I tisdags eftermiddag släppte Vårdförbundet bomben. Fackförbundet lämnar varselförhandlingarna i Region Östergötland.
Varför? För att regionens storvarsel har skötts så dåligt.
Enligt Vårdförbundet har regionen varslat 900 anställda om uppsägning utan en genomtänkt plan eller klar idé om hur en ny organisation kan se ut. Och det här tillvägagångssättet anstår inte länets största arbetsgivare, som i stället bör utföra en organisationsförändring på ett strukturerat och begripligt sätt.
Det ligger nog en hel del i Vårdförbundets kritik.
Det framstår som bakvänt att först bestämma hur många tjänster som ska bort och därefter rita den nya organisationen. Lämpligare vore att börja med vad den östgötska hälso- och sjukvården ska göra. Sedan kan den nya organisationen planeras. Därefter faller det sig mer naturligt hur många tjänster som går att ta bort, utan att riskera patienters säkerhet eller bryta mot några statliga krav.
Samtidigt. Det är förståeligt att regionledningen inte har tålamodet att invänta en ny organisationsplan. För trots att den ena besparingsåtgärden efter den andra har sjösatts så fortsätter pengarna att rinna iväg. Utfasning av all hyrpersonal. Storvarsel. Förmanade tal från ledningen. Inget verkar bita med kraft.
Regiondirektör Mikael Borin bemöter också i Corren Vårdförbundets kritik med att regionen inte har tid att vänta.
"Att vi gör så här, att vi förhandlar samtidigt som vi tar fram den nya arbetsorganisationen, beror på det allvarliga ekonomiska läget. Det gör att det är jätteviktigt med en snabb process. Under de första månaderna av 2024 ser vi hittills ingen vändning av ekonomin."
Att något måste göras är det heller ingen som helst tvekan om. Regionen befinner sig i något som liknar fritt fall.
Här närmar vi oss också den kanske viktigaste frågan inför förändringen av organisationen. Vad är roten till den dåliga ekonomin?
I mångt och mycket beror krisen på oväntade händelser utanför regionens kontroll. Coronapandemi, nytt pensionsavtal, minskade statsbidrag och inflation har grävt djupa hål i alla regioners ekonomi.
Men regionstyrelsens ordförande sedan valet 2022, Marie Morell (M), beskrev på fullmäktige i april att mer än så ligger bakom Region Östergötlands dåliga ekonomi. Snarare verkar kriserna i omvärlden ha förstärkt en redan negativ kostnadsutveckling i regionen.
För Region Östergötland har gått från att vara en av de mest kostnadseffektiva i landet till att i dag ligga tredje sist. År 2017 var fortfarande ekonomin god. Kostnadsläget var landets femte lägsta.
Därefter har kostnaderna dragit iväg. Men trots en allt dyrare verksamhet är vårdplatserna få och tillgängligheten otillfredsställande, enligt de styrande.
Vad är det då som har fått kostnadseffektiviteten att försämras? Det är lite oklart. Enligt Marie Morell är en viktig förklaring att regionen har anställt fler än den har råd med. Men pengar verkar ha runnit iväg lite överallt.
Så nog finns det besparingar att göra. Nog finns det skäl att se över organisationen. Frågan är dock om modellen att varsla först och därefter skissa den nya organisationen verkligen skapar en mer kostnadseffektiv organisation. Faran är att det som blir kvar är en organisation som kommer att vara kroniskt underbemannad, eftersom den gamla strukturen skapad för många fler anställda lär finnas kvar i botten.
Dessutom är risken att den organisationsförändring som pågår just nu inte hanterar det verkliga problemet – att något i kulturen på Region Östergötland verkar göra att man inte håller hårt i pengarna. Det framstår som om det sitter i väggarna att budgetunderskott inte är ett problem. Hur annars går det att förklara åratal av försämrad kostnadseffektivitet?
Så när Vårdförbundet kritiserar regionen för en ogenomtänkt förändring av organisationen snuddar fackförbundet vid en ödesfråga. Kommer verkligen storvarslet och den nya organisationen i grunden få ordning på ekonomin? Vad säger att den organisation som ska se dagens ljus i höst kommer att vara mer kostnadseffektiv än dagens, mer än att den är mindre?