Svar på artiklarna "Så vill Trafikverket spara på Ostlänken – färre spår" (26/6), "Jättebro över Stångån när Ostlänken byggs" (26/3),  "Steningeprojektet blir för dyrt" (13/3) och "En bråkdel av att riva befintligt resecentrum" (21/4):

Jag håller med Bengt Walla och Ulf Flodin från Järnvägsfrämjandet samt andra insändare om att en stationslösning vid Steninge blir alldeles för dyr. Trots att Trafikverket ålagts att minska sina kostnader för tätortslösningarna för Ostlänken av regeringen, så håller kommunen fast vid att förlägga ett nytt resecentrum vid Steninge.

Dessutom, efter att Steningelösningen presenterats bestämde sig den nya regeringen för att lägga ned planerna på höghastighets- eller snabbjärnvägnät som helhet. Det innebär att Linköping lär bli ändstation för tågen från Stockholm, i varje fall den sträcka där de körs mycket snabbt – varför kravet på höga kurvradier genom Linköping för höga farter faller bort.Tågen ska ju ändå sakta ned och stanna här!

Enligt projektledaren Anna Lamberthz uttalande i tidningsartikeln från 27:e mars skulle det inte vara möjligt att bygga ut dagens resecentrum. Jag är av uppfattningen att det måste gå. Om tågen och perrongerna, som Bengt Walla föreslår, blir betydligt längre bör färre tillkommande spår behöva byggas. Plattformar behöver inte byggas "i ån". Barriäreffekten blir inte så stor. Några enstaka hus kan behöva rivas, till skillnad från Steningealternativet, då stora delar av stadsdelar måste försvinna. Stångådals- och Tjustbanorna kan fortsatt angöra resecentrum, kanske längst bort mot Steninge, men betydligt närmare än fjärran Tannefors.

Kallerstadsleden med Steningeviadukten, en vital del av Linköpings trafikförsörjning, skulle behöva flyttas, med sämre tillgänglighet som följd. Att riva i förtid för att sedan återuppbygga denna lär kosta stora summor. Att dessutom riva och omlokalisera magasin, som kan bli viktiga i framtiden, samt andra byggnader lär också rendera i väldiga kostnader. Långa nuvarande spårområden skulle också behöva rivas. Totalt lär dessa ingrepp kosta 4,5 miljarder kronor extra, enligt Trafikverkets egen bedömning. Vem ska betala detta under dessa premisser, i synnerhet då alltså kostnaderna för Ostlänken redan är oerhört upptrissade? Det verkar inte troligt att staten kommer att vilja skjuta till några enorma summor, utan i så fall blir kommunen tvungen att låna till detta, alltså från kommande generationer. Det är inte rimligt att kommunen ska tvingas betala sådana enorma summor extra.

Med andra ord förespråkar jag Järnvägsfrämjandets alternativ om att bygga ut dagens resecentrum rejält, till en mycket lägre kostnad. Jag tror inte att sista ordet är sagt, utan att detta är mycket mer realistiskt. Vem ska betala för alltsammans?