Svar på "SFI-elever stängs av i sex månader – om de inte klarar proven" (6/5) och "Systemfel – få lågutbildade kvinnor klarar SFI" (15/5):
Världens mammor, Skäggetorp, sätter vällovligt ljus på den grupp personer som under minst 6 månader i taget utestängs från studier på SFI. Det är ett välkänt dilemma för mig som SFI-lärare och åtskilliga är de gånger jag, och många med mig, påpekat detta för våra folkvalda, så inte heller i det ledet är frågan ny. Understundom kommer problemet upp i media och SFI får stå hängandes med det kända hundhuvudet tills debatten har svalnat.
Varför händer ingenting och vad krävs för en förändring?
För det första är SFI en skolform där varje kurs har av Skolverket fastställda krav på en viss språknivå för godkännande av elev. Sänkta krav medför per automatik samma grad av sänkning inom samtliga utbildningar där SFI finns som ingång. Det är illa nog som det är, så låt oss inte ens tänka tanken.
För det andra måste även SFI-elever få studiero. I nuläget är det en mängd aktörer som sliter i elevgruppen. I skrift ser det välmenande ut med “heldagsaktivitet”, men i vardagen blir det en stark stressfaktor att förutom SFI hinna med diverse kurser samt praktik. Det resulterar allt som oftast i att just inlärare med störst behov inte har ork över till språkstudierna. Att det är ett känsligt ämne med marknadsekonomiska dominoeffekter har jag förstått då jag ifrågasatt systemet. Här går företagens resultat klart före elevernas.
För det tredje måste vi dra av plåstret och inse att de elever som studerar svenska är precis lika olika som andra. De allra flesta både vill och kan lära sig, en del vill men kan inte, och några kan men vill inte. De sist nämnda grupperna – de som inte kan och de som inte vill – är människor som våra politiker måste möta med andra aktiviteter och definitivt andra språkstudier än de som SFI ansvarar för. Förmodligen är ämnet för långt bort från politisk korrekthet för att våga beröras.
Avslutningsvis vill jag poängtera att SFI inte ska klara sig från kritik, men kritiken måste vara relevant utifrån uppdraget. Tidsbegränsade kurser kräver självfallet kontinuerlig kvalitetskontroll av undervisning och organisation. Även där finns god utvecklingspotential.
Det finns idéer, låt dem bli verklighet – även i Linköping!