Svar på insändarna "Hur ska Stångådalsbanan ansluta till stambanan och Ostlänken?" (5/7) och "Fel beslutsordning för Ostlänken" (6/7): 


Europakorridoren Stockholm – Hamburg
Har Ostlänken spårat ur i Linköping?

Tack till Niklas Adell och Ola Neselius för sina insändare om samma problem.
Det finns två naturliga spårlinjer för Ostlänken genom Linköping: längs E4 eller längs stambanan till nuvarande stationsläge. Båda stråken är redan bullerstörda och därför minimalt bebyggda. De skapar heller inga nya barriärer i stadsplanen. Två självklara alternativ för en ny stambana med minimalt intrång. 

Linköpings kommun har tvärtom valt en förödande kompromiss och tvingar Trafikverket att utreda fyra nya korridorer mellan stambanan och E4, som plöjer rakt igenom Kallerstad och Steninge industriområden till ett helt nytt, externt stationsläge på Steninge, helt utan budget- eller konsekvensanalys, varken för tågresenärerna, företagarna eller hänsyn till den högproduktiva åkermarken på Distorp. 20 25, kanske 30 drabbade företag måste jämnas med marken, flytta till Distorp eller annan kommun.

Kommunen driver nu Steningeprojektet till en förmodad kostnad av tio nya simhallar, helt utan projektbudget och hoppas än en gång att ”någon annan” betalar. Efter hand som konsekvenserna börjar klarna, framgår att ett stort antal företag ligger i utredningskorridoren som skapar en helt ny och mycket bredare barriär genom staden.

Villkoret för Steninge Station var att alla gamla spår plus Ostlänkens nya spår självklart skulle anslutas till nio nya perrongspår på Steninge, men dubbelt så långt från stadens centrum. Ostlänken förväntas ge Linköping klimatnytta med minst dubbelt så många tågresenärer till nuvarande stationsläge, men varje fördubbling av gångavståndet, halverar antalet gående tågresenärer och Linköping minskar därmed både kundnytta och klimatnytta för Ostlänken.

Återkommande sparkrav på Ostlänken drabbar Linköpings extremt dyra stationsdrömmar extra hårt: Ostlänken får en stoppbock i Steninge och får inte projekteras vidare mot Göteborg/Malmö-Hamburg. Stångådalsbanan får en stoppbock i Tannefors, två kilometer från Steninge, utom räckhåll för Krösatågen. Stambanan och Stångådalsbanan över Tullbron och hela stationsområdet rivs upp. Nio planerade perrongspår med Stångådalsbanan till Steninge bantas först till åtta med Ostlänken, som nu bantats till sex spår på Steninge, som därmed blir mindre än en uppgraderad Central Centralstation med åtta spår.

Återkommande försök att lägga ned Tjust- och Stångådalsbanan har hittills misslyckats. Nu prövar Linköping en ny metod: att riva upp räslen ett par kilometer och sätta stoppbock för Krösatågen i Tannefors, utan samråd med andra intressen. Alla berörda kommuner, utom Linköping, har protesterat högljutt och två berörda regionstyrelser i Östergötland och Kalmar har med ett gemensamt brev vädjat till Trafikverket om en bibehållen spåranslutning till Linköping Centralstation. Vi ansluter till samma vädjan.

Järnvägsfrämjandet vill låta Trafikverket utreda även vårt förslag till en rejäl uppgradering av nuvarande stationsläge till dubbel kapacitet med åtta parallella perrongspår. Det kostar bara en tiondel av Steninge, 4–4,5 miljarder lägre kostnad än Steningeprojektet, skriver Trafikverket i en intern jämförelse.