Torsdagen den första december 2022: Kl 19.30 går ett automatlarm på Alléskolan i Åtvidaberg. Då syns ingen eld, bara ett tunt skikt av rök i ett kapprum till särskolan.
När räddningstjänsten kommer till platsen utvecklas branden snabbt. Förloppet blir våldsamt. Hundratals Åtvidabergare samlas runt branden; vid Adelsnäsvägen, på hembygdskullen och vid tennishallen medan elden bryter genom taket.
Några dagar innan årsdagen av branden träffar vi flera av de som drabbades. I ett konferensrum på Alléskolan sitter bland annat Neo Carlsson och Elsa Ohlin, som går i klass 6A.
– Jag såg rök när jag åkte hem från bandyträningen. Hemma såg vi på teve att det brann på skolan. Då åkte vi förbi och tittade, berättar Neo.
Elsa skulle just gå och lägga sig när hon tittade ut och såg rök på himlen.
– Vi såg på Facebook att det börjat brinna på skolan.
Deras klassrum fanns i den drabbade byggnaden, liksom hela grundsärskolan och skolans fritidshem.
Fredagens den andra december 2022: På morgonen ryker det fortfarande om den tegelbyggnad som eldhärjats. Taket är delvis uppbrunnet. Elever kommer till Alléskolan, men får gå hem efter bara några minuter då ventilationen sprider lukten av brandrök. Den brandhärjade byggnaden bedöms vara totalskadad. Byggnaden intill, den senaste tillbyggnaden på skolan bedöms ha klarat sig.
– Det var väldigt förstört, säger Ylva Lund, klasslärare på mellanstadiet.
Klassläraren Sofie Schildt minns morgonen efter branden. Mitt i bedrövelsen fanns handlingskraft och engagemang. De snabba insatserna lyftes av många precis efter branden.
– Allt var väldigt proffsigt. Både kommunchefen och utbildningschefen var här och tog emot oss när vi kom till skolan. Många var ledsna, säger hon.
– Ja, det var känslomässigt, säger Ylva.
Veckan efter fick de klasser som hade sina klassrum i de eldhärjade och rökskadade lokalerna flytta in i högstadiets lokaler. Åttorna fick stanna hemma med undervisning på distans för att ge plats åt de yngre eleverna.
– Tack vare covid hade vi jobbat in ett system för att kunna jobba hemifrån.
Neo och Elsa har ändå ganska ljusa minnen av tiden efter branden. Det var lite spännande att få vara i högstadiets lokaler.
En dryg vecka efter branden fick de nytt klassrum, i en av skolans NO-salar.
– Inte det bästa, konstaterar Neo och berättar att klassen fortfarande är kvar där.
– Vi har inget kapprum och inget torkskåp för överdragskläder. Nu är det blött överallt.
– Vår toalett är klaustrofobisk, den är liten och under en trappa, säger Elsa.
Ylva stöttar eleverna:
– Det var inte så mysigt, men vi fick julpynt av andra på skolan. Och en soffa. Det blev någorlunda trivsamt.
Måndagen den 5 december 2022: Tidigt på morgonen startar arbetet att skapa nya lokaler för särskolans då 26 elever. På gamla äldreboendet F-huset inom Kopparsvanen bärs sängar ut från tiden då delar av huset fungerade som flyktingboende åt ukrainare. Skolbänkar bärs in. Personal inom kommunens servicegrupp arbetar intensivt.
Nu är den gamla entrén kapprum. Här hänger overaller, mössor och vantar.
Särskolan bytte under sommaren namn till anpassad grundskola. Annette Bergstrand är lärare för årskurserna 4– 6.
– I augusti fick vi en våning till, det var korttidsboende här innan.
Klassrummen är små, inrymda i tidigare enrums-lägenheter. En del av dem används som grupprum. I en korridor finns ett litet bibliotek med läshörna.
– Alla, från kommunen till företag, ställde upp när vi flyttade hit. Och vår dåvarande rektor Malin Petersson delade in personalen i grupper med olika ansvarsområden. Det var räddningen för oss. Det fanns så mycket att lösa, men vi fick begränsade områden.
Annette tänker tillbaka på den 1 december 2022. Hon åkte hemifrån Grebo till Alléskolan när beskedet om branden kom.
– Det var en konstig känsla, dämpad stämning. Morgonen därpå samlades vi och började ta tag i allting.
Hur tog era elever det?
– Vi pratade mycket om det. Vi har barn här som kan vara oroliga. Vi bad föräldrarna att prata med dem hemma. En del var ledsna och pratade om saker som var borta.
Annette stannar upp och beskriver svårigheten att skriva listor på allt man förlorat.
– Man kommer mer efter hand. Som nu när vi skulle ta fram julsaker. Vi har fått fixa nya tomtar.
Elsa Svensson, Love Svensson och Alwin Andersson går i årskurs 4-6 i den anpassade skolan. De visar sina lokaler och säger:
– Allt är bra här.
På Alléskolan säger Neo Carlsson att han saknar eleverna på den anpassade skolan. Han vill att de kommer tillbaka till Alléskolan. Det vill också Pelle Österström, lärare i fritidshem:
– De är exkluderade, istället för inkluderade nu.
Annette Bergstrand vill också tillbaka till Alléskolan. Eleverna åker taxi till Alléskolan flera dagar i veckan för lektioner i praktiska ämnen; som idrott, hemkunskap och slöjd.
Tisdagen den 3 januari 2023: Bit för bit rivs den brandhärjade skolbyggnaden. "Vi kommer att göra något ännu bättre och mer ändamålsenligt än tidigare," säger Kristina Cleber, chef för kommunens tekniska förvaltning och räknar med att kunna gå ut med upphandling innan sommaren".
Tiden har rusat iväg. I maj drabbades kommunen av ännu en våldsam brand. Då totalförstördes tre av fyra avdelningar på Sandtagets förskola.
– Det har varit mycket för oss. Vi räknar med att vara klara med utredning om Alléskolan innan året är slut. Målet är att komma i hamn innan årsskiftet. Vi ska lägga förslag som ska gå upp till politiken, säger Kristina Cleber.
Det finns skisser på en helt ny skolbyggnad. Kristina Cleber och utbildningschef Karl Johan Sjödin står precis där den kan komma att byggas – på Alléskolans basketplan.
Men inga politiska beslut är fattade. Utredningen är inte klar. Först måste kommunen har ett slutligt svar på ersättningen från sitt försäkringsbolag:
– Vi börjar närma oss slutdialog. Vi ersätts med samma yta som vi förlorade. Sen är det upp till oss att effektivisera ytorna, säger Kristina Cleber.
Ekvationen går troligen inte ihop. Politiken kan behöva skjuta till mer pengar.
Personal har varit med och lämnat synpunkter på nya skollokaler.
– Ser man krasst på det så var de gamla lokalerna inte anpassade för våra elever. Vi behöver bland annat extra ytor för hjälpmedel, säger Annette Bergstrand.
Karl Johan Sjödin trampar i snön på basketplanen. Han känner till behoven. Både från den anpassade skolan och från mellanstadiet. Men också från fritidshemmet.
– Vi finns inte med på ritningarna, säger Pelle Österström.
Fritidshemmet flyttade efter branden rakt över Adelsnäsvägen in i den kombinerade tennis-och idrottshallens övervåning, som består av en läktare och två rum. Det är en flytt med både för- och nackdelar.
– Vi har mer utrymmen än tidigare och vi kan använda de två tennisplanerna. Vi har nog aldrig rört oss så mycket sedan vi flyttade dit. Vi har fått stöd av ledningen att fixa i ordning lokalerna.
Men, säger han och fortsätter:
– Lokalerna är inte anpassade för vår verksamhet. Vi är i andras miljö och det är inte optimalt. Vi stör de sena idrottslektionerna och det är svårt att kräva att barnen ska vara tysta. Vi skulle vilja ha en permanent lokal som är anpassad för oss.
Karl Johan Sjödin säger att den nya skolbyggnaden ska vara för den anpassade skolan.
Men även mellanstadiet har behov av mer lokaler, eller hur?
– Vi ska fånga upp det och fritidshemmet också, om de ska ingå i de nya lokalerna eller inte. Om fritidshemmet ska vara kvar i tennishallen, så behöver vi ha en dialog om lokalerna.
Hela utredningen ska presenteras för politiken. I den kommer det även att finnas alternativ; till exempel att den anpassade skolan blir kvar på Kopparsvanen.
– Vi fick i uppdrag av kommunalråden att utreda olika alternativ och vi har tittat på tre; att bygga upp det som brann med dagens byggnadskrav, att bygga nytt inför framtida lokalbehov eller att vara kvar i tillfälliga lösningar, säger Karl Johan Sjödin.
Annette Bergstrand på den anpassade skolan kan komma att ha ett ord med i beslutet. Hon har en ordinarie plats för Socialdemokraterna i fullmäktige och kommer att få ta politisk ställning.
– Vi får se vad vi får för försäkringspengarna och ta diskussionen efter det. Man det handlar också om vad kommunen vill satsa på för framtiden.