Vad

1 december 2008 02:00
<p>De som förnekar klimathotet fortsätter att sprida sina irrläror. Ingenjörsvetenskapsakademins Lars Bern kallar klimatforskningen en pseudovetenskap (SvD 18/11). I Corren skriver Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori, att klimatforskningen bygger på lögner och politik (28/6). </p><p>Ofta noterar jag tre saker när klimathotet förnekas. </p><p>Det är män som tar till orda, ofta i övre medelåldern eller äldre. </p><p>De är sällan geologer, meteorologer, glaciologer - kort sagt, de är inte experter på just klimatet. </p><p>De försöker skadskjuta en helhet av kunskap - klimatforskningen - som byggts upp av tusentals forskare över decennier <i>genom att ta sikte på enskildheter</i>. </p><p>Det gör att klimatforskningens förnekare har mycket gemensamt med konspirationsteoretiker. De avstår från att presentera en egen förklaringsmodell av varför jordens medeltemperatur stiger. De nöjer sig med misstänkliggöranden. </p><p>Men hur sannolikt är det vanligt förekommande påståendet att den internationella klimatpanelen IPCC manipuleras av politikerna? IPCC är ett FN-organ och har som syfte att ta fram ett objektivt kunskapsmaterial om klimatet utifrån vilket jordens länder kan agera. Alla FN-medlemmar kan delta i processen; att granska, värdera och sammanställa forskningsresultaten. </p><p>Hur troligt är det att alla dessa stater skulle ha en dold överenskommelse att manipulera sanningen? Vad skulle syftet vara? Det finns inte några uppenbara vinnare på klimathotet. </p><p>Det är tyvärr omöjligt att i korthet visa hur hög klimatforskningens trovärdighet är. Men grundteserna är fullt begripliga för de flesta. </p><p>1. Den globala temperaturen stiger. </p><p>2. Mängden koldioxid i atmosfären har ökat på grund av mänsklighetens bilar och industrier. </p><p>3. Att 1 till stor del beror på 2 är mycket sannolikt. </p><p>Den svenske Nobelpristagaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 beräkningar av hur jordens temperatur skulle påverkas av en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Han kom fram till att en fördubbling av koldioxiden skulle ge en temperaturhöjning på drygt 5 grader. Det stämmer ganska väl överens med dagens beräkningar och med de temperaturer och koldioxidnivåer vi ser i dag. </p><p>Kritikerna vägrar att se den uppenbara hållbarheten i detta resonemang. I stället fokuserar de på enstaka osäkerheter, avvikelser i mätresultaten eller metodologiska problem. I många fall saknar deras invändningar relevans. I andra bygger de på uppenbara, kanske medvetna, misstolkningar. </p><p>Vad driver dessa medelålders män? Jag kan inte bli fri från känslan att det rör sig om en oförmåga att ompröva den egna världsbilden. </p>

Ledare: Klimatförnekarna stårutan egen förklaring

Klimatförnekarna stårutan egen förklaringKlimatförnekarna stårutan egen förklaring
1 december 2008 00:00
<p>Svar till Annelie, 28/11.</p><p><b>Annelie, du har</b> ett empatiskt hjärta. Ett hjärta jag vill att min jakthund möter om den farit illa. Men att någon tar hand om min hund, då den är på väg tillbaka till mig, vill jag inte! Kanske håller jag också på att söka mig mot hunden med hjälp av pejl. Låt hunden vara!</p><p>En unghund ska lära sig att komma tillbaka till ägaren. En duktig jakthund kan lära sig olater genom att bli omhuldad vid fel tillfällen. Fel tillfällen är precis vad som beskrevs i artikeln du refererar till.</p><p>Ta hand om skadad och utmärglad hund och hund som visar sig sent efter mörkrets inbrott.</p><p>Du vädrar en gammal och fördomsfull syn på oss jägare. Absolut största delen av jakthundarna, får kärlek och omsorg. Finns familj är den med i familjelivet. Annars är den med husse eller mattes livsrytm. Det gosas och kelas visst! Av praktiska skäl vistas några i hundgård då ägaren arbetar. De är oftast fina med värme. Gamla tiders jakthundshållning är sedan lång, lång tid förbi.</p><p><b>Kjell</b></p>

Insändare: Låt jakthundarna vara!

1 december 2008 00:00
<p><b>I Corren </b>(17/11) kan vi läsa att svenskarna är nöjda med tandvården enligt den årliga studien som görs av Svenskt Kvalitetsindex. Det är glädjande att siffrorna går upp för samhällsservicen, samtidigt som det väcker frågor varför den offentliga vården inte får samma muntra siffror som den privata.</p><p>Men vad är det som mäts egentligen? Upplevelser av nöjdhet. Svensk kvalitetsindex, vars siffror okommenterat publiceras på Sveriges alla nyhetssidor mäter hur nöjda människor är och säger därefter att det är kvalitet. Men är kundnöjdhet ett relevant mätinstrument för att värdera verksamhet i vård och skola? Är nöjdhet detsamma som kvalitet?</p><p>Några exempel kan belysa detta: När skolresultaten inte blir som jag önskat och förväntat, är det lätt att bli frustrerad och missnöjd med skolan, även om det är den egna insatsen som brister. Om jag får ett negativt besked från min läkare, om sjukdom, eller att jag inte får förnyat recept eller förnyad sjukskrivning, är det också lätt att jag blir missnöjd med sjukvården. Betyder detta att dessa verksamheter har sämre kvalitet? Nej, snarare tvärtom.</p><p>Skolan och vården är verksamheter där vi behöver människor med integritet och professionalism, som kan sätta gränser när det behövs. Vi kan inte likställa kvalitet med känslor av nöjdhet.</p><p>Att som SKI ta in detta marknadstänk i vården och skolan är fel. Elever och patienter, kan inte jämföras med kunder. Elever och patienter har både rättigheter och skyldigheter. Men man kan fråga sig om man har rätt att vara nöjd. Att förnya recept och ge bra betyg skapar onekligen högre nöjdhet. Frågan är om vi vill att sådana värden ska prägla våra sjukhus och skolor?</p><p><b>Simon Wessbo, </b><b>socialdemokrat</b></p>

Insändare: Nöjdhet behöver inte vara detsamma som kvalitet

29 november 2008 01:00
Krönika

Anders MellbournRas fortfarande en huvudfråga i USA

29 november 2008 00:00
<p><b>Bor i </b>Skäggetorp, ibland säger det allt. Men tyvärr är det allt för vanligt med hot och våld.</p><p><b>Lördag kväll, </b>15/11, personer som går förbi Väpnaregatan blir hotade från lägenhet, skriker nazistiska slagord och hotar dem som går förbi.</p><p><b>Fredag,</b> 21/11, två bröder blir osams den ena knivhugger den andre i ryggen.</p><p><b>Lördag,</b> 22/11, Väpnaregatan igen, skottlossning, ingen vågar ringa, ingen vågar sig ut. Är detta vår nya livsstil?</p><p>Min son var ute med ett par tjejer, blev dödshotad av andra killar. Blir trött på allt. Vad är uppfostran i dag?</p><p>Försöker lära mina barn rätt och fel. Ena sonen undrar varför inte han får slå tillbaka. Jag säger till honom att då är det han som åker fast för misshandel.</p><p>Ska det vara så här? Vakna upp politiker och ta ert ansvar om det så gäller svenskar eller nysvenskar. Våga säga ifrån.</p><p><b>Orolig mamma</b></p>

Insändare: Vanligt med våld och hot i Skäggetorp

29 november 2008 00:00
<p><b>Förälder i </b>Vikingstad! Vet du vad ert barn/tonåring gör på fredag- och lördagskvällarna? Eller tror du bara att du vet?</p><p>Det är bra att sätta tydliga gränser, så att våra barn och ungdomar får bra värderingar och framför allt självförtroende, självkänsla och trygghet så att de vågar att säga NEJ till dåliga förslag.</p><p><b>Oroliga mamman</b></p>

Insändare: Lär ungdomarna våga säga nej

29 november 2008 00:00
<p><b>Blir smått </b>besviken och ledsen då jag läser Corren, där står att det slarvas med journalutskrifterna på akutmottagningen.</p><p>Att vi ligger så mycket efter med journalutskrifterna beror inte på slarv, vi hinner inte med hur mycket vi än försöker. Eftersläpningen beror på att vi är underbemannade och vi har en mycket hög arbetsbelastning dygnet runt!</p><p>Alla sekreterarna på akutmottagningen är ansvarsfulla, noggranna och har stor arbetsmoral, ingen skulle väl komma på tanken att slarva! Hade så inte varit fallet, skulle det se ännu värre ut i journalhögarna än vad det gör i dag.</p><p>Nej, detta är inte slarv utan effekten av besparingar och anställningsstopp! Vi behöver bli flera helt enkelt!</p><p><b>Sassa, Läkarsekreterare på Akutmottagningen</b></p>

Insändare: Inget slarv med journalutskrifter

28 november 2008 18:19
Krönika

Folk är galna,advent börjar inteförrän i morgon

Folk är galna,advent börjar inteförrän i morgonFolk är galna,advent börjar inteförrän i morgon
28 november 2008 12:52
Krönika

Paola sponsrar FredagsFrågan

27 november 2008 21:00
<p>Miljardär! Jo, jag tackar. Tänk den som hade en sån att backa upp en. En som gick och drällde med tusenlappar i fickan så man kunde springa efter och bara gå och plocka och samla på hög och sen köpa ny diskmaskin och storbilds-teve och kanske rent av bygga biosalong där hemma. Mig skulle det inte göra det minsta om han (de flesta miljardärer är hanar) ville bestämma hur det skulle se ut i mitt hem. Bara han köpte. Jag kan ta en bil också. BMW, helst.</p><p>En miljardär som backar upp LHC tycker man inte skulle nöja sig med att futta med en massa tjecker hit och dit för enstaka miljoner. Har de motsvarat pengarna, hittills? Stenbeck vill ju vinna Champions Hockey League, säger han. Okej, då. Ta fram pluskan ordentligt och sno hit Mats Sundin! VI VILLL HA SUNDIN! Vad kostar han? 25 miljoner för en säsong? 50 miljoner? 100 miljoner? Ingenting för en miljardär. Köp Daniel Alfredsson också när du ändå är igång.</p><p>Jag har ingenting emot miljardärer. Absolut inte. Men jag gillar inte att de ska futta. Ta Fredrik Lundberg. 10-15 miljoner är väl ingenting? Ge IFK Norrköping en halv miljard i stället och se till att klubben blir topplag i Europa. Ta upp kampen med de ryska pengabingarna och köp de bästa spelarna. Naturligtvis till det lag som borde ligga Norrköpingsfödde Lundberg varmast om hjärtat. IFK. Sen kan de sitta där tillsammans alla miljardärerna och leka med fotbolls- och hockeylag ungefär som vi (eller våra barn) leker med dataspel. Ett fotboll manager för miljardärer. </p><p>Och ta Philippe Hubert, Malin Baryards schweiziske hästägare och sponsor. Om han vill att hon ska bli världsbäst och vinna OS och VM, ja men då får han väl köpa den bästa hästen i hela världen. Strunt samma vad den kostar. Köp den som Meredith Michaels Beerbaum vinner med. Svårare än så är det inte. Pengarna regerar.</p><p>Eller? </p>

En miljardärordnar allt?

27 november 2008 00:00
<p>Svar till "Perspektiv", 21/11.</p><p><b>Det har tydligen</b> gått signaturen "Perspektiv" helt förbi att a-kasseersättningen är lägre i dag för våra arbetslösa medlemmar än vad den varit tidigare.</p><p>Sju dagars karens, dag 1-200, 80 procent, dag 201-300, 70 procent, därefter 65 procent.</p><p>De som tjänar över 18 700 kr får en ännu lägre procentsats eftersom maxbeloppet per dag är 680 kr.</p><p>Dessutom anser vi fortfarande att vi inte ska behöva ta ytterligare en försäkring för att täcka upp en försäkring som vi redan betalar till.</p><p>Många av våra medlemmar har en lägre inkomst än vad många tjänstemän har.</p><p>Vi anser fortfarande att de som har jobb och en inkomst inte alls behöver ha någon sänkt skatt. Vi anser inte att de som har ska ha mer. Utan de som har sämst förutsättningar måste få det bättre. Och det får man bland annat genom en högre a-kasseersättning.</p><p><b>IF Metalls </b><b>klubbstyrelse</b><b /></p><p><b>PartnerTech AB </b><b>i Åtvidaberg</b></p>

Insändare: A-kasseersättningen är lägre i dag

27 november 2008 00:00
<p><b>Läste just </b>att de funderar på att slopa "Happy hour" i England. Vilken lättnad det vore om det även kunde ske i Sverige.</p><p>När man som förälder upptäcker att man har ett barn som inte klarar av att sätta gränser själv, som förlorar omdömet av alkohol och dricker alldeles för mycket, finns det inte så mycket man kan göra.</p><p>När min 18-åring började gå på krogen började problemen. Vi försökte att vara återhållsamma med pengar så att han inte skulle ha råd att dricka så mycket. Det har känts helt hopplöst när han hela tiden får dubbla mängden på krogen.</p><p>En del krogar har inte bara "Happy hour" utan rear spriten i stort sett hela kvällen. De jag känner som arbetar inom krogbranschen säger att de aldrig sett maken till fylla sedan detta började.</p><p>Vad håller vi på med egentligen? Vill vi göra våra ungdomar till alkoholister? Det finns de som anser att det är ens eget ansvar hur mycket man dricker. Vad är det för bra med att rea sprit? Och för vem? Inte för ungdomarna!</p><p><b>Orolig förälder</b></p>

Insändare: "Happy hour" bidrar till ökad fylla bland ungdomar

26 november 2008 00:00
<p>Replik till "Trött på klagande människor", 22/11.</p><p><b>Visst, det vore </b>underbart med viltstängsel utmed väg 134! Jag är helt för det, men fram tills dess att sådana sätts upp, måste vi fartdårar (vi håller max 60 km/tim efter mörkrets inbrott, för att undvika viltolyckor) som bor längs med sträckan, brottas med det faktiska problem som består i den kraftigt ökande vildsvinsstammen. En stam som härrör från förrymda djur från hägn, samt den lika kraftigt ökade hjortstammen, vilka även de härrör från avelsstammar som rymt ur hägn.</p><p>Dessa djur har för närvarande inga naturliga fiender, eftersom vi faktiskt inte har varken björn eller varg och knappt några lodjur heller, här i Östergötland. Därför måste avskjutning ske. Något annat är oförsvarligt och leder inte bara till onödiga viltolyckor utan även till att dessa båda arter far illa bland annat på grund av för litet bete/fodertillgång, med ökade problem för markägare och lantbrukare och sjukdomar som följer av rubbat ekosystem.</p><p>Människan och djuren måste kunna samexistera och jag kan inte se att det skulle vara en omöjlighet, även om något radikala åtgärder måste till, innan eventuell vildstängsel kommer upp.</p><p>Att beklaga sig över någon som tar upp ett problem, tycks mig föga produktivt. Att kalla oss gnälliga står vederbörande fritt, men vad som skiljer "den trötte" ifrån oss, efter dennes inlägg, har vi svårt att inse?</p><p><b>C Löfgren </b><b>och B Petersson</b></p>

Insändare: Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134

Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134Önskvärt med viltstängsel utmed väg 134
25 november 2008 00:00
<p>Svar till "En som redan är drabbad" angående Banverkets arbeten i Slomarp i somras, 19/11.</p><p><b>I byggprojekt som</b> dubbelspår Motala-Mjölby är det ofrånkomligt att närboende påverkas. Banverket arbetar för att avhjälpa störningar och olägenheter, men ibland lyckas vi inte. Då utreder vi vad som har hänt och hanterar det. Insändaren tar upp sommarens arbeten med komprimering av mark i Slomarp.</p><p>Rutinmässigt gör Banverket alltid besiktningar av intilliggande fastigheter innan sådana jobb utförs. Det ligger i alla parters intresse - Banverkets, entreprenörens och fastighetsägarens - att ha kontroll på fastigheternas skick. På grund av tidigareläggning av arbeten och den mänskliga faktorn startade tyvärr markarbetena i Slomarp innan husen hade besiktigats.</p><p>Några fastighetsägare i Slomarp har meddelat Banverket att husen har skador. Banverket har anlitat en oberoende konsult för att om möjligt få svar på när och hur sprickbildningarna har uppkommit.</p><p><b>Resultatet av den</b> utredningen kommer att ligga till grund för fortsatta samtal och förhandlingar med berörda. Banverkets arbetar för en korrekt lösning och för att parterna ska komma överens.</p><p>Trots stora insatser med dammbindning spreds också en del damm i Slomarp, vilket vi beklagar.</p><p>Den Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas i Järnvägsplanen granskas och godkänns enligt Lagen om byggande av järnväg och Miljöbalken. Granskande instanser är länsstyrelsen och regeringen.</p><p><b>Riskanalysen i en </b>sådan MKB innefattar i huvudsak risker i driftsskedet, när järnvägstrafiken är igång. I andra lagar och regelverk beskrivs och regleras de risker som kan finnas under byggskedet. Banverket följer, som ytterst ansvarigt för alla entreprenader i projektet, naturligtvis dessa regelverk. Vi avtalar med entreprenörerna om detta i kontrakt för varje entreprenad.</p><p>Alla byggprojekt i Banverket styrs ytterst av ett miljöledningsprogram, som bygger på Miljöbalken.</p><p><b>I större projekt </b>är vi ålagda att göra inventeringar av miljön. I samband med en sådan fann vi sällsynta musslor i Svartån i Mjölby. Vi gläder oss åt att Banverket kan medverka till att upptäcka arter, berätta om det och kanske kunna bidra till att arterna bevaras. Det är något av "grädden på moset" i ett sådant här projekt och det står inte i konflikt med andra insatser.</p><p><b>Projektledare</b><b /></p><p><b>Rolf Fredriksson,</b><b /></p><p><b>Banverket</b></p>

Insändare: Banverket försöker undvika störningar och olägenheter

25 november 2008 00:00
<p><b>I över </b>ett år har jag och många andra gått och väntat på filmen Twilight. Nu har den kommit, blivit en succé, men den är förbjuden för oss fans under 15 år! Vad är det för stil egentligen?</p><p>Man försöker stoppa nedladdningen av filmer, men vad tror ni att vi kommer att göra nu om vi inte får se den film vi längtat efter så länge? 11-åringar dör inte av att se blod och slagsmål, i sådana fall kan ni lika gärna barnförbjuda Bond-filmerna.</p><p>Jag och mina vänner har väntat så länge, för att sedan bli så besvikna och arga. Jag tänker inte vänta längre, jag laddar ner den i sådana fall. Ändra åldersgränsen!</p><subheadline5><b>Arg Twilight-fan</b></subheadline5>

Insändare: Ändra åldersgränsen på filmen Twilight

25 november 2008 00:00
<p><b>Årets julbelysning </b>över gatorna i Linköping liknar en lågprisvariant som passar bättre på en balkong än i stan.</p><p>Har pengarna tagit slut efter många konstiga satsningar från kommunens sida i år? Hoppas detta är första och sista året.</p><p>Julbelysningar skall skapa glädje och ljus i den annars så jobbiga vardagen för många av oss medborgare.</p><p>Var har idén av denna "tama" utsmyckning kommit ifrån? Någon ny ljusexperts första jobb? Säga vad man vill med det var bättre förr.</p><p><b>En som gillar </b><b>en ljus julstämning</b></p>

Insändare: Julbelysningarna var bättre förr

Julbelysningarna var bättre förrJulbelysningarna var bättre förr
24 november 2008 00:00
<p><b>Vägen förbi </b>Edsberga är i fokus. Jag åker varje dag vägen mellan Sturefors och Linköping. På östra sidan av vägen ser jag ett vackert eklandskap där det går hästar och betar i några hagar. På västra sidan av vägen ligger flera gärden efter varandra.</p><p>Nu skall det byggas ny väg och vad gör våra kära myndigheter. Jo, de slår sina kloka huvuden ihop och konstaterar att det bästa alternativet måsta vara att skövla eklandskapet. Inte lägga vägen på gärdet där det inte finns något som man kan förstöra.</p><p>Vägverket påstår att det skall ta mellan 7-10 år att utreda om väg på gärdet är en möjlig lösning. 7-10 år för att se om ett gärde passar för en väg? Man häpnar.</p><p>Jag stöder fältbiologerna till 100 procent.</p><p><b>T E</b></p>

Insändare: Skövla inte eklandskapet

24 november 2008 00:00
<p>Svar till "Pensionär och 40-talist" angående "Vilken medicin är bra?", 19/11.</p><p><b>Visst är det</b> svårt för en vanlig dödlig, att veta vad man stoppar i sig. Man måste väl kunna lita på sina läkare som skriver ut recepten på läkemedel. Tycker dock inte att du ska gå i ovisshet och undra varje gång du tar en tablett. Det är dock läkarens skyldighet att tala om vilken tablett som är bra och som man ska ta vid behov.</p><p>Men som du skriver så är det väldigt sällan man kommer ut ifrån läkaren med full koll, så mitt råd till dig är att kontakta apoteket som kan förklara för dig i lugn och ro vad dem olika medicinerna har för verkan och när du ska ta dem. Är man äldre så handlar det oftast om flera olika sorter medicin, men man ska alltid ha rätt att veta vad de är bra för.</p><p><b>Carina, </b><b>omvårdnadspersonal</b></p>

Insändare: Kontakta apoteket angående mediciner

22 november 2008 00:00
<p><b>Varför har </b>vägverket förstört riksväg 50 mellan Ödeshög och Omberg? Efter vägverkets arbeten har det bara blivit en massa stress på vägen!</p><p>Kör man traktor på vägen blir man omkörd även på de enfiliga sträckorna, eftersom många bilister och lastbilschaufförer har så bråttom att de inte har tid att vänta tills de kommer till en tvåfilig sträcka.</p><p>Det kunde väl räckt med att asfaltera om vägen och möjligen göra öglorna så att man slipper de farliga vänstersvängarna.</p><p>Man hör ofta att vindkraftverk stör utsikten, vad gör då inte alla dessa skyltar som har satts upp? Nu har man en känsla av att köra i en skyltallé, som dessutom är ganska bländande när det är mörkt.</p><p>De här runda skyltarna med pilar som står mitt i vägen måste de verkligen finnas vid alla infarter? Alla som har körkort vet väl att vi har högertrafik.</p><p>Hur ska lantbruksfordon och 24-m-lastbilar klara vänstersvängar på de ställen där inga öglor finns?</p><p>Hur ska det gå när snön kommer, blir det en snövall i mitten av vägen då? Att cykla på vägen är inte aktuellt längre då det kommer att vara förenat med livsfara. Jag vill inte bli omkörd av en lastbil där det inte finns något utrymme för omkörningar.</p><p>Skulle vara kul om någon från Vägverket kunde besvara dessa frågor och även upplysa om vad detta har kostat!</p><p>Det känns som om en massa pengar har slängts ut på något som gör mer skada än nytta. Varför satsade man inte de här pengarna på riksväg 50 efter Omberg istället?</p><p><b>Henrik Orrenius</b><b /></p><p><b>Lantbrukare</b><b /></p><p><b>längs riksväg 50</b></p>

Insändare: Vägverket har förstört delar av riksväg 50

22 november 2008 00:00
<p><b>Det gäller </b>att hålla sig frisk. Vad har hänt med sjukvården.</p><p>Jag har gått med onda knän sedan april 2007. Titthålsundersökning först efter ett halvår. Nu har jag väntat ännu snart fem månader på att få nya knäleder. Det blir nog inte förrän efter nyår.</p><p>Det är ingen vidare livskvalité. Så försök hålla er friska.</p><p><b>Gunnel Peterson</b></p>

Insändare: Försök hålla er friska

Sida 16 av 21
Sida 16 av 21