagen med 65 miljoner kronor.
– Med vår nya modell plockar vi ut 30 procent av Tekniska verkens vinst varje år. Under förra året var uttaget 300 miljoner kronor som först tilldelas moderbolaget Stadshus AB. I kommunens budget plockade vi bara ut 177 miljoner kronor vilket innebär att vi sparade 123 miljoner kronor i Stadshus AB, alltså i ladorna, för att kunna använda vid sämre tider. Nu använder vi hälften av dem, säger Niklas Borg.
Planen är att budgeten ska klubbas i juni. Samtidigt kommer besked om statsbidrag och mer säkra prognoser först senare på året.
"Vi vågar knappt berätta hur bra vi har det", säger Niklas Borg (M) som samtidigt påtalar att det är tufft ute i många av kommunens verksamheter och att ekonomin inte möjliggör satsningar som de hade velat göra.
Hur osäker är egentligen er budget?
– När det gäller lönekostnaderna är vi ganska trygga, där är avtalen klara, men när det gäller priserna råder det stor osäkerhet. Vi vet inte var inflationen tar vägen någonstans, det kommer hösten visa, men vi har resursmedel och reserver att ta av om priserna ökar mer än väntat, säger Kristina Edlund.
Ni sa även i budgeten 2023 att ni inte la några besparingar – men sen kom skolnedläggningarna.
– Vi har en demografimodell där våra nämnder hela tiden får en kompensation för förändringar i befolkningsstrukturen. Då blir det såklart att man, om man har ett minskat antal barn i skolorna, behöver anpassa verksamheten efter det. Det handlar inte om att vi sparar – utan vi lägger samma peng på varje elev ändå. På samma sätt kompenseras äldrenämnden för ett ökat antal äldre, säger Niklas Borg.