"Domstolarna har inte tillgång till registret över legitimerad vårdpersonal", säger Peter Islander, rättschef på Domstolsverket.
En sjuksköterska har injicerat droger på arbetstid. Två läkare har kört narkotikapåverkade på väg till jobbet. En kirurg har krockat med bilen under kraftig berusning.
Corren har granskat elva domar där vårdpersonal dömts för missbruksrelaterad brottslighet, som gäller åtta olika läkare och sjuksköterskor. Ingen av domarna har skickats till Ivo, trots att lagstiftningen kräver det. I tre av fallen känner Ivo fortfarande inte till brotten.
– Det är allvarliga uppgifter. Domstolarna ska ju skicka en kopia på domen till Ivo och till Socialstyrelsen. Förklaringen är nog att man inte har uppmärksammat det. Domstolarna har inte tillgång till registret över legitimerad vårdpersonal, säger Domstolsverkets rättschef Peter Islander.
En neurokirurg dömdes för grovt rattfylleri i Linköping och gjorde sedan fel under en operation så att patienten blev förlamad. Där fick Ivo inte veta något förrän efter över ett år efter domen, när en anonym privatperson tipsade. Under tiden hann kirurgen även få varningar om att han inte skötte sitt alkolås.
– Det är en helt fruktansvärd händelse som du beskriver. Mycket upprörande naturligtvis, säger Peter Islander.
När den nya patiensäkerhetslagen trädde i kraft i januari 2011 försvann det tidigare systemet där vårdpersonal kunde få en disciplinpåföljd, en så kallad "prick i registret" som fanns kvar för alltid. Istället kan legitimerad vårdpersonal nu få beslut om prövotid eller indragen legitimation. Dessutom infördes brott som en av grunderna för att kunna återkalla legitimationen.
Genom den nya lagen skulle vårdpersonalens lämplighet kunna ifrågasättas redan vid en enda överträdelse om den bedömdes tillräckligt allvarlig. Men Correns granskning visar att dömd vårdpersonal i praktiken ändå får arbeta kvar.
För att tillsynsmyndigheten Ivo ska kunna utreda om vårdpersonal som dömts för brott ska få ha kvar legitimationen behöver myndigheten få veta att det finns en dom.
Domstolsverkets rättschef Peter Islander ser allvarligt på att domstolarna inte larmar om dömd vårdpersonal.
Psykiatriläkaren "Maria" dömdes för grovt rattfylleri vid två tillfällen, med några års mellanrum. Den första gången hade hon över 3 promille alkohol i kroppen när hon somnade bakom ratten vid ett övergångsställe.
Ögonläkaren "Ibrahim" dömdes för narkotikabrott två gånger med ett års mellanrum. Den andra gången körde han bil narkotikapåverkad, då var han på väg till jobbet.
Deras domar skickades inte till Ivo. Domstolarna har därmed brutit mot lagen.
– Ja, de bryter ju givetvis inte uppsåtligen mot lagen, men det är ju en expedieringsskyldighet som inte alltid följs och det tycker jag är allvarligt.
Iva-sjuksköterskan "Louise" tog ampuller från sin arbetsplats och injicerade narkotika på arbetstid.
Vårdcentralsläkaren "Johannes" körde narkotikapåverkad på väg till förskolan och orten där hans arbetsplats ligger. Vid en husrannsakan hittade polisen flera olagliga droger i hans hem.
Inte heller deras domar skickades till Ivo.
Trots att Socialstyrelsens register är offentligt och vem som helst kan få veta om en viss person har vårdlegitimation eller inte så har domstolarna inte tillgång till registret. Domstolarna kan därför inte kontrollera om den åtalade i ett brottmål har en vårdlegitimation eller inte. För att domstolarna ska kunna informera Ivo behövs en lagändring.
– Under tiden så gäller naturligtvis den expedieringsskyldighet som redan finns. Men risken för fel är större så länge det inte sker automatiserade förfrågningar.