Tre ukrainska SFI-elever vände sig till skolans rektor efter att de i september upptäckt den ryska propagandan som delats på Facebook. De beskriver hur inläggen fått dem att känna sig otrygga och oroliga då det som delats i inläggen är vad som orsakat flykten från sitt hemland.
Den lärare på friskolan Astar i Linköping som pekats ut för att sprida rysk propaganda, är starkt kritisk till den bild som målats upp i våra publiceringar och i efterföljande debatt. I flera mejl till redaktionen redogör hen för sin inställning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina och sin syn på situationen som uppstått efter att elever uppmärksammat skolan på lärarens inlägg i sociala medier.
"Jag känner att jag har förvandlats till ett slagträ i en debatt som hetsats fram genom starkt överdrivna och felaktiga påståenden", skriver hen.
För snart två veckor sen berättade Corren att en SFI-lärare som undervisar ukrainska elever sprider rysk desinformation på Facebook. Eleverna, som flytt från kriget i Ukraina, berättade om att de efter upptäckten känner sig otrygga i skolan och inte vill undervisas av en person som delat inlägg som stöttar Putinregimen, utmålar Ryssland som befriare och ukrainska folket som nazister.
– Jag blev helt skräckslagen, inläggen gjorde mig oerhört upprörd. Min familj är fortfarande i Ukraina och jag har varit med om hemska upplevelser vid krigsstarten när bomberna föll. Genom inläggen är den här läraren en del av det, berättade eleven Dariia Sivirin i Corren den 7 oktober.
Läraren motsätter sig flera av beskrivningarna som förmedlats och hävdar att det rör sig om enstaka, i vissa fall flera år gamla, inlägg.
"Jag framställs som någon slags notorisk aktivist som systematiskt skulle sprida desinformation och propagera för kriget i Ukraina. Dessutom att jag mer eller mindre skulle utgöra något slags hot mot mina ukrainska elever. Påståendet att jag skulle “önska en elevs familj död” är fruktansvärt kränkande.
Läraren förtydligar att hen är född i Ryssland, men var ukrainsk medborgare innan hen kom till Sverige för snart 20 år sen.
"Anledningen att det alls fanns ett fåtal kritiska inlägg under våren 2022, var min högst personliga oro över den akuta situationen i östra/södra Ukraina där jag har både vänner och släktingar. Efter att kriget sedan eskalerade under vår/försommar så har jag därefter inte lagt in några inlägg på min privata Facebook som rör kriget alls, eller på något som helst annat sätt “propagerat för kriget”.
Syftet med inläggen var enligt läraren att väcka debatt och tillåta sig att ifrågasätta båda sidors agerande i en konflikt.
"Sedan är det möjligt att jag inte lagt ner all den tid som Patrik Oksanen gjort för att försöka sortera i vad som anses som sann eller falsk information, men att beskylla mig för att medvetet sprida desinformation eller propagera för krig är synnerligen kränkande. Och allt detta för 4-5 inlägg på min privata Facebook under våren 2022 och ett ytterst fåtal tidigare än så. Säkert 99% av mina inlägg handlar om helt vardagliga saker."
Bilden visar fem exempel på delningar som gjorts offentliga på lärarens Facebookprofil. Totalt har Corren granskat ett 15-tal inlägg som kopplas till Rysslands krig mot Ukraina och som publicerats under våren 2022. Fem av dessa har analyserats av en expert på området.
Vi har granskat ett 15-tal inlägg som delats på den öppna Facebookprofilen under perioden mars till juni förra året, det vill säga efter krigets start den 24 februari. Fem av dem har analyserats av Patrik Oksanen, som är väl insatt i informationskrig och Rysslands och Ukrainas säkerhetspolitik.
Han har tidigare gett de ukrainska eleverna rätt i sin bedömning och slagit fast att delningarna är klassisk rysk propaganda som innehåller falska nyheter. Han har också en annan bild än läraren av vad som kan anses vara "längesen".
– Postningarna skedde efter Rysslands fullskaliga angrepp, och det för bara lite över ett år sedan. Det är alltså trams att säga att det är länge sedan, hade postningarna skett före Rysslands förnyade angrepp skulle man i alla fall kunnat säga att man ändrat uppfattning efter krigsförbrytelserna i aggressionskriget, men så är ju inte fallet här, säger han.
Läraren skriver att Facebookkontot är "högst privat" och inte har ett syfte att sprida något budskap. Samtidigt har inläggen med propagandan delats offentligt och därmed varit tillgängliga för vem som helst att ta del av. Sen de publicerades har de fortsatt att vara offentliga tills de efter vår granskning har raderats. Även lärarens födelseort i Ryssland har dolts.
"Naturligtvis borde jag ha tagit bort dessa inlägg tidigare, men vem hinner ägna tid åt att rensa gamla inlägg på sitt privata Facebookkonto som hela tiden fylls på med massor av allehanda vardagliga händelser eller roliga/intressanta saker man snubblar över? Dessa gamla inlägg är inget jag står för idag och jag kan bara beklaga om detta orsakat oro", skriver läraren.
Läraren som delat rysk propaganda på sin Facebookprofil menar att anklagelserna mot hen är kränkande och att elevernas berättelser drivit fram "proffshatare" i kommentarsfälten. (Bilden är en genrebild)
Sen inläggen blev kända av Linköpings kommun, som är huvudman för utbildningen, har kommunen valt att inleda en utredning med syfte att säkerställa att undervisningen följer värdegrunden enligt läroplan och skollag. Det handlar främst om att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Elevers rätt till trygghet i skolan regleras också i skollagen.
Thorengruppen, som driver Astar, försvarar läraren utifrån yttrandefriheten och har till oss inte meddelat om någon personalmässig åtgärd eller justering har gjorts efter att den här situationen har blivit känd.
Läraren hävdar att några privata åsikter inte färgar det som sägs eller sker i klassrummet.
"Aldrig någonsin har politiska, etniska, religiösa eller andra åsikter/läggningar hos mina elever eller mig påverkat min undervisning", skriver läraren vidare.
Läraren beskriver hur hen känner sorg för den polarisering som sker i samhället, inte minst genom media och den politiska debatten.
"I dessa tider behöver vi medmänsklighet oavsett vår bakgrund, inte försöka skapa konflikt på våra arbetsplatser. Bara genom samtal med varandra kan vi försöka förstå andra, inte genom att föra hatkampanjer i pressen."