”Ja vad ska jag säga? Förvånad är väl ett bra uttryck”, säger riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V).
– Ja vad ska jag säga? Förvånad är väl ett bra uttryck, säger riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V).
Domstolarna larmar inte när vårdpersonal döms för brott, visar Correns granskning. Narkotikamissbrukande läkare och rattfylleridömda ambulanssjuksköterskor kan därför arbeta vidare utan att tillsynsmyndigheterna får veta något.
Corren har granskat elva domar där vårdpersonal dömts för missbruksrelaterad brottslighet. Ingen av domarna har skickats till vårdens tillsynsmyndighet Ivo, trots att domstolarna är skyldiga att göra det.
– Det är allvarliga uppgifter. Förklaringen är nog att man inte har uppmärksammat det. Domstolarna har inte tillgång till registret över legitimerad vårdpersonal, sa Domstolsverkets rättschef Peter Islander till Corren.
Många riksdagsledmöter reagerar med förvåning efter Correns avslöjande att domstolarna inte kan kontrollera om dömda personer har en sjukvårdslegitimation.
– Jag är förvånad över att problemet inte är löst. Det borde vara självklart att domstolar kan samköra register och se vilka som har en legitimation, säger riksdagsledamoten Anders W Jonsson (C).
– Er granskning visar ju att det finns extremt stora brister, säger riksdagsledamoten Patrik Karlson (L).
”Jag är förvånad över att problemet inte är löst. Det borde vara självklart att domstolar kan samköra register och se vilka som har en legitimation”, säger Centerpartiets Anders W Jonsson.
Karin Rågsjö (V) tycker att det är märkligt att inte Domstolsverket eller Ivo har signalerat till politikerna tidigare.
– Hur har domstolsverket i tio år kunnat låta det här passera? Det tycker jag är en intressant fråga.
Nu efterlyser Domstolsverket en lagändring för att domstolarna rutinmässigt ska få kontrollera om dömda personer finns i Socialstyrelsens register över legitimerad vårdpersonal.
– Det är helt nödvändigt att domstolarna har tillgång till registret över legitimerade yrkespersoner. Annars kan de inte uppfylla lagens mening, som handlar om att skydda patienten och säkra trygg vård, säger riksdagsledamoten Patrik Karlson (L).
– Det är självklart väldigt viktigt att domstolarna rapporterar till Ivo, det är en fråga om patientsäkerhet. Vi är alltid beredda att se över lagstiftning som inte fungerar, säger riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi (S).
”Det är självklart väldigt viktigt att domstolarna rapporterar till Ivo, det är en fråga om patientsäkerhet”, säger Ardalan Shekarabi (S).
– Det är bara för regeringen att snabbt bereda ärendet och korrigera i lagstiftning eller föreskrifter så att det omedelbart blir möjligt, säger Anders W Jonsson (C).
– Jag är försiktigt positiv till förslaget. Det verkar rimligt, säger Gudrun Nordborg (V) som är Vänsterpartiets ledamot i justitieutskottet.
– Det är väldigt allvarligt att systemet brister på det här sättet, Ivo måste upplysas vid fällande dom i enlighet med lagen. Att så inte sker är både rättsosäkert och förtroendeskadligt. Miljöpartiet välkomnar en hemställan om en lagändring från Domstolsverket, säger Rasmus Ling (MP), Miljöpartiets ledamot i justitieutskottet.
Idag bygger tillsynen av vårdpersonal på att man vidtar åtgärder efter att någon har begått ett fel.
– Det är ett väldigt omodernt sätt att utöva tillsyn när vi har ett antal register som man med lätthet skulle kunna samköra för att skydda patienter, säger Anders W Jonsson, riksdagsledamot för Centerpartiet.
Som exempel nämner han läkare som skriver ut narkotika till personer med beroendesjukdomar.
– De skulle man kunna fånga inom loppet av en månad om Ivo fick tillstånd att göra körningar och se vilka läkare som skriver ut tio gånger så mycket narkotika än andra. Men det är inte möjligt idag.
En kirurg som krockade mot en bergvägg i kraftigt berusat tillstånd dömdes för rattfylleri - men domen skickades inte till vårdens tillsynsmyndighet Ivo.
Anders W Jonsson anser att vårdpersonalens rättigheter har fått väga för tungt när de gäller de här frågorna.
– Tyvärr har den legitimerade personalens integritet och rättigheter gått före patientsäkerheten. Och det är dags att ändra på det. Ytterst är det ju patienter som drabbas. Avvägningen mellan vårdpersonalens integritet och patientsäkerheten borde vara mycket enkel att göra, säger Anders W Jonsson.
Riksdagsledamoten Patrik Karlson (L) hoppas att Domstolsverkets förslag till lagändring ska gå igenom så snart som möjligt.
– Vi ställer oss positiva till det här. Det handlar först och främst om att skydda patienterna, men också om att få dem som är i missbruk att ta sig ur beroendet så att de kan leva ett drägligt liv igen.
Han tillägger:
– Det är ändå lite anmärkningsvärt att det här har fått pågå under tio års tid innan en reaktion kommer från Domstolsverket. Det är ju ett underbetyg, tycker jag.
”Det är helt nödvändigt att domstolarna har tillgång till registret över legitimerade yrkespersoner. Annars kan de inte skydda patienten och säkra trygg vård”, säger riksdagsledamoten Patrik Karlson (L).