Svar på ledaren "Vad är viktigast för Linköpings stift – människor eller träd?" (17/1):
För att rätt förstå kyrkans skogsutredning och dess intentioner behöver ett par perspektiv lyftas fram i diskussionen. Annars riskerar debatten att kantra.
Det ena gäller frågan om kyrkans mål med markförvaltningen och vilka restriktioner som kringgärdar målet. Detta styrs av Kyrkoordningen, Svenska kyrkans interna regelverk. Av Kyrkoordningen framgår att skog och mark ska ”förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.”
Utredaren Göran Enander, fd generaldirektör vid Skogsstyrelsen, har på ett omsorgsfullt sätt tagit sig an frågan om kyrkans grundläggande värderingar. Så konstaterar han i utredningen bland annat att Svenska kyrkans biskopar 2014 skrev ett biskopsbrev om klimatet. Brevet är en teologisk fördjupning kring klimatfrågan och manar oss människor till handling. På grund av frågans akuta och centrala karaktär uppdaterades brevet 2019 då uppmaningen skärptes att agera för att vårda den jord Gud givit oss att förvalta. Utredaren nämner även ett antal andra åtaganden kyrkan gjort som en uttolkning av sin tro och lära.
Styrkan i utredarens arbete är att han sätter in begreppet ”kyrkans grundläggande värderingar” i ett sammanhang av andra beslut kyrkan tagit och åtaganden kyrkan ingått. Därtill undersöker utredaren vilka konsekvenser dessa åtaganden ger på den nu aktuella frågan om kyrkans skogsförvaltning. På så sätt blir kyrkans ord om ansvarstagande för Skapelsen inte bara till ord eller till annat till-intet-förpliktigande-prat, utan utredaren söker konkreta handlingar som konsekvens av dessa åtaganden.
Den andra frågan som Correns ledare tycks missat är att sätta in siffrorna rörande markförvaltningens nuvarande avkastning i ett sammanhang. Församlingarna i Linköpings stift hade under 2023 kyrkoavgiftsintäkter på omkring 900 miljoner kronor. Därtill hade församlingarna ytterligare intäkter på knappt 400 miljoner kronor, det vill säga totalt hade man intäkter i församlingsverksamheten på knappt 1 300 miljoner kronor under 2023, begravningsverksamheten exkluderad. Församlingarnas intäkt från markförvaltningen uppgick under 2023 till cirka 30 miljoner kronor, vilket är den högsta intäkten under den senaste femårsperioden. Dessa 30 miljoner kronor utgjorde 2,3 procent av församlingarnas intäkter. Om detta belopp skulle minska med så mycket som 50 procent skulle minskningen innebära ett intäktstapp på 1,15 procent av de totala intäkterna. Det är en minskning som alldeles uppenbart är hanterbar. Utredningen föreslår ett antal mekanismer som skulle kompensera och skydda de församlingar som är mest beroende av avkastningen från markförvaltningen för det intäktstapp dessa församlingar skulle få, det vill säga deras intäkter skulle inte komma att minska nämnvärt. Utredaren har genom detta visat på stor förståelse för de församlingar som skulle komma att drabbas mest genom att särskilt kompensera dessa för ett tänkt bortfall.
En av utredningens styrkor är att den ger ett innehåll till orden om ”kyrkans grundläggande värderingar”. Utredningen påvisar att det inte alls handlar om människor eller träd. Den visar att det handlar om människor och träd