Vi

21 april 2009 00:01
<p>Svenska kyrkan fortsätter sin väg mot avgrunden genom att hela tiden åstadkomma händelser som verkligen upprör människors inre. Debatten hinner inte ens avslutas i fråga om grav-återfyllning förrän något nytt ogenomtänkt uttalade presenteras. Den här gången är det griftegårdschefen Gunnar Forsberg i Linköping som i en Correnartikel hävdar "vi jobbar med etik som bakgrund i allt vi gör" när han tar sig friheten att vända gravstenar bak och fram. Är inte detta gravskändning, vad är då ett brott mot griftegårdsfriden. Ett mera handgripligt ingrepp mot gravfriden än detta är väl svårt att finna.</p><p>Etik är en inre röst som talar om för människan vad som är rätt och orätt och som människan grundar sina handlingar på. Därför är det viktigt att varje människa även en griftegårdschef har en genomtänkt etik och moral för sitt arbete.</p><p>Det man säger avslöjar ens etik, det man gör avslöjar ens moral. Finns det verkligen ett politiskt beslut bakom griftegårdschefens handlande i Linköping?</p><p>Sten-Åke Andersson</p>

Insändare: Gravskändning vad annars?

Gravskändning vad annars?Gravskändning vad annars?
20 april 2009 03:00
<p>Vikten av Piratebay-domen är överdriven, anser vi piratpartister i Östergötland. Men varför säger vi fildelarkramande pirater så? En fällande dom mot TPB får faktiskt som logisk konsekvens att internet till stor del förklaras olagligt.</p><p>Det är bra att saken lyfts i rättegång men den faktiska domen har tillskrivits för stor betydelse - den är juridiskt intressant, men säger inget om hur saker borde vara. </p><p>Nu kan det vara värt att säga ett par ord om god demokratisk ordning. Vi får ofta frågan om hur man så starkt kan motsätta sig en lag som stiftats i god demokratisk ordning, såsom IPRED eller FRA-lagen.</p><p>Vi anser att dessa lagar går strikt emot demokratisk ordning, eftersom (1) regeringspartierna innan riksdagsvalet motsatte sig de lagar de nu infört, (2) motståndare i riksdagen under partipiskan tvingats följa regeringens linje, och (3) de utgör grova inskränkningar i rättssäkerheten och rätten till ett privatliv.</p><p>I EU behandlas nu ACTA och Telekompaketet. I ACTA föreslås det att digitala lagringsmedia ska kunna gås igenom av tulltjänstemän när du reser mellan länder. ACTA hade vi inte känt till alls, om det inte varit för att läckta dokument nådde ut på sajten Wikileaks - våra makthavare försökte nämligen hemlighålla ACTA-förhandlingarna.</p><p>Telekompaketet behandlar hur personer ska kunna stängas av från nätet utan rättslig prövning och kan innebära att internet blir som kabel-tv - du måste betala för tillgång till delar av internet. Man undrar vilket "kanalpaket" Wikileaks kommer att ingå i? I Australien bötfälls du för att ens länka till Wikileaks från din hemsida, sedan censurlagar trätt i kraft där.</p><p>Piratpartiet anser inte att "det är ok med stöld" eller att kreatörer inte ska kunna leva på sina alster. Tvärtom. Men som vi ser det ska staten överhuvud taget inte lägga sig i vår kommunikation, om inte skälig misstanke om brott finns. Däremot ligger det i allas intresse att alla verktyg som finns för att granska makthavarna försvaras - verktyg som fri kommunikation och ett fritt internet. Eller vill vi ha det som i Kina eller andra länder som ägnar sig åt att övervaka och censurera kommunikation?</p><p>Var uppmärksam på den här utvecklingen, och var uppmärksam på vad de etablerade partierna och medierna säger och inte säger angående de här frågorna, och kräv svar. Lita inte på oss, utan kontrollera det vi hävdar - medan du fortfarande kan.</p><p>Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Se till att din röst räknas.</p><p>Björn Nilsson</p><p>Robert Lager</p><p>Kommunledare Motala</p><p>Sammy Nordström</p><p>Kommunledare Norrköping</p><p>Ola Leifler</p><p>Kommunledare Linköping</p><p>Gabriel Sjölund</p><p>Valkretsledare Östergötland</p>

Debatt: Värna den fria kommunikationen

18 april 2009 01:00
Krönika

Värdet av en hopplös strid

17 april 2009 19:00
<p>Vad ska man tro på, tro på, tro på?</p><p>Förra lördagen skrev Ulrik Svedin och jag om religionens stora logiska gåta, teodicéproblemet.</p><p>Vi har fått flera mejl från läsare under veckan.</p><p>Alla ni som lever kvar i villfarelsen att religionen är död, ni får tänka om. Tvärtom, menar religionsfilosofen Peder Thalén i SvD (Under strecket 9/4) är det ateismen som är på väg ut och gränsen mellan tro och icke-tro på väg att suddas ut. En stenhård polarisering hör till 1950 och -60-talen, menar han. Då skulle man ta ställning, för eller emot. Basta.</p><p>Men tillbaka till teodicéproblemet och läsarbreven.</p><p><b>Eva Jonsson</b> i Linköping skriver att hon är glad för den ärliga frågan men "lite stött över att kristenheten inte kan besvara din fråga utan svarar på det du inte frågat om".</p><p>Vad intressant, så läste inte jag. Eva såg att de fyra tillfrågade (Britt Bäckvall Andersson, Misha Jaksic, Martin Lönnebo och Anette Fredriksson) undviker att svara. Jag såg att de alla vänder och vrider på frågan, men att de lärt sig att inte fastna i teodicéproblemet. Eva har skrivit ett långt, intressant inlägg som finns att läsa på corren.se/kultur.</p><p><b>Olov Fahlander</b> i Linköping påpekar att de fyra tillhör den kristna traditionen, men att österländska religioner har en annan syn på begreppet ondska: "Ondskan har en mycket viktig och gudomlig funktion i våra liv, nämligen att leda oss bort från det tillstånd av djuriskhet, där vi nu befinner oss."</p><p><b>Susanne Appelgren</b> mejlar att för henne var det "en lättnad att ramla över esoteriken".</p><p>*</p><p>Var förresten på påskdagsgudstjänst i Åre gamla kyrka. Och vem predikar om inte Linköpings förra domprost Anders Eckerdal?</p><p>När han berättade om Sörensens altartavla i Linköpings domkyrka (med anledning av de SVT-sända påskgudstjänsterna) fick han vår lilla hop av vilsegångna turister och trogna jämtar att sitta käpprätt i medeltidsbänkarna:</p><p>En kvinna i Linköping hade tyngd av sorger till sist bestämt sig för att ta sitt liv. På väg ner till järnvägen passerar hon domkyrkan. Samma morgon hade vaktmästaren haft svårt att sova. Han gick extra tidigt till jobbet, tyckte att kyrkan var kvav och öppnade alla portar ut mot parken.</p><p>Det var då hon kikade in och såg Sörensens Jesusgestalt med utbredda armar.</p><p>Som ni förstår räddade altartavlan hennes liv, hon fick ny energi och bestämde sig för att leva.</p><p>Historien är för bra för att vara sann.</p><p>Men Anders Eckerdal bedyrar att det är precis vad den är. Helt sann. Tolka den får man göra själv.</p><p>*</p><p>Förresten, var inte Anders Eckerdal glad att gå i pension och slippa chefsansvaret då för fyra år sen?</p><p>Men sen han och hustru Marie flyttat tillbaka till Jämtland har han vickat som kyrkoherde både i Östersund och nu Åre.</p><p>Där stannar han maj ut. Men sen ska han bli pensionär på riktigt och måla lagårn. Påstår han.</p><p>Läs hela Eva Jonssons, Olov Fahlanders och Susanne Appelgrens inlägg om teodicéproblemet på corren.se/kultur. Där kan du också själv vara med och diskutera. Frågan är: Om Gud är god och allsmäktig, hur kan det då finnas lidande och ondska i världen?</p>

Teodicéproblemet engagerar ännu

17 april 2009 00:01
<p>Här kommer dom, tankarna man tänker och som är så svåra att delge. Björksund det ljuva Björksund, där vill vi alla vara. Tänk vilka möjligheter: Bröllop, jämna årskalas varvat med fritidsverksamheter. Ungdomsgård samt en och annan kväll med pub där vi i föreningen kan träffas och ha trevligt och kanske även lite underhållning till. Vilket succékoncept...</p><p>För oss umgängestörstande Kindabor något som verkligen saknas. Men vi Kindabor, ung som gammal, ställer oss frågan: Är detta verkligen genomförbart?</p><p>Javisst, vi som blivit Björksundsmedlemmar ser med glädje folk som jämkar och samsas och det blir faktiskt verklighet. Som stolt Kindabo ser jag att vi kan umgås och trivas, gamla som unga, med våra olika verksamheter.</p><p>En stor eloge till er som genomförde detta, ingen nämnd och ingen glömd.</p><p>Och man ser att grunderna till vår förening uppfylls: Att våra ungdomar och vi vuxna ska ha tillgång till detta ljuvliga ställe. Goda Tider...</p><p>Men plötsligt blåser nya vindar i föreningen. Vissa anser att vi inte kan ha ett 50-årskalas där. En pubkväll är ej heller möjlig och nej, inte ens ett härligt bröllop går an.</p><p>Vart tog viljan att driva en trevlig förening vägen? Ingen av oss vuxna medlemmar vill att bröllop och pubkväll ska knuffa undan någon ungdomsverksamhet.</p><p>Vi kan, och ska givetvis samsas om detta fina ställe och inte leta upp fel och problem som vi sedan konsekvent vägrar lösa. De verksamheter som inte anses kunna samsas är inte ens aktiva på samma veckodag.</p><p>Givetvis har alla nämnda verksamheter plats under detta tak och den som ifrågasätter detta är faktiskt den som får ta på sitt samvete att ungdomsverksamheten eventuellt måste flytta. Samarbete samt ge-och-ta-mentalitet är nog det som krävs här, För visst får vi alla plats...</p><p>Besviken Björksundsmedlem.</p>

Insändare: Några tankar om Föreningen Focus Björksund

17 april 2009 00:01
<p>Här i Corren har vi den senaste tiden läst om satsningar i Mjölby centrum och bildandet av föreningen "City i samverkan" för samarbete mellan köpmän, fastighetsägare och Mjölby kommun. Ambitionerna ska vara att utveckla och marknadsföra stadskärnan som den naturliga, kommersiella mötesplatsen i kommunen. Avsikten är att inkludera hela Mjölby centrum i arbetet, inte bara Mjölby köpcentrum med butikerna runt Jerikodalstorget utan också längs Kungsvägen och runt Stora Torget. Man vill bland annat satsa på en permanent scen i centrum (Jerikodalstorget?). Vad blir det då av centrum för övriga butiker? Det riktiga är givetvis att satsa resurserna på den befintliga scenen i Gästisparken, kanske göra en attraktiv permanent scen där. En scen i Gästisparken ligger i centrum för alla butiker, från Magasinsgatan till Smålandsvägen, från Kungsvägen till Burensköldsvägen. Gästisparken ligger ju i direkt anslutning till Jerikodalstorget så det borde inte vara några problem med att lägga program på 15 minuter med skivsignerande artister där. I Gästisparken finns sedan drygt tio år en fungerande och välbesökt konsertverksamhet. Boverket satsar (ÖC 2 april) 300000kronor för att göra stadens parker tryggare. Av dessa pengar ska en del pengar användas till att ge fräschare sittplatser vid den befintliga scenen i Gästisparken. Satsa i Gästisparken!</p><p>essbe</p>

Insändare: Scen i centrum

Scen i centrumScen i centrum
16 april 2009 00:01
<p>Jag önskar att skolpersonalen kunde sluta fråga ut oss föräldrar om vad vi "Är", vad vi "Gör" och var vi arbetar - vid varje tillfälle vi träffar dem.</p><p>Svaren på de frågorna kan vara känsliga. Man kanske är arbetslös eller sjukskriven för en diagnos som man inte har lust att diskutera med kreti och pleti. Det kan också vara så att man har ett så kallat "lågstatusjobb". </p><p>I samtliga fall finns det anledning att vara orolig för att lärare och övrig personal ska stoppa in ens barn i ett fack och ge det mindre stöd, om de får veta. Det finns ju också något som heter "självuppfyllande profetior" - det vill säga att barn presterar sämre om lärarna förväntar sig mindre av dem.</p><p>Det har gått så långt, att jag nu har börjat undvika att gå på utvecklingssamtal, föräldramöten och möten med skolsyster och rektor - för att slippa dessa förhör.</p><p>Ska tillägga att det inte handlar om en "fin" privatskola - då skulle man kanske förvänta sig frågor om föräldrarnas yrken och status - utan om en vanlig, kommunal skola i Linköping. </p><p>Utfrågad</p>

Insändare: Jag vill inte bli förhörd i skolan

16 april 2009 00:01
<p>Percy Barnevik har förvandlats från geniförklarad industriman till idealist. Som ordförande i stiftelsen Hand in Hand gör han entreprenörer av indiska kvinnor. I det första distriktet är målet att sätta 100 000 personer i arbete och få 25 000 barn att gå i skolan. I hela Indien räknar han med att 1.3 miljoner kvinnor ska vara sysselsatta i flera hundratusen nya företag år 2010.</p><p>"Vi ska inte ge gåvor, vi ska ge självhjälp. De ska lära sig stå på egna ben", säger Barnevik i en intervju i tidningen Affärsvärlden.</p><p>700 miljoner indier lever på mindre än två dollar om dagen. Och Barnevik gör som kaptenen på ett sjunkande skepp låter kvinnor och barn gå i livbåtarna först. Det vill säga att fattiga familjers barn ska få gå i skolan medan mödrarna lär sig starta och driva företag. Intressant nog tänker han vidga sin affärsidé till Afghanistan och Sydafrika. Målet är 5 miljoner nya jobb på 5 år.</p><p>Dags att även coacha arbetslösa i Sverige till att tänka och agera som entreprenörer. Ju fler som lär sig vad entreprenörskap är desto fler kommer att skapa jobben själva. Arbetslinjen måste utvecklas ytterligare. Ingen bör ta för givet att någon annan alltid fixar försörjning och sysselsättning.</p><p>Claes Thulin</p>

Insändare: Affärsmässig jobbcoaching lönar sig

16 april 2009 00:01
<p>Vi är en av många familjer som flyttat till Hästholmen med omnejd. Avgörande för beslut om flytt var besöket på Västra Tollstad skola. Det var precis en sådan miljö vi ville våra barn skulle få växa upp i. Lagom stora klasser, en härlig utomhusmiljö som inbjuder till lek, närhet till fantastisk natur och kulturupplevelser med möjlighet till utomhuspedagogik. Vi har även lockat andra familjer att flytta hit. En nedläggning av Västra Tollstad skola skulle sätta punkt för vår hittills positiva marknadsföring av kommunen. Ett alternativ är ju förstås att starta friskola.</p><p>Vi hoppas dock att ni politiker tar ert förnuft tillfånga innan det behöver gå så långt. En skola i kommunal regi är att föredra, med det fina samarbete som finns mellan skolorna i Rök och Västra Tollstad.</p><p>Inser ni politiker att bygden kring Omberg/Hästholmen är den mest attraktiva delen av kommunen för inflyttning ? Utan en levande landsbygd med skola, fritids och förskola finns stor risk för att det istället blir etablering av fritidsboende här vilket inte ger kommunen tillskott av välbehövliga skattepengar.</p><p>Inflyttad familj </p>

Insändare: Satsa på Västra Tollstad skola

Satsa på Västra Tollstad skolaSatsa på Västra Tollstad skola
15 april 2009 00:01
<p>90-95 % av bussförarna i Linköping är bra eller mycket bra.</p><p>Ta föraren på linje 2 ("Einar Wallerström") vid Trädgårdstorget 19 mars ca kl 0830. Jag gick fram och berömde henne för den mjuka körningen - inga rivstarter eller tvärbromsningar. Likaså den manlige föraren på linje 2 ("Lennart Sjöberg") vid Trädgårdstorget 23 mars kl 0830. Föredömligt!</p><p>Min fru tappade busskortet vid ett tillfälle då hon tog upp handskarna ur kappfickan. Resecentrum var stängt och mobilen fanns inte med men hon fick efter förklaring åka med ändå. Fint gjort! Kortet återfanns senare.</p><p>Och linje 12, vid hållplats länsstyrelsen från stan, föll en dam så illa att hon skadade sig i ansiktet och blödde ymnigt. Bra agerande från förarens sida - vi blev bara cirka 12 minuter försenade.</p><p>En ung flicka svimmade vid min sida också på 12:an vid länsstyrelsen mot stan. Ambulans kom och hämtade henne - då vi blev vi 15 minuter sena. Mycket bra gjort!</p><p>Du vd Leif Johansson, kan du inte ta reda vilka förare det handlar om och ge dem en extra ros?</p><p>Torgny Eklund</p>

Insändare: Bra bussförare

Bra bussförareBra bussförare
15 april 2009 00:01
<p>Fick min deklarationsblankett i går och som vanligt blev det ett par tusenlappar i rest. Förr fanns det i den medföljande broschyren tabeller för hur mycket man skulle betala i skatt varje månad. Nu har man tagit bort den hjälpen och man kan ju undra varför.</p><p>Kan det bero på att man inte med siffror vill visa hur mycket mer skatt vi pensionärer och andra tärande i "utanförskapet", som arbetslösa och liknande, ska betala för samma inkomst som de inne i den närande kollektiva sektorn. Det är alltid bättre om man får betala den rätta skatten på en gång så att det inte kommer en sådan klump varje år. Visst, man kan ju betala exrtra varje månad under året men man vill inte heller ligga ute med för mycket. Det medger inte alltid ekonomin.</p><p>G.Gn</p>

Insändare: Jag saknar skattetabellen

11 april 2009 10:00
<p>- Teodicéproblemet ska helst inte diskuteras. Det ska stillsamt samtalas. Även om man inte kan lösa det kan man säga en del förnuftigt om hur man på ett klokt sätt kan uthärda livets svårigheter.</p><p><b>Har du själv haft någon lösning på problemet?</b></p><p>- Nej, och det beror inte på att jag inte har sysslat med sådana frågor. Utan snarare tvärtom. Ju mer man ägnar sig åt det, desto mer inser man att det inte går.</p><p><b>Vad är det närmaste du har kommit?</b></p><p>- Att jag skrattar åt det. Jag ställer det inte som ett problem. Jag konstaterar bara hur livet är. Vi kan inte gå ut på gatorna och demonstrera mot det öde som ligger i att vara människa och att vara född till att dö.</p><p><b>Vad gör man om man är djupt religiös och inte kan släppa frågan?</b></p><p>- Man ska prata med en förnuftig människa, och så ska man syssla med något viktigare. Det finns så många andra frågor som behöver svar. Annars mister livet sin glans. Den korta tiden vi lever här på jorden behöver vi inte göra det värre än vad det är.</p><p><b>Är teodicéproblemet levande?</b></p><p>- Det lever i varje människas hjärta oavsett om man är ateist eller inte. Det är ofrånkomligt att människan frågar sig: Varför finns det onda, varför just jag? Det tillhör vårt varande.</p><p>- Jag tror inte att vi är i den positionen i universum eller ens i våra hjärnor att vi har en självklar lösning. Däremot kan man få hjälp att leva med den osäkerhet som livet innebär.</p><p><b>Hur då?</b></p><p>- De som drabbats av sorg behöver någon som inte viker från deras sida. Det handlar om att försöka göra vad man kan. Då uthärdar man. Ofta får vi ett indirekt svar på teodicéproblemet genom godheten, och att se människans övergivenhet genom att dela den.</p>

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigareMartin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare
11 april 2009 10:00
<p>- Om vi levde i en riskfri värld så skulle vi inte ha vår fria vilja och vara som marionettdockor, Gud skulle dra i trådar och styra oss så att inget ont kunde hända. Nej . . . det skulle också bli konstigt om det inte fick några konsekvenser, vad vi än gjorde. Det måste nog vara den här kampen mellan ont och gott.</p><p>- Allsmäktighet betyder inte att Gud kan avstyra allt. Vi har själva ansvar eftersom vi är skapade till hans avbild. Vi är hans händer och fötter på jorden. Därför är kyrkans och alla människors uppgift att reagera mot orättvisor, vi har blivit dåliga på det sedan 1970-talet.</p><p>- Mycket ont är vi själva orsak till. Men vi är Guds medskapare, så om vi hade vi lust kunde vi dela lika. Då skulle ingen behöva svälta. Naturkatastrofer är kanske sådant som måste hända, men mycket av det kan vi ju i dag i alla fall förutse.</p><p>- Sen händer det saker som är för jäkliga. Som att barn mördas.</p><p><b>Du svär!</b></p><p>- Ja, jag blir arg! Men det finns ändå alltid en förklaring. Om du blir hatad och slagen som barn så blir du en sån som slår och hatar. Det är så bekvämt att skylla allting på Gud.</p><p><b>Har teodicéproblemet hindrat dig i din egen tro?</b></p><p>- Nej. Det är klart att jag funderat, jag har träffat sorgehus där barn dött och där det varit mord, min egen mamma dog hastigt i en trafikolycka. Men jag hade en dröm strax innan, och det kändes att Gud ändå hade det i sin hand. Vi har ju inte hela pusslet, men en dag, när allt är klart, får vi se hur allt hänger ihop, så tror jag.</p><p><b>Du menar när vi dör?</b></p><p>- Ja, eller om det blir senare. Jag tror att det finns en tanke och plan och Gud har koll på allt det här. Men vi måste hjälpa till. Martin Luther King sa: Det är inte de onda människorna som är problemet, utan problemet är de goda människornas tystnad.</p>

Britt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på Gud

Britt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på GudBritt Bäckvall Andersson:Det är så bekvämt att skylla allting på Gud
11 april 2009 10:00
<p>- Man kan tycka att Gud bara skulle ta bort allt lidande i världen om han är allsmäktig och god. Men det kanske är att förenkla det hela.</p><p><b>Varför då?</b></p><p>- Dels tänker jag att vi har olika tidsperspektiv, människan och Gud. Vi vill minimera lidandet, och att det ska vara borta nu. Påsken handlar ju om Jesu död och uppståndelse. Människornas tid är mer begränsad än Guds. Därför känns väntan på Jesus återkomst lång.</p><p>- Jag har rest i Sydamerika och sett fattigdom. Första tanken är då att något måste göras mot lidandet nu.</p><p><b>Hur gör du för att gå vidare?</b></p><p>- Ett sätt är att fråga sig om man kan engagera sig på något sätt. De flesta kristna församlingar är engagerade i mission. Naturligtvis vill man att människor ska hitta Gud, men man vill också hjälpa till rent praktiskt för att ge människor bättre levnadsförhållanden.</p><p><b>Vilken är din egen lösning på problemet?</b></p><p>- En del är att människor har en egen vilja. Vi gör inte bara det goda. Det människans ansvar när en grupp utnyttjar en annan till egen fördel. Vi är en del av orsakerna till lidandet.</p><p><b>Vad händer om man inte kan sluta att försöka knäcka denna fråga?</b></p><p>- Teodicéproblemet får inte bli en ursäkt för att inte tro. Det handlar om att våga ta steget. Att tänka: "Nej, jag får inte ihop allt men jag kan, jag vill, ändå tro".</p><p>- I en perfekt värld händer inte olyckor. Alla har en bild av den goda världen som inte går att uppnå. Det kommer en annan värld. Men om det blir under vår livstid, det återstår att se.</p><p><b>Och där kan du bli lite otålig i bland?</b></p><p>- Ja.</p>

Anette Fredriksson:Gud och människan har olika klockor

Anette Fredriksson:Gud och människan har olika klockorAnette Fredriksson:Gud och människan har olika klockor
11 april 2009 00:00
<p>Kommentar till "Upp till kamp, nu!", 6/4.</p><p><b>Det var först</b> lite svårt att genomskåda, men så småningom förstod jag att hela insändaren var ironi. Att vår stackars krona blivit så sjuk att vi får betala över 11 kronor för en euro drabbar ju bara oss.</p><p>Kanske får vi fler utlandsturister hit nu, när Sverige blivit ett Schlaraffenland för dollar- och euroturister. Och så ökar det försäljningen på vårt kära Systembolag, då resorna till Danmark och Tyskland inte lönar sig längre.</p><p><b>Pezäta</b></p>

Insändare: Fler utlandsturister till Sverige

11 april 2009 00:00
<p>Svar till Christer Larsson, 3/4.</p><p><b>Utan Cloetta center</b> skulle mängder av olika arrangemang aldrig komma till Linköping. Det är arrangemang som ger intäkter och jobb för restauranger, taxi, hotell och affärer. Ett exempel är senaste Melodifestivalen i Linköping som innebar cirka fem miljoner till Linköping i turistintäkter. Vi tycker detta är bra för Linköping och hoppas att Christer Larsson instämmer.</p><p>Vi socialdemokrater tycker det är viktigt att våga satsa i lågkonjunktur. Vi byggde Cloetta Center, Mjärdevi center och utvecklade Gärstadverken under ekonomiskt sämre tider. I dag är det tre framgångsrika satsningar som positivt förstärkt Linköpings varumärke och som kostat väsentligt mycket mer att bygga i dag.</p><p><b>Lena Micko (S)</b><b /></p><p><b>Mats Johansson (S)</b><b /></p><p><b>Jakob Björneke (S)</b></p>

Insändare: Cloetta center bra för Linköping

9 april 2009 00:00
<p><b>Varifrån har </b>fjädrarna importerats som i dag pryder björken på Stora torget i Linköping? Kina? Ungern? Polen?</p><p>Fjädrar kan tas av fåglar på två sätt; dels tas om hand vid slakt av djur, dels genom plockning av levande fåglar. Har vi fjädrar som plockats från levande fåglar på Stora torget i Linköping?</p><p>Man behöver inte vara Einstein för att fatta att plockningen är fruktansvärt plågsam för fåglarna som blir drabbade av detta, då den innebär både stress och smärta.</p><p><b>Firenze</b></p>

Insändare: Nej till fjädrar i påsk

8 april 2009 09:54
<p>SÖDERTÄLJE, TISDAG</p><p>Tack <b>Sören Åkeby</b>, tack för att du tror på ditt lag. Det är inte alla tränare som gör i Fotbolls-Sverige. Att lyssna på superettans tränare en dag, som på tisdagens upptaktsträff i Södertälje, är ett enda långt tramsande i att lägga över pressen på andra lag. Det var därför befriande när Åkeby, näst sist i utfrågningen av de 16 tränarna, hissade sitt Sundsvall: "Jag tror vi vinner serien!" </p><p>Alla Åkebys kolleger trodde mer på andra lag än sina egna. Givetvis kan inte alla tro på allsvenskan. Som <b>Lars-Olof Mattsson</b> till exempel, som svarade "det är inte mycket" på frågan vad som talar för att hans Trollhättan inte åker ur.</p><p>Jag tror som Åkeby. Mycket på grund av honom. Jag har höga tankar om Stockholmaren som tränare, tror att mycket av Djurgårdens framgångar 1999-2003 (två guld och ett silver) var hans förtjänst. Nu har ett redan bra Sundsvall kryddats med Linköpingskillen <b>Jonas Wallerstedt</b>, en karaktärspelare alla superettanlag drömmer om. </p><p>Som östgöte beklagar jag mina tips. Jag tror nämligen varken IFK Norrköping eller Åtvidabergs FF tar den andra direktplatsen till allsvenskan. Peter Swärdh har två succésäsonger bakom sig i ÅFF och jag har en känsla av att han nu kommer till Mjällby i helt rätt läge. Mittbacken <b>Patrik Rosengren </b>har återvänt till moderklubben från Kalmar FF och han blir perfekt för Swärdh att bygga laget kring.</p><p /><p>IFK och ÅFF då? Nej, mer än en tredjeplats, det vill säga kval, blir det inte för IFK och ÅFF kommer platsen bakom. IFK-ekonomin har inte tillåtit någon satsning i år. Det kostar att ha fyra tränare på lönelistan, som man nu har efter de långa avtal fjolårets ordförande <b>Hans Lundin</b> skrev med <b>Mats Jingblad</b> och <b>Sören Cratz</b>. Generösa, idiotiska, avtal som gör att båda kan sitta hemma och dricka te i lugn och ro hela säsongen utan att göra ett handtag, men ändå varje månad få sina stora löner från IFK. Årets IFK är för beroende av två spelare, <b>Magnus Samuelsson</b> och <b>Marcin Burkhardt</b>, och alla vet hur skadebenägen den senare är. Håller han sig däremot frisk, och blir den stjärna han kan vara, då kan IFK lyfta högre än mitt tips.</p><p>ÅFF blir bra även i år, men jag känner mig för osäker på flera spelare för att tippa dem högre. Blir <b>Robert Walker</b> den förväntade målskytten? Kommer <b>Oscar Möller</b> igen efter den tunga fjolårssäsongen? Kan <b>Haris Radetinac</b> lyfta ett steg till? Blir<b> Jesper Arvidsson </b>och <b>Johan Nicklasson </b>snabbt skadefria? Med så många frågetecken kan jag inte tippa laget högre än fyra. När jag dessutom, med IFK:s utspelning av ÅFF i Turkiet i färskt minne, hör tränaren <b>Daniel Wiklund</b> säga "jag är en offensiv tränare, det är mitt signum", funderar jag också på försvarsspelet.</p><p>I helgen är tiden kommen, då ska frågetecknen börja rätas ut. Först ut är IFK på lördag med tv-sänd premiär mot Assyriska på nya Södertälje fotbollsarena. </p><p>En sak är säker: säsongens två derbyn, 18 maj i Åtvid och 7 september, blir två av årets idrottshöjdare i Östergötland.</p><p>Missa inte.</p>

Wallerstedt snart allsvensk igen

8 april 2009 00:00
<p><b>Linköpings kommun </b>har infört förbud att röka på raster efter 1 april. Vi är många som läst på universitet 4-5 år med stora studieskulder, arbetat och skött vår tjänst i många år. Nu får vi kicken om vi rökt vid tre tillfällen på våra raster. (Vi får röka på lunchrasterna, tack).</p><p>Systemet bygger på angiveri (rena Stasi-systemet) eller att våra chefer med höga löner ska bli vakter för sin personal.</p><p>Linköpings kommun - där idéer blir verklighet.<b /></p><p><b>Ur led är tiden</b></p>

Insändare: Totalitärt rökförbud

8 april 2009 00:00
<p><b>Nu är </b>det dags att göra någonting åt maten som serveras i skolan. Maten blir bara mindre och mindre omtyckt.</p><p>Det blir vanligare att maten blandas ihop till olika slags grytor. På så sätt får kommunen en chans att spara pengar genom att tillsätta färre ingredienser i grytorna utan att det märks. För oss elever blir det istället mer oklart vad maten innehåller och det leder ibland till att vi hoppar över maten. Utan maten får vi inte i oss den näring vi behöver för att klara resten av skoldagen och övriga aktiviteter.</p><p>När maten som erbjuds i skolan inte blir uppäten blir det mängder av mat man får slänga eller återanvända. Pengarna man lägger ner på maten blir på så sätt helt bortkastade.</p><p>För att göra något åt problemet borde man istället prata med eleverna på skolan om vilken mat som önskas, så maten blir ätbar.</p><p><b>Sara Karlsson,</b><b /></p><p><b>Elev på Petrus Magni skola</b></p>

Insändare: Låt inte eleverna gå hungriga!

Sida 3 av 28
Sida 3 av 28