Vid Östergården står dörren till gamla äldreboendet, som omnämns som F-huset, öppen.
Under tiden som skolchef Karl-Johan Sjödin och förvaltningschefen vid den nya tekniska förvaltningen, Kristina Cleber sätter sig för att beskriva arbetet att få till nya tillfällliga lokaler åt särskolans elever, kommer en strid ström av män i gula jackor in i lokalen.
– Arbetsmarknadsenhetens servicegrupp. De är här för att ta bort sängar och ta hit skolbänkar, säger Kristina Cleber som var med när lokalerna i mars hastigt gjordes om till evakueringsboende för människor som flytt Ukraina.
De sista flyktingarna flyttade ut i augusti. Nu ställs F-huset åter om– denna gång till evakueringsskola åt särskolans elever och personal, som fick sina skollokaler totalförstörda i torsdagens brand på Alléskolan.
Medan sängar och madrasser forslas undan, berättar Karl-Johan Sjödin att kommunen sökt olika alternativa lokaler. Av dem föll valet på F-huset, som är både tillgänglighetsanpassat och möjligt att skapa mindre klassrum i.
– Vi ska iordningställa lokalerna så snart som möjligt. Tanken är att vi ska ha skola här från onsdag, säger han.
Har ni allt ni behöver?
– Jag vet att skolan jobbar för att få fram läromedel. Det som fanns brann ju upp, säger Karl-Johan Sjödin.
På sociala medier finns privata initiativ till insamlingar.
– Det är sympatiskt och omtänksamt. Det är bra om insamlingar görs efter att vår rektor Malin Petersson sammanställt behoven.
Karl-Johan Sjödin och Kristina Cleber har mött stort engagemang, en kraftsamling från olika håll efter branden. De nämner skolpersonal och fastighetstekniker som kämpar för att lösa situationen, fastighetsägare som erbjudit lokaler, Itsam som jobbar för att lösa tekniken i de tillfälliga lokalerna, servicegruppen som skyndar på med möbler, med flera.
Det gick snabbt när flyktingboendet ställdes iordning. Även nu går det undan.
– Det är en styrka i den lilla kommunen. Det är nära, korta beslutsvägar och stort engagemang. Man ställer upp, säger Karl-Johan Sjödin.
Han är mån om att situationen ska bli så bra som möjligt för eleverna, men samtidigt ödmjuk inför processen.
– Det blir en omställning för eleverna, för en elevgrupp som är den känsligaste vi har. Vi får heller inte glömma personalen, deras arbetsplats har bokstavligen gått upp i rök.