82-åriga Asta i Ödeshög vill varna andra för telefonförsäljarnas metoder.
I en artikel i Corren berättar hon om hur ett hälsoföretag i höstas ringde upp och erbjöd henne ett provpaket D-vitaminer. Sedan kom ett paket till, allt högre räkningar och hot om Kronofogden. Det blev början på en konflikt som håller henne vaken om nätterna. Och hon är inte ensam. Konsumentverket har fått in 192 anmälningar mot företaget sedan 2021.
Tyvärr känns situationen igen. Varningar för olika uppringare har blivit vanliga. Påfallande ofta är det äldre som berättar om hur samtal lett till svåra ekonomiska och personliga smällar.
Som en konsekvens verkar många helt ha slutat att svara på nummer som inte känns igen. Insikten är att bakom ett okänt nummer kan allt vänta, från seriösa telefonförsäljare till rena bedrägeriförsök.
Situationen är oroande. På kort sikt för att så många drabbas. På lång sikt för att allt fler byter inställning till sådana man inte känner. Vi går ifrån att ha som utgångspunkten att tro gott om en främmande till att misstro den.
För det som de tvivelaktiga uppringarna lever på är den utbredda tilliten till andra människor som vi har i Sverige och Norden. Internationellt sett är graden av tillit exeptionellt hög. Och det här har tjänat oss väl.
I ett samhälle där man litar på varandra är saker inte tungrott eller omständigt. Beslut går enklare och snabbare. Transaktionskostnaderna i samhället minskar, skulle nationalekonomerna säga. Samhället som helhet blir mindre sårbart.
Ett exempel på hur det går till i en förtroendebaserad ekonomi hämtas från Irland på 70-talet. Återkommande bankstrejker hade resulterat i brist på kontanter i landet. Så människor fick byta checkar med varandra.
Den dagen som bankerna öppnade fanns en oro att checkarna inte skulle ha teckning. Men oron kom på skam. För liksom Sverige var det en ekonomi där tillit och förtroende var en av de största tillgångarna.
Kanske är det här också skälet till att det talas om tilliten som det nordiska guldet. Det är bland det värdefullaste vi har.
Men guldet minskar. Tillten i Sverige sjunker. Och något som deffinitivt lär bidra till det är alla mer eller mindre tvivelaktiva uppringare. För att inte tala om de kriminella som håller i luren.
Polisen i Östergötland varnar återkommande för telefonbedrägerier, särskilt riktade mot äldre. Det har satts i system att kriminella ringer upp och utger sig för att företräda exemeplvis en bank eller en vårdcentral. Brottsupplägget kan vara från att försöka komma över inloggningsuppgifter till att fysiskt åka och hämta värdesaker i brottsoffrets bostad.
Att kriminella riktar in sig i huvudsak på äldre lär inte bara bero på förväntad lägre kunskap om digitala tjänster. Äldre är också mer benägna att lita på andra människor.
Enligt den nationella SOM-undersökningen (2021) har 58 procent i åldersgruppen 65-85 år hög mellanmänsklig tillit. Motsvarande siffra för gruppen 16-29 år är 40 procent och stadigt minskande.
Fortsätter tilliten att sakta men säkert minska bland unga – vilket senare siffror tyder på – står vi inför stora förändringar. Sverige riskerar att bli mindre öppet. Affärer försvåras. Och samhället bli mer sårbart.
Så varningarna om allt från oseriösa telefonförsäljare till telefonbedrägerier bör ta på största allvar. Inte bara riskerar många människor som tror gott om andra hamna i kläm. De tvivelaktiga uppringarna bidrar även till att ta det kanske värdefullaste vi har i Sverige, tilliten till varandra.