Bristen på händer är bromsklossen i primärvården

Att starta upp nya “lättmottagningar” eller införa flashiga digitallösningar är bara att hänga på kejsaren nya kläder, skriver Daniel Moberg och Jenny Berggren, specialister i allmänmedicin.

Att starta en närmottagning med en distriktssköterska låter som en lockande tanke. Men den distriktssköterska som är tänkt att bemanna sagda mottagning visualiseras inte ur tomma intet, skriver Daniel Moberg och Jenny Berggren, specialister i allmänmedicin.

Att starta en närmottagning med en distriktssköterska låter som en lockande tanke. Men den distriktssköterska som är tänkt att bemanna sagda mottagning visualiseras inte ur tomma intet, skriver Daniel Moberg och Jenny Berggren, specialister i allmänmedicin.

Foto: Jeanina Santiago

Insändare2025-01-27 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på debattartikeln "Närmottagningar kan avlasta vårdcentralerna" (28/1):

Även om vi uppfattar och uppskattar de goda intentionerna i Lena Mickos (S) förslag om närmottagningar ser vi att man siktar mot ett skenmål.

Region Östergötland har inte problem med att hantera mindre komplicerande ärenden för medborgare boende långt ifrån närmsta vårdcentral. Vi har inte heller ett problem med få ingångar till vården. Det finns möjlighet att ringa, meddela sig via 1177.se, ringa till 1177, eller om inget annat fungerar knalla in på sin vårdcentral och prata med personalen där direkt för att dryfta sitt ärende. Det går till och med, fortfarande, att skriva ett fysiskt brev för att komma i kontakt med primärvården.

Det vi däremot har är problem med bemanningen i flera yrkeskategorier och på flertalet enheter runt om i regionen. Det är på grund av brist på sjuksköterskor som det inte sällan är svårt att komma fram på telefon, och det är på grund av bristen på sköterskor och läkare som det är svårt att få en tid när man väl fått kontakt. Det är bristen på hjälpande händer, inte brist på ingångar, som är bromsklossen i Östergötlands primärvård. 

Att starta en närmottagning med en distriktssköterska låter som en lockande tanke. Men den distriktssköterska som är tänkt att bemanna sagda mottagning visualiseras inte ur tomma intet, utan måste rekryteras ifrån befintliga verksamheter och kommer då att lämna ytterligare ett hålrum på en vårdcentral eller i ett hemsjukvårdsteam. Kärnverksamheten får med andra ord betala priset för att uppnå “snabb vård för enkla åkommor”. 

Hade tillgången på kompetent personal varit mycket god hade vi inte haft några invändningar emot förslaget, men nu är tillgången tvärtom mycket dålig. I stället för att tillföra försök till kompensatoriska verksamheter och verktyg behöver allt krut satsas på att bygga upp kärnverksamheten. Regionens nuvarande vårdcentraler behöver rustas med personal som kan utföra den faktiska vården. Då allt pekar på att en väl utbyggd primärvård inte bara är kostnadseffektiv, utan också främjar befolkningens hälsa och effektivt minskar behov av sjukhusvård och förtida död, behöver medel omfördelas inom sjukvårdssystemet för att finansiera utbyggnaden av primärvården. 

Se gärna på Centerpartiets förslag till budgetomfördelning inom hälso- och sjukvården i deras debattartikel i Corren 31/12. Den innehåller rimliga satsningar som skulle ge en verkligt stark primärvård med hög tillgänglighet för regionens medborgare. Att starta upp nya “lättmottagningar” eller införa flashiga digitallösningar är dock bara att hänga på kejsaren nya kläder.