11 december 2008 13:54
<p>Nu börjar vi närma oss finalplatserna i Correns lussekattstävling. Zingo kom fyra, så nu är det bara Maja, Melanie och Mickel kvar. Zingo behöver inte vara ledsen för att ha missat pall-platsen. Han blir firad ändå. Han fyller ett år på luciadagen. Grattis, säger vi. Mari Gustafsson i Vikingstad får se till att tårta finns på plats.</p>

Zingo missade pallen

Zingo missade pallenZingo missade pallen
11 december 2008 13:52
<p>Psykvården i Östergötland klarade inte av att behandla 27-åriga Elina som skar sig själv (Corren 10/12). Därför skickades hon till rättspsyk i Sundsvall, där hon låstes in tillsammans med dömda brottslingar. Det är ovärdigt. </p><p>Östergötland satsar minst i hela landet på psykvården. Det kan vara en del av förklaringen. </p><p>Men samma typ av problem finns även på andra håll - psykvården klarar inte att hantera de riktigt svåra fallen. Det handlar om tungt belastade, kanske våldsamma patienter, som måste tvångsinskrivas. </p><p>Den situation Elina hamnade i är en annan sida av samma strukturproblem som gör att många våldsbenägna psykiskt sjuka rör sig ute i samhället, i stället för att få vård. Många svårt psykiskt sjuka hamnar mellan stolar. </p><p>Så har det sett ut sedan psykvårdsreformen på 1990-talet. Det är hög tid för en ny reform av psykvården. </p>

Ledare: Dags för ny psykvård

11 december 2008 01:00
<p>Correns chefredaktör Ola Sigvardsson skriver i sin lördagskrönika 6/12 att jag ogillar att Corren granskar Tekniska verkens verksamheter vilket är fel. Den som läser mitt blogginlägg (www.gostaglkpg.blogspot.com) från i onsdags kan se att jag tvärtom tycker att det är en mycket viktig uppgift för media att granska makthavarna.</p><p>Med detta intresse för bloggen vore väl det justaste att hela min blogg hade publicerats.</p><p>Jag citerar "Vem granskar granskarna? Under ca 4 veckors tid har "Correns" journalister "granskat" Tekniska Verken. Bra med granskande journalistik tycker jag." Så om man påstår att jag ogillar medias granskningsroll så talar man i nattmössan.</p><p>Jag har dessutom inte skrivit i min blogg att Corren skulle skriva om allt bra som Tekniska Verken gör, men trots detta påstår chefredaktören detta i sin krönika.</p><p>Kommuninvånarnas taxor är exempel på ett viktigt område att granska och jämföra med andra kommuners taxor. Beträffande Tekniska verkens höjning av fjärrvärmetaxan mellan 2007 och 2008 så har Corren dock okritiskt och utan granskning tagit Nils Holgerssonundersökningens 12 procent som fakta. Man kunde ju ha ställt frågan till mig om denna sensationellt höga taxenivåhöjning och bett mig kontrollera den. Alternativt kunde man gjort en enkel sökning på sin egen hemsida och då till exempel sett att Corren i januari publicerat den korrekta siffran 4 procent. Ytterligare ett enkelt sätt att kontrollera fakta hade ju varit att läsa de handlingar och protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som man alltid får till tidningen och där det i ks-protokollet från 27 november 2007 redovisas taxehöjningen på 4 procent.</p><p>Trots alla dessa möjligheter till granskning har jag inte anklagat Corren för felet i sak. Jag anser däremot att Corren borde infört en rättelse efter att Tekniska verkens vd den 24 november skickat över ett brev med uppgifter om felet.</p><p>För min del, i motsats till Ola Sigvardsson, är det ointressant vem som gör ett fel. Alla som jobbar mycket gör fel ibland, men då är det viktigt att rätta till felet. Viktigast för min del är att Linköpingsborna får rätt information om taxehöjningar och våra taxor jämfört med andra kommuner.</p><p>Gösta Gustavsson</p><p /><p>Corren svarar:</p><p>Gösta Gustavsson försöker slinka undan ansvaret för de felaktigheter som fanns i hans blogginlägg. Några kommentarer:</p><p>? Nils Holgerssonundersökningen är en trovärdig källa. Den produceras av Avgiftsgruppen där HSB:s Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige ingår. Undersökningen sker också i samarbete med branschorganisationerna Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme och bygger på prisuppgifter från företagen själva.</p><p>? Tekniska verkens ekonomichef Gunnar Johansson fick möjlighet att kommentera den tolvprocentiga ökningen inför Correns publicering, och invände inte mot siffran.</p><p>? Correns reportrar sökte Gösta Gustavsson upprepade gånger inför publicering, men trots flera lämnade meddelanden ringde han aldrig tillbaka.</p><p>? Corren har inte fått något brev från Tekniska verkens vd.</p><p>? Vi har inte tagit in någon rättelse eftersom felet inte har begåtts av oss, däremot har vi publicerat en nyhetsartikel om Tekniska verkens felaktiga inrapportering av priset på fjärrvärme och där också redogjort för hur det påverkar slutsatsen i vår artikel. En påverkan som var ytterst ringa.</p><p>I övrigt hänvisar jag intresserade läsare till min krönika som fortfarande finns att läsa på Corren.se</p><p>Ola Sigvardsson</p>

Debatt: Correns nattmössa

11 december 2008 01:00
Krönika

Tove Lifvendahl: Ta statsministern med en nypa salt

11 december 2008 00:00
<p><b>I </b><b /><b>november </b> i år fick vi Linköpingsbor en vackrare och ljusare stad. Novemberljus, som sedan har bytt namn till Vinterljus, lyser upp gator och torg och gör Linköping trevligare, mysigare och mer promenadvänlig.</p><p>Tack vare kristallkronor vid Stångån och stjärnor i träden vid Stora torget kan vi nu promenera överallt även när det har blivit mörkt.</p><p>Vi kommer att få njuta av vinterljus fram till januari, men varför inte längre? Det är mörkt i Sverige större delen av året och det mörkret påverkar oss på ett negativt sätt.</p><p>Vi kan bli vinterdeppiga, trötta, hängiga och otrevliga mot våra medmänniskor. Det här kan dock motverkas med mycket ljus och visst blir man glad när man går i stan efter mörkrets inbrott och ser alla de vackra ljusen?</p><p>Jag tycker att Vinterljus ska sitta uppe året runt, eller åtminstone från september till april. Då är det mörkt här i Sverige och då behöver vi muntras upp.</p><p>Att se Vinterljus vackra lampor gör att man blir glad och det är alltid trevligt att se glada människor runt omkring sig.</p><p>Så låt Vinterljus bli åretruntljus, det kommer vi alla att må bra av.</p><p><b>"S"</b></p>

Insändare: Vinterljus året runt i Linköping

11 december 2008 00:00
<p><b>För några </b>veckor sedan kom årets första snö till Linköping. Själv blev jag jätteglad, men det känns som att inte alla delade min glädje. Folk går omkring och klagar på hur jobbigt det är med snön, men de måste sluta klaga. Det är ju en del av den svenska vintern.</p><p>Det som är bra med snön är bland annat att barnen älskar den. De kan bygga snögubbar, göra snöänglar och åka pulka. När de flesta tänker tillbaka på vintrarna då de var barn är snön ett av de gladaste minnena de har. När snön kommer blir det också ljusare, vilket piggar upp folk från deras vinterdepressioner. Det är också den enda tiden då alla skidåkare kan ta fram sina skidor och ge sig ut i snön.</p><p>Ni kan tycka att det blir kallt när det kommer snö. Mitt förslag är att ni köper riktigt varma vinterkläder, därför då kommer ni att kunna vara ute och leka i snön.</p><p>Sluta bli förvånade och arga på att det snöar. Vi bor ju faktiskt i Sverige. Om ni vill ha en varm vinter kan ni fundera på att flytta utomlands.</p><p><b>Jacob Arvidsson</b></p>

Insändare: Härlig vit snö tillhör vintern i Sverige

Härlig vit snö tillhör vintern i SverigeHärlig vit snö tillhör vintern i Sverige
10 december 2008 00:00
<p><b>Tips om </b>och för att rädda miljön!</p><p>Ta med en kasse till butiken.</p><p>Kranvatten istället för köpt vatten.</p><p>Ingen ytterkruka till krukväxterna (de flesta har sådana).</p><p>Tacka nej till reklam i brevlådan.</p><p>Dra av elementet istället för att öppna fönstret då det är för varmt i lägenheten.</p><p>Tvätta med full maskin, torka utan el.</p><p>Om många människor gör kloka val kan vi minska växthuseffekten.</p><p><b>I A</b></p>

Insändare: Enkla miljötips i vardagen

10 december 2008 00:00
<p>Svar till Nicklas Jansson, doktorand i biologi på Linköpings universitet, 5/12.</p><p><b>Naturreservatet i</b> Vallaskogen inrättades efter ett politiskt beslut våren 1994. Ändamålet med reservatet är att:</p><p>"Sköta skogsbruket på ett traditionellt sätt, det vill säga bondeskogsbruk, för att därigenom vidmakthålla och bevara höga natur- och kulturvärden."</p><p>Det är av stor vikt att någonstans i de stadsnära skogarna kunna visa hur skogen såg ut och brukades i gamla tider. Skogen hägnades och betades. Den stadsnära skogen var också av stor betydelse för de fattiga i staden. Där hade de tillgång till "fri vedbrand" vilket skapade en skog i det närmaste ren från grenar och kvistar.</p><p>Fram till de kraftiga stormar som drabbat Vallaskogen (Gudrun 2005 och Per 2007) lyckades vi bra med detta syfte. Stormarna medförde dock att många träd, cirka 160 under "Gudrun" och 415 under "Per" blåste ner. Efter stormarna har vi agerat som bonden skulle gjort för hundra år sedan, vi har tagit hand om det som vinden åsamkat oss. Det som skogen gav togs tillvara!</p><p>Även av säkerhetsskäl har vi rensat skogen från det mesta av virket, framför allt i de hagar som betas och över vägar och stigar. Dock har vi i samråd med biologer också lämnat kvar död ved, framför allt lövved, för att gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Att lämna skogen orörd efter stormarna hade varit förödande ur ett annat perspektiv. Eftersom en stor del av den nedblåsta skogen bestod av gran hade Vallaskogen i än högre grad än nu drabbats av granbarkborrens härjningar!</p><p>Vallaskogen är helt klart en viktig pedagogisk resurs! Den är dock inte en resurs enbart för biologer utan är också en fantastisk resurs med tanke på det kulturhistoriska perspektivet!</p><p><b>Johan Högquist,</b><b /></p><p><b>antikvarie </b><b>i Gamla Linköping</b></p>

Insändare: Vallaskogen är en fantastisk resurs

Vallaskogen är en fantastisk resursVallaskogen är en fantastisk resurs
9 december 2008 11:26
<p>I sin nya långtidsprognos spår Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stiger till 9 procent år 2010. Värst drabbas ungdomar, personer med utländsk bakgrund och industrianställda. Ungefär 145 000 arbetstillfällen beräknas försvinna, genom varsel och genom att färre nya jobb skapas under lågkonjunkturen. </p><p>Östergötland hör dessbättre inte till de län som drabbas hårdast, men även här kommer självklart chanserna att få ett jobb att påverkas negativt. </p><p>Det är dystra framtidsutsikter. Framför allt för dem som drabbas, förstås. Men även för regeringen som satsat stort på att fler ska komma i arbete - särskilt ungdomar och personer med utländsk bakgrund. </p><p>Kraften i regeringens åtgärder, som till exempel att halvera arbetsgivaravgifterna för unga från och med årsskiftet, riskerar att dränkas i floden av varsel. Trots att det är klokt att sänka avgifterna är det inte säkert att vi kommer att se några tydliga resultat. </p><p>Just därför måste regeringens satsning på arbetslinjen fortsätta. </p>

Ledare: En flod av varsel

En flod av varselEn flod av varsel
9 december 2008 01:00
Krönika

Dilsa Demirbag-Sten: Våldsromantik hotar demokratin

9 december 2008 00:00
<p>Angående insändaren "Olika julklappar inom Linköpings kommun? undertecknad "Uskorna", 4/12.</p><p><b>Ett julbord kanske</b> hade varit trevligare än gröt och skinkmacka som ni får på Åleryd. Men var glada över att ni får något att äta i alla fall.</p><p>Jag jobbar inom ett av Linköpings kommuns största företag, Samhall, och förra året fick vi en almanacka där det står Samhall med stora bokstäver på. En sak som jag anser ska ligga i en korg på bordet som alla har möjlighet att ta gratis.</p><p>Undrar vad vi får för julklapp i år? Kanske en nyckelhållare som det står Samhall på?</p><p>Men vi kanske får plats hos er i er samlingssalen i Åleryd?</p><p><b>Gunnar Andersson</b></p>

Insändare: Kanske nyckelring som julklapp?

8 december 2008 01:00
<p>Det är nu ett halvår kvar till nästa val i Sverige. Den 7 juni nästa år bestämmer vi tillsammans om Europas framtid.</p><p>I det förra valet till Europaparlamentet hade Östergötland tillsammans med Stockholms län Sveriges högsta valdeltagande - 42 procent. Men att inte ens hälften i Norrköping röstade eller att färre än var tredje i Motala och Boxholm röstade är inget att vara nöjd med. Samtidigt är ungas valdeltagande i snitt 30 procent lägre än övriga befolkningen. Därför är det hög tid att vi gemensamt gör något. </p><p>Även om Bryssel kan kännas långt borta syns besluten närmare oss. 60 procent av de beslut som tas i Östergötland härstammar från beslut som har tagits i EU. Att så få ville vara med och bestämma i förra Europavalet innebär att de besluten nu tas av någon annan.</p><p>Den typiske väljaren är en stockholmare i 60-årsåldern och politikerna i Europaparlamentet är män i 60-årsåldern. Det behövs ett fräschare EU där alla är representerade. Fler måste bli delaktiga. I dag bestämmer en dryg tredjedel av Sveriges befolkning om vilka beslut politikerna ska fatta i Europaparlamentet.</p><p>Om vi inte röstar den 7 juni kommer någon att göra det åt oss. Vi ger bort vår röst till någon annan - med andra åsikter och erfarenheter.</p><p>Oavsett vilket parti man röstar på kan alla vara överens om att vår demokrati är viktig. Det är viktigt att alla har lika möjligheter att vara med och bestämma. Vi har alla ett gemensamt ansvar att värna om det. Föreningsliv, politiker och skolor måste tillsammans göra skillnad så att fler går och röstar - inte minst unga människor.</p><p>Sveriges låga valdeltagande beror mycket på att unga stannar hemma när det är dags att rösta. Bara en av fyra under 25 år gick och röstade förra gången de fick möjligheten att påverka vilka som ska företräda dem i Europaparlamentet. I den här valrörelsen lägger vi inte bara grunden till fem års beslut i EU, utan också till ungas framtida engagemang i både lokal och europeisk politik. Redan om ett och ett halvt år har vi ett nytt val till kommun, landsting och riksdag.</p><p>Den 7 juni nästa år kan en miljon väljare mellan 18 och 28 år för första gången rösta i ett europeiskt val. Det hänger på oss alla att se till att de kommer att göra det. Ta den energin som förra gången gjorde att vi var bland de bästa i landet på att rösta och gör en ny insats. Östergötlands politiker kan se till att unga människor sporras till att ta del av politiken. Föreningar i Östergötland kan engagera sina medlemmar eller ordna aktiviteter för att engagera andra. Gymnasielärare kan ta upp valet i undervisningen, arbetsgivare kan uppmuntra de anställda att engagera sig.</p><p>Vem du än är - du kan rösta 7 juni.</p><p>Hanna Hallin</p>

Debatt: Östergötland kan påverka EU

Östergötland kan påverka EUÖstergötland kan påverka EU
8 december 2008 00:01
<p>Tack Corren för ni lyfter fram hur våra skattepengar används.</p><p>Ska man bli förvånad? Svaret är nog nej. Det är få förunnat att som inkomsttagare få möjlighet att kombinera en Thailandsresa i "tjänsten" med semester.</p><p>Man får förstå att det måste kännas bra att få sin resa tur och retur och uppehälle betalt ett antal dagar/hotellnätter (och inte på vilket hotell som helst) med skattepengar och sen fortsätta med semester när man ändå är på plats.</p><p>En sådan möjlighet ges väl bara till den som redan idag har en hög lön finansierad av skattepengar?</p><p>Det är synd om en del högavlönade som hela tiden ska finna möjligheter till att sko sig ännu mera, undrar om det är samma kreativitet i vardagsjobbet?</p><p>Vore på sin plats kanske att vi skattebetalare fick möjlighet att få någon form av rapport om en så viktig konferens, men vet innerst inne att den rapporten är skriven i stjärnorna.</p><p>Sparbanken hade en gång i tiden en serie om två figurer Spara och Slösa, påminner lite om Landstinget.</p><p>Vissa ska spara, andra kan slösa och det beror på var i hierarkin man befinner sig.</p><p>Undrande medborgare/skattebetalare</p>

Insändare: Spara och Slösa tillbaka

8 december 2008 00:01
<p /><p>Nu står snart julen för dörren igen med en av vårt rika lands skamligaste traditioner, det välorganiserade tiggeriet. Nu påtvingas vi så gott som överallt att se alla dessa "vi hjälper hemlösa organisationernas, vi vill ha era pengar"-affischer,Dessutom lyssna på dem i radio och alltid på bästa reklamtid. De pengar som eventuellt skänks är utifrån det ständigt ökande, och nu även allt yngre, antal individer utan ett tryggt hem. Rättare sagt en cementering av problemet än att hjälpa människor i bristen på billiga bostäder. </p><p>Hur kan vi tro att det går hjälpa hemlösa utan ett tryggt och privat hem att gå till? Så i verkligheten blir organisationerna bara tillfälliga "symptomreducerare" i hemlöshet. Tror du någon annat är du lurad. Så för våra bostadslösa medborgares skull kommer förhoppningsvis sanningen fram fortare än vår över 100-åriga tradition av "fattigvårdsorganisationer". De har idag hunnit bli cirka 900 stycken och avlönar över 30 000 "hjälpare" av symptom de inte kan lösa orsaken till.</p><p /><p>Rolf Nilsson</p><p>Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa</p>

Insändare: Välgörenhet lindrar bara symptomen

8 december 2008 00:01
<p>Men för fan, så jävla illa!</p><p>Uttryck som detta förekommer idag överallt omkring oss. Vi hör svordomar hela tiden, i vanliga samtal, i media, och kanske värst, bland små barn. Man kan fråga sig vart vårt språk har tagit vägen. Svordomarna har nu blivit så pass vanliga att många inte riktigt reflekterar över att vi använder dem.</p><p>Det låter inte trevligt med alla dessa svordomar. Särskilt synd tycker jag om de äldre människor som verkligen inte gillar kraftuttrycken, men trots det, dagligen matas med dem.</p><p>Att vi använder svordomar leder även till ett försämrat språk. Det är lätt att ta till en svordom när man inte riktigt vet vad man ska säga. På så sätt får vi ett sämre ordförråd.</p><p>Ett stort ansvar för detta har media, främst radio och TV. Där används svordomarna flitigt, vilket leder till att många tar efter. Eftersom media har stor makt att förändra, tycker jag att de borde tänka mer på vilka ord de använder sig av.</p><p>Men för att vi ska kunna förbättra vårt måste alla tänka på sitt ordval. Särskilt viktigt är det bland mindre barn, eftersom de lätt tar till sig av äldre personer. Får de för sig att det är okey att svära kommer vårt språk ha försämrats ännu mer om några år.</p><p>Så tänk till en extra gång på vilka ord du, och de i din omgivning, egentligen använder er av. På så sätt kan du bidra till ett mer korrekt, och framförallt, trevligare språk.</p><p>M </p>

Insändare: Svordomar försämrar språket

Svordomar försämrar språketSvordomar försämrar språket
8 december 2008 00:01
<p>Svar till; Kerstin Löveborn-Adolfsson (2/12)</p><p>Då vill jag börja med att säga att du Kerstin Löveborn-Adolfsson har totalt missuppfattat mig.</p><p>Jag är också stolt över alla Ödeshögs ungdomar. Informationen jag har är från gamla och nya elever på skolan. Jag litar på vad de säger. Många vuxna vet baksidan för många av ungdomarna i Ödeshög. (Svårigheter i skolan och brist på sysselsättning efter skolan)</p><p>Jag är även stolt över er lärare som jobbar och sliter för att hjälpa barnen så gott det går. Fast utan ekonomiska resurser som hela tiden minskar kommer inte ens ni att orka kämpa, vilket kommer att behövas. Sd förespråkar att man ska ta hand om det man har först och hjälpa till om resurserna sedan räcker till.</p><p>Hur varmhjärtade Ödeshögsborna än är så ser man att den värmen knappt räcker till våra egna barn i kommunen. Varför är intresset så lågt för dem? Vem ska ta hand om dem då?</p><p>Kommunbudgeten visar på att pengarna inte räcker till, till alla barn. Samt att de pengar som migrationsverket betalar inte täcker kostnaderna för flyktingbarnen.</p><p>Ett val måste göras för de få pengar som varje år kommer att finnas. I denna lågkonjunktur kommer kommunen att få mer problem att hålla budgeten för att socialbidragsbehoven kommer att öka överallt då familjerna förlorar sina arbeten. Vi har långt ifrån resurser som räcker till allt.</p><p>Varför förtjänar andra barn som redan haft det svårt att komma hit att hamna i en ny svår situation? Det kan skada de barn som kommer ännu mer om inte rätt resurser finns till för dem. </p><p>Mathias Lundvik, Sd Ödeshög</p>

Insändare: Pengarna räcker inte till alla

8 december 2008 00:01
<p>Lena Lundgren en av alla våra ansvariga i kommunen som tar våra skattepengar och bor på lyxhotell. Jag blir så förbannad, jag har inte ens råd att gå till tandläkaren. Det får vara slut med detta. Jag hoppas att hon avgår eller betalat tillbaka allt. Skall vi vanliga människor stå ut med ur mycket som helst?</p><p>patrick</p>

Insändare: Jag blir så förbannad

Jag blir så förbannadJag blir så förbannad
6 december 2008 01:00
Krönika

Ernst Klein: Lokaljournalistik på distans

6 december 2008 01:00
Krönika

Kommunalrådet pratar i nattmössan

Kommunalrådet pratar i nattmössanKommunalrådet pratar i nattmössan
6 december 2008 00:01
<p>Tyvärr får vi nog acceptera att många svenska bilförare aldrig kan lära sig att använda blinkers på rätt sätt i en cirkulationsplats. Det är i och för sig mycket irriterande, när en bilförare blinkar vänster och sedan svänger åt höger men vad ska vi göra åt det? Vägverket har gjort flera försök genom den information, som går ut till alla hushåll men det är väl bara ett fåtal, som läser dessa häften?</p><p>Skulle informationstavlor vid cirkulationsplatserna hjälpa? Information i Corren och andra tidningar? Dessvärre är det nog omöjligt att nå alla som inte känner till våra vägregler, men några kanske i alla fall läste Frittes insändare? Tänk då i första hand på det han skrev om att en cirkulationsplats inte ska ses som en korsning utan en väg, som går runt. Från denna väg finns det avfarter till höger. Det är därför man ska blinka åt höger, när man avser att lämna denna väg, precis som när man tar av till höger från vilken annan väg som helst.</p><p>Ulf</p>

Insändare: Blinka rätt i rondellen

Blinka rätt i rondellenBlinka rätt i rondellen
Sida 48 av 67
Sida 48 av 67