"Vi är flera som upplevt honom som påverkad av alkohol eller något annat", säger en källa med insyn. Neurokirurgen själv menar däremot att det kan vara en del i en smutskastningskampanj.
En måndagsmorgon i december 2019 ställer en polispatrull upp en hastighetskontroll på Östgötagatan vid Stadsbiblioteket i centrala Linköping. Plötsligt kör en grå bil förbi i hög hastighet. Polispatrullen åker efter och stoppar bilen några hundra meter bort. Föraren är en läkare i neurokirurgi på väg till US.
Klockan är 8.30 och det är måndag morgon. Mannen – som är i 60-årsåldern – är berusad och har kört 53 kilometer i timmen på 30-sträckan utanför biblioteket.
– Idag var jag lite sen till jobbet så det är bara att erkänna, säger han till polisen.
Senare ska han säga att han skulle lämna en dator till sin fru och att han själv var ledig. Men där och då omhändertar polisen bilnyckel och körkort. Enligt Ivos dokumentation är läkaren redan i tjänst då och har varit det i flera dagar. Han är neurokirurg och enligt Ivos utredning har han haft bakjouren hela den här helgen och är schemalagd på neurokirurgins intensivvårdsavdelningen under måndagsförmiddagen. Det innebär att han måste vara tillgänglig hela tiden eftersom han när som helst kan ringas in för att utföra avancerade operationer på hjärna, ryggrad eller nervsystem.
"Sluddrigt tal. Svårt att gå stadigt. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor."
Så beskriver Systembolaget hur kroppen reagerar på alkohol vid 1,0 promille. Vid 1,5 promille:
"Raglande gång. Känsloutbrott. Du kan bli aggressiv eller börja gråta. Och eventuellt kräkas."
Neurokirurgen har 1,23 promille i blodet när polisen stannar honom den där här måndagsmorgonen.
Under polisförhör försäkrar sig 60-åringen om att det blir bötesstraff och uppger att han tjänar 200 000 kronor i månaden. Mannen säger att han druckit en flaska vin och två whisky kvällen innan och att han på morgonen skulle lämna en dator till sin fru.
Mannen uppger till Kriminalvården att han inte har några alkoholproblem och screeningen visar inte heller på alkoholproblem. Utredaren noterar ändå promillehalten och skriver:
"Den höga promillen i blodet kan dock tyda på en utvecklad hög alkoholtolerans."
Sommaren 2020 döms mannen för grovt rattfylleri och fortkörning. Straffet blir samhällstjänst och motsvarar en månads fängelse.
Trots domen om grovt rattfylleri på arbetstid fortsätter mannen sitt arbete på kliniken.
Neurokirurgiska kliniken på US – där mannen arbetar – är en av sex kliniker i Sverige. Patienterna kommer från tre regioner – Östergötland, Kalmar och Jönköping. I upptagningsområdet finns en miljon invånare och på kliniken får 1 600 patienter vård varje år. Ungefär hälften av alla fall är akuta. Kliniken har ständig beredskap för intensivvård med avancerade kirurgiska åtgärder.
Ett och ett halvt år senare, i november 2021, kommer en anonym anmälan in till Ivo. Den gäller den 60-åriga neurokirurgen och Ivo inleder en utredning av honom.
Året därpå, under 2022, kommer en patient in akut med en fraktur i en nackkota och behöver stelopereras. Det är den 60-åriga neurokirurgen som genomför operationen. Han har inte sovit ordentligt och sätter konstruktionen på helt fel ställe vilket gör att en av de stora pulsådrorna blockeras samtidigt som skruvarna går rakt genom en nervrot. Patienten blir förlamad i ena armen. Mannen gör själv om operationen några timmar senare, men skadan är bestående.
"Som kirurg så mår man fruktansvärt dåligt psykiskt och man lider verkligen med patienten när det inte går bra", säger neurokirurgen, som i efterhand medger att han inte borde ha genomfört operationen där en patient blev förlamad i armen. I utredningen framgår att han hade problem med sömnen på grund av depression.
Händelsen anmäls enligt lex Maria och Ivo inleder ytterligare en utredning. När Ivo utreder händelsen kräver de svar från Region Östergötland – varför var inte läkaren utvilad inför operationen?
"I efterhand har det framkommit att operatören inte hade sovit bra på grund av sjukdom", svarar verksamhetschefen på neurokirurgiska kliniken.
Enligt Region Östergötland hade mannen skadat sig under 2021 och därefter drabbats av djup depression och sömnsvårigheter. Trots detta fortsatte han arbeta. I en anteckning från utredningen står bland annat:
"Personal som jobbade med läkaren påtalade till sina chefer att läkaren inte var som vanligt."
Vid ett tillfälle skickade chefen hem läkaren. Läkaren fick senare diagnosen djup depression. Under en period fick mannen arbeta 75 procent, men inte med att operera. Han beskrivs av verksamhetschefen som mycket kompetent.
"Vårdgivaren anser inte att läkaren är någon riskindivid", skriver Ivo i sin utredning.
"Att operatören drabbades av sjukdom är en yttre faktor som inte kunde förutses", skriver verksamhetschefen.
Neurokirurgen fick andra arbetsuppgifter under en period efter att en patient blivit delvis förlamad efter att han opererat trots att han inte var utvilad. Kirurgen fick senare diagnosen djup depression, som han ska ha fått behandling för. Idag är han tillbaka som vanligt och opererar, enligt en källa med insyn. I Ivos utredning framgår att ledningen tycker att han är mycket kompetent.
Redaktionen har haft kontakt med flera källor inom vården på US.
– Vi är flera som upplevt honom som påverkad av alkohol eller något annat, säger en källa med insyn.
Nästan två år efter det anonyma tipset är Ivos utredning klar. I augusti 2023 bedömer Ivo att neurokirurgen befaras vara olämplig och begär att Socialstyrelsen ska besluta om prövotid på tre år för att mannen ska få behålla sin läkarlegitimation.
När vi når neurokirurgen menar han att Ivos uppgifter inte stämmer. I Ivos utredning finns ett yttrande från verksamhetschefen om att neurokirurgen var i tjänst som bakjour fram till klockan 07.45 på måndagens morgon, 45 minuter innan han stoppas av polisen för grovt rattfylleri. Resten av förmiddagen var han schemalagd på neurokirurgens intensivvårdsavdelning.
– Det är felaktigt. Jag var inte i tjänst då. Vi har nu skickat in dokumentation till Ivo för att bevisa det. Det här var på min lediga tid, jag är inte stolt över det som hände, det tror jag att du förstår, men det har inte skett på arbetstid. När vi har tittat tillbaka så har min chef stämplat in mig eftersom jag sa att jag arbetade med administration i fyra timmar. Men det var på kvällen. Jag hade bytt bort dagtiden med en kollega.
Neurokirurgen berättar att han skulle lämna en dator till sin fru, som även hon arbetar på US.
– Jag tänkte mig inte för när jag satte mig i bilen och det är det dummaste jag har gjort i hela mitt liv. Men det var flera år sedan och jag har sonat mitt brott nu.
"Det är felaktigt. Jag var inte i tjänst då. Vi har nu skickat in dokumentation till Ivo för att bevisa det. Det här var på min lediga tid, jag är inte stolt över det som hände, det tror jag att du förstår, men det har inte skett på arbetstid", säger neurokirurgen om tillfället när polisen stoppade honom och som senare resulterade i en dom för grovt rattfylleri.
Carina Folkesson är verksamhetschef för neurokirurgiska kliniken på US. Hon säger att hon inte kände till att mannen dömts för grovt rattfylleri på arbetstid förrän tidigare i år.
En dom om grovt rattfylleri är ju en allmän handling?
– Det här hände 2019. Jag fick kännedom om en enskild anmälan i januari i år, inte vad det ärendet gällde.
Och vilka åtgärder vidtog du i januari i år?
– Jag gjorde det som Ivo ville, jag fyllde i och kompletterade deras frågor. Jag fick inte specifik information om det som hänt. Jag har fortfarande inte den informationen.
Varför fick han arbeta kvar när han varit berusad på arbetstid?
– Om någon skulle begå brott generellt så följer vi Region Östergötlands riktlinjer. Vi polisanmäler om det sker något brott under tjänsteutövandet. Det kan vara patienter, medarbetare eller andra. Men allting hanteras individuellt. Vi kan inte dra alla över en kam.
Har ni polisanmält någon medarbetare på neurokirurgen?
– Nej.
Carina Folkesson berättar att om någon i personalen behöver stöd och hjälp kontaktas HR och företagshälsovården. Då upprättas också en handlingsplan.
Neurokirurgen säger att han har lämnat prover efter domen om grovt rattfylleri.
– Om man åker fast för rattfylla så åtgärdar man det. Det är klart att jag har tagit hjälp, det måste man göra. Man måste visa att man inte dricker för att få tillbaka körkortet och det har jag gjort. Jag har lämnat alkoholprover under lång tid och de har varit rena.
Det finns vittnesuppgifter om att du har verkat alkoholpåverkad på jobbet, har du varit det?
– Jag har aldrig varit alkoholpåverkad på jobbet. Jobbet är verkligen allt för mig. Jag brinner för det och tycker att det är ett fantastiskt yrke vi har.
Vad tänker du om att andra upplever dig som alkoholpåverkad?
– Det finns folk i kollegiet som tycker extremt illa om mig och som säkert skulle kunna lämna osanna uppgifter. Det kan vara en smutskastningskampanj, säger han.
I Ivos förslag till prövotidsplan står att neurokirurgen ska komma på möten och genomgå behandling för sitt hälsotillstånd. En annan läkare ska skriva intyg om neurokirurgens förmåga att arbeta patientsäkert. Ivo skriver att neurokirurgen "ansvarar själv för att sådan kontakt etableras.
När Ivo avslutar sin utredning om händelsen där en patient blivit förlamad i armen får verksamheten ingen kritik. Det motiveras med att "vårdgivaren har vidtagit åtgärder för att förhindra att något liknande händer igen".
– Ivo har varit nöjda med våra åtgärder och vår handlingsplan, säger Carina Folkesson.
Beskriv åtgärderna?
– Vi har sett till att individen har fått behandling för sin depression. Sen ser vi till, oavsett vem som arbetar, att man har möjlighet att ringa in någon annan om belastningen är för hög. Vi försöker också prioritera bland våra akuta patienter, måste man verkligen opereras här och nu?
Hur fungerar läkaren idag?
– Jag kan inte kommentera en enskild medarbetare. Jag har förtroende för alla medarbetare som vi har här.
Är den här läkaren kvar i tjänst?
– Jag kan inte kommentera det.
Vissa har uttryckt att ni inom ledningen skyddar den här personen?
– Det får stå för dem som tycker så. Jag har inga problem om någon har gjort någonting som jag är medveten om och agera utifrån det. Men jag måste agera utifrån det jag ser och det jag får till mig. Och det tycker jag att jag har gjort.
Finns det något du vill säga till den som är orolig?
– Ingen behöver vara orolig. Vi har en väldigt hög kompetens inom vårt område, säger Carina Folkesson.
En av källorna uppger att flera känner oro för patientsäkerheten.
– Nu arbetar han som vanligt och opererar själv. Han har hela tiden haft ledningens stöd, säger källan.
En operation där konstruktionen sattes på fel ställe. Skruvar rakt genom en nervrot. En bestående förlamning i ena armen. Neurokirurgen var för trött när han genomförde operationen. Efter händelsen blev han sjukskriven. Idag är han åter tillbaka i tjänst.
"Det kommer aldrig att hända igen. Man kan lita på mitt omdöme", säger neurokirurgen som menar att de båda händelserna inte ska kopplas ihop. Det skiljer drygt två år mellan tillfällena. I slutet av 2019 körde han bil kraftigt berusad och i början av 2022 gick en operation fel efter att kirurgen inte var tillräckligt utvilad. Patienten fick en bestående förlamning i ena armen.
Neurokirurgen medger att han inte var utvilad vid operationen där en patient blev förlamad i armen.
– Jag hade en sjukdom som inte upptäckts då.
Vad känner du inför att du gjort ett så allvarligt fel att det påverkat en annan människas liv på det här sättet?
– Som kirurg så mår man fruktansvärt dåligt psykiskt och man lider verkligen med patienten när det inte går bra. I backspegeln ser jag ju att jag borde ha sagt att någon annan får göra det här.
Har du fått behandling för din depressionssjukdom?
– Ja, det har jag.
Först döms du för grovt rattfylleri och ett par år senare opererar du trots att du inte sovit ordentligt, förstår du att det kan upplevas som att du som person har bristande omdöme?
– Nej, det kan jag inte säga. Det skiljer två år emellan och det är enskilda händelser. Att jag var trött vid det tillfället var ingenting jag såg där och då. Det har ingenting med rattfylleridomen att göra. Där och då fanns det väl ett bristande omdöme, men det är två separata händelser. Ingenting av det här kommer någonsin att hända igen. Nu har vi också skapat nya rutiner om man känner sig trött.
Kan man lita på ditt omdöme?
– Ja, det kan man. Man kan lita på mitt omdöme.