Sökresultat

Insändare: Dyrare el och kallare lägenheter

9 januari 2009 16:44

REGERINGENS rehabiliteringskedja gör inte bara att arbetsgivarna slipper undan en del av sitt ansvar för rehabilitering. Den tvingar tusentals sköra människor till förnedring. Har du varit sjuk i 180 dagar ska du prövas mot hela arbetsmarknaden. Som den förre byggjobbaren i rullstol - bruten rygg -som Värmlands Folkblad berättar om. Karln kan inte ens ta sig till arbetsförmedlingen på egen hand. Men jobba ska han. Papperet från försäkringskassan säger att han är fullt arbetsför. REGERINGEN med socialförsäkringsminister Cristina HusmarkPehrsson i spetsen får inte fortsätta blunda för det haveri som försäkringskassan står inför. Att drygt 65 000 personer väntat i mer än 30 dagar på aktivitetsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg (pensionärer), föräldrapenning, sjukpenning eller havandeskapspenning anses tydligen helt okej. Inte klokt.JAG LÄSER Statskontorets rapport till regeringen. Statskontoret varnar för för ytterigare förseningar och växande handläggningstider. I år ska kassan "spara" 900 miljoner kronor.- Det är inte sannolikt att så stora besparingar kan uppnås på kort sikt utan att det får konsekvenser för den försäkrade, skriver Statskonoret.I KLARTEXT: Ännu fler som tvingas vänta ännu längre på sjukpenning, föräldrapenning.VERKLIGHETEN tvingade regeringen att agera för att undanröja det akuta hotet mot fordonsindustrin och dess underleverantörer. Problemen kvarstår, i synnerhet för de små komponenttillverkarna. I mellandagarna talade jag med en av de många småföretagare vars företagare överlever tack vare factoring. Nu kärvar det även på den fronten. "Så snart kreditförsäkringsbolagen fattar att fakturan har minsta koppling till GM eller Ford är det kört".HUR LÄNGE DRÖJER det innan verkligheten tvingar regeringen att agera för att säkerställa verksamheten i kommuner och landsting? De dramatiskt minskade skatteintäkterna i år och nästa år motsvarar mer än 20 000 jobb. Plussa på statsbidragen - nu!VÄRST VILKEN fart det blev på FredagsFrågan. Le grande tack till er som som kompletterar svaret med personliga betraktelser, jag hinner inte svara på alla.BARACK OBAMAS stab har fått ja på sin förfrågan att spela Elvis inspelning av "If I can dream" i samband med att Obama installeras som president. Jag läser Obamas tal vid George Mason-universitet och fylls av försiktig tillförsikt. I bästa fall antar kongressen hans omfattande reformförslag i februari - det kan bli startskottet för vägen upp ur gyttja och dy.APROPÅ OBAMA: Lyssna på Sam Cookes "A change is gonna come". www.youtube.comTREVLIG HELG - å glöm inte att plocka ner adventsbelysningen.

Kassan havererar,men a changeis gonna come?

Insändare: Malmslätt dränks i salt

Insändare: Varför hålls inte rätt hastighet?

Varför ska detvara så svårt?

8 januari 2009 09:47

Omvärlden tävlar just nu om att fördöma Israels markoffensiv i Gaza. Det är inte så konstigt. Krigets lagar kräver tre saker för att en vedergällning ska ses som rättfärdig. Den ska vara proportionerlig. Men antalet döda israeler uppgår bara till elva i den pågående offensiven, samt 32 tidigare offer för det sjuåriga raketregnet från Gaza. Antalet döda palestinier sedan 27 december kan vara över 600, av vilka ett stort antal är civila. Minst tolv barn har dödats i striderna. Och ännu har vi inte sett slutet på Israels attacker. En vedergällning ska kunna uppnå sitt syfte. Men det är högst osäkert om Israel kan lyckas stoppa Hamas från att skjuta iväg missiler i framtiden. Effekten kan lika gärna bli den motsatta - att våldspiralen stegras. Till sist ska alla andra medel ha uttömts innan en vedergällning genomförs. Kritikerna hävdar att så inte är fallet, att Israel borde ha hävt sin blockad av Gaza och litat till att Hamas då skulle ha upphört med sina raketanfall. Men hade Israel kunnat agera annorlunda? Ingen stat kan stillatigande se på när dess medborgare terroriseras. Att försvara deras säkerhet är statens första uppgift - annars hotas hela statens existens. Israels regering utrymde de judiska bosättningarna på Gaza 2005. Syftet var att skapa avspänning mellan Israel och palestinierna. Effekten blev den motsatta. Ett inbördeskrig mellan Hamas och Fatah utbröt och slutade med att Hamas tog över området. Kassamraketerna regnade allt tätare. Israel svarade med en blockad av Gaza som har gällt både mat, vatten, el och mediciner. I juni togs den 20-årige soldaten Gilad Shalit som gisslan av den palestinska sidan och hölls fången i Gaza. Han är ännu inte frisläppt. En sex månader lång vapenvila som tog slut i december har aldrig respekterats. Båda sidor skyller på den andre. Kunde Israel i det läget ha vikit sig för Hamas krav på att öppna gränserna till Gaza? I teorin - ja. I realiteten - knappast. I många israelers ögon hade det varit att ge Hamas fria händer att föra in kraftfullare vapen för att fyra av mot Israels befolkning. Om det hade gått att lita på Hamas får vi nu aldrig veta. Det förtroende som skulle ha krävts mellan Israel och Hamas för en sådan överenskommelse existerade inte. Till det är båda parter skyldiga - Hamas inte minst. Hamas vet att varje raket kostar palestinska människoliv, snarare än israeliska. Ändå fortsätter de att fyra av dem. Det är ett cyniskt spel, som handlar om att värva nya anhängare. Allt som tolkas som övervåld från Israels sida gör att fler palestinier vill ansluta sig till terroristerna. Och därtill får palestiniernas sak förnyat stöd världen över. Varje palestinskt barn som dör är därför en pr-seger för Hamasmedlemmarna. Och det vet de. Det är därför raketattackerna kommer att fortsätta in i det sista. Det är kanske det allra sorgligaste med den pågående offensiven i Gaza.

Ledare: Hamas sorgliga pr-seger

Insändare: Hundeländet i Linköping

Insändare: Försumlighet har skett

Ledare: Inga äkta svenskar

Insändare: Landstingets ambulansupphandling hotar patientsäkerheten

Insändare: Fridlys vargen många år framåt

Insändare: Risbergska fonden finansierar kyrkfönster

Ernst Klein: Anfallet mot Gaza

3 januari 2009 01:00

Att alla ska ha samma möjligheter att ta sig fram i samhället är en viktig demokratifråga. Om familjeband, kontakter, kön och etniskt ursprung avgör vem som får toppjobben så uppstår en känsla av misstro bland dem som inte får plats kring köttgrytorna. En misstro som går ut på att eliten i samhället håller de sina om ryggen.Därför är det särskilt viktigt att staten föregår med gott exempel och beter sig juste när den utnämner höga chefer.De borgerliga partierna, som länge varit kritiska till hur socialdemokraterna skött utnämningspolitiken, lovade därför i valrörelsen 2006 en öppnare tillsättning av myndighetschefer. Tjänsterna skulle annonseras ut offentligt, med tydliga beskrivningar av vilka meriter som krävdes för jobbet.Så gick det inte till under socialdemokraternas tid vid makten. Tjänsterna tillsattes utan insyn och gick påfallande ofta till någon gammal trotjänare inom partiet - en trotjänare som oftast var man. Det såg naturligtvis illa ut, men problemet var större än så. Genom att så många myndighetschefer var s-märkta skaffade sig partiet ett stort informellt inflytande över det offentliga Sverige.Alliansen har nu haft drygt två år på sig - och förändringen är fullständig. Det visar en kartläggning som Ekot gjort av de myndighetschefer som har utsetts direkt av regeringen sedan 2006.Hälften av toppjobben har gått till kvinnor. Under regeringen Persson var bara var tredje chef som utsågs en kvinna. Var femte chef som alliansen har utsett har utländsk bakgrund. Under den förra regeringen var det bara var tjugonde.Kön och etnicitet bland de myndighetschefer som alliansen utsett motsvarar därmed befolkningssammansättningen i Sverige. De chefer som Göran Persson utsåg motsvarade snarare sammansättningen på sosse-eliten.Allt detta har skett utan kvotering. Och det är inte det minst viktiga.Att kvotera in kvinnor och personer med utländsk bakgrund skapar lätt nya orättvisor, eftersom det betyder att en bättre lämpad person blir förbigången. Regeringen har tvärt om letat efter de bäst lämpade, utan hänsyn till partibok. Utmärkt."Vi har ju gjort om utnämningspolitiken och mer vinnlagt oss om att det ska vara rätt man, rätt kvinna på rätt plats, mer av annonsering, mer av en professionell rekrytering, bort från den gamla ordningen med allt för mycket politiskt hänsynstagande där det till och med kanske bara var en person i toppen som fattade beslut", säger statsminister Fredrik Reinfeldt till Ekot med en tydlig pik till Göran Persson.Men det är inte bara Persson som bör ta åt sig av kritiken.Mona Sahlin har varit jämställdhetsminister, integrationsminister, demokratiminister, arbetsmarknadsminister och samhällsbyggnadsminister i de senaste s-regeringarna.Om det finns en person som har det politiska ansvaret för att dessa frågor inte nådde längre under socialdemokraternas tid vid makten så är det Mona Sahlin.Låt oss hoppas att hon rodnar i dag.

Ledare: Regeringens rättvisa rekryteringar

Insändare: Vilka är ni som förser barn med fyrverkerier?

Insändare: Det smäller från jul till trettonhelgen

2 januari 2009 09:59

Regissören Baz Luhrman vill göra en vår tids "Borta med vinden" fast i Australien. Det är pampiga vyer och en kämpande gård på landet.Nicole Kidman spelar Scarlett O?Hara-karaktären lady Sarah Ashley som är fåfäng och fjompig men som tvingas kavla upp ärmarna och odla tjockt skinn på näsan för att överleva och rädda gården. Där finns flera paralleller mellan filmerna. Men istället för att bli en tidlös klassiker är "Australia" bara snyggt filmad och löjligt lång.Fjantande skådespeleriSpeltiden används inte på ett bra sätt och handlingen känns väldigt splittrad. Under filmens två timmar och fyrtio minuter hinner den transformeras till en mängd olika filmer. Den första timmen kunde vara barn- eller familjefilm med allt överspelande och fjantande. Skådespelet är som taget ur valfri 40-talsbuskis där fruntimret blir rasande när de vilda karlarna slåss så hennes resväskor går sönder och skickar underkjolarna flygande genom luften. Jag trodde knappt mina ögon.Sedan kommer det storslagna western-äventyret. Lady Sarah följer med den stilige kofösaren (Hugh Jackman) och gänget ut på den australiska slätten. För att rädda ägorna ska boskapen föras till kuststaden Darwin och säljas till armén. Det är skenande hjordar och närbilder på skurkar som skrattar ondskefullt när de lyckas genomföra sina elaka planer.SidohistorierDe sista fyrtio minuterna är min favoritdel. Krigsfilmen. Andra världskriget rasar och japanerna anfaller Darwin med stridsflygplan. Äntligen slipper vi allt överspelande. Men det var definitivt inte värt besväret att se de första timmarna för att få se sista delen.Lägg därtill en mängd sidohistorier som den om hur illa aboriginerna behandlades i Australien och om den söta pojken Nullah (Brandon Walters) som Sarah Ashley träffar och tar hand om. Det blir på tok för mycket. "Australia" är illa berättad och saknar all trovädrighet. Men om dina krav inte är högre än att en snygg film duger är det bara att köra i vind.Karin Larsson

Baz Luhrman vill för mycket

Insändare: Inte okej att plåga djur

Insändare: Alla män är inte otrogna

2 januari 2009 00:00

I dessa tider står miljöförstöringen högt på dagordningen och man ska minska koldioxidutsläppen och detta drastiskt. Har under ett par år bara konstaterat att man inte tänker på miljön när man planerar trafiken.Då jag är yrkeschaufför och far runt även i andra städer än Linköping, så har jag märkt att det bara finns en stad till i vårt närområde där man inte tänker på miljön när man planerar trafiken och detta är vår grannstad Norrköping.Man smalnar av vägar vilket innebär att det blir köer, man ställer alla rödljus på rött, så man måste bromsa för att sedan accelerera igen. Rätta mig om jag har fel, men en motor på tomgång spyr ut mer koldioxid och andra otrevliga ämnen än när man kör i en jämn takt och belastar motorn, samma sak om man behöver accelerera.Nu har man även börjat med att smalna av de mindre gatorna och lägga busshållplatser mitt i gatan eller vid övergångsställen, vilket innebär att bilisterna "tävlar" om att komma först så man inte behöver stanna för bussar eller medtrafikanter.Jag kommer ihåg i slutet av 80-talet och i början av 90-talet, då talade man om att rödljusen på en viss sträcka hade en grön våg. Vilket innebar att om man höll en jämn hastighet så var det grönt ljus hela vägen från punkt A till punkt B, och detta för att det skulle vara "bättre" för miljön.Här i Linköping har man infört en röd våg. Tidigare arbetade jag eftermiddag till sen kväll och fick stå och vänta i alla dessa rödljus. Numera arbetar jag tidig morgon till tidig eftermiddag, men lika fan får man stå där för rött ljus. Jag kan ta sträckorna från Braskens bro via Brokindsleden, Hamngatan, Industrigatan till Bergsrondellen eller Tornbyvägen som exempel. Åker dessa sträckor ganska frekvent och vid olika tidpunkter men det spelar ingen roll, alltid rött ljus och detta i varenda korsning/-rödljus.Fundersam

Insändare: Trafikplanerarna kontra miljöförstöring

Sida 14 av 28