Annika Krutzén (M) menar att socialtjänsten gjort allt de kan för att Daniel ska kunna bo kvar i sitt sociala kontrakt.
Under lördagen berättade vi om Daniel och hans barn som riskerar att vräkas från Linköpings kommuns hyreskontrakt. Motiveringen är att han misskött hyrorna.
Kommunens sociala kontrakt finns för de som av olika skäl inte kan få en vanlig hyresrätt. De ska förhindra att barnfamiljer hamnar på gatan.
Daniel har svårigheter att sköta sin privatekonomi och har därför dragit på sig stora skulder. För att barnen ska ha ett hem står kommunen på kontraktet: Det är socialtjänsten som är familjens hyresvärd.
Daniel är ensamstående och har lidit av psykisk ohälsa i många år. Psykiatrin tror att han har en npf-diagnos, men enligt socialtjänsten vägrar han ta emot hjälp. Därför har de nu valt att säga upp Daniel och barnen – utan att ha en ny bostad redo. Familjen ska vara ute den 1 juli.
– Motiveringen är ju att föräldern i det här fallet inte tar emot hjälp och inte betalar hyran. Vi försöker förmå honom hela tiden att tacka ja till hjälp, men när föräldrar tackar nej så finns det inget lagligt stöd för oss att göra mer. Det är jättesorgligt, säger Annika Krutzén (M), ordförande i social- och omsorgsnämnden.
I själva verket kände socialtjänsten till att Daniel ansökt om hjälp i form av en god man redan i november.
Daniel har tidigare varit motvillig till socialtjänsten och ibland tackat nej till insatser, men Correns granskning visar att Daniel aktivt sökt hjälp det senaste halvåret.
Sen i höstas är han inskriven och får stöd genom psykiatrin. Han har också ansökt om att få en kontaktperson till sin son som har npf-diagnoser, men fått nej.
I november skickade han in en ansökan till Linköpings tingsrätt om att få en god man, något som socialtjänsten antecknade i hans journal. Samtidigt ansökte han om boendestöd.
Ändå skickade socialtjänsten ut ett nytt datum för uppsägning i början av mars.
Det är helt felaktigt att uppsägningen sker så snabbt och innan han har fått de här stödinsatserna
Monica Liljenberg
God man
Monica Liljenberg är Daniels gode man sen i mitten av maj. Hon tycker att Daniel ska få en chans till, nu när hon kan se till att hyrorna till socialtjänsten kommer in i tid.
– Det är helt felaktigt att uppsägningen sker så snabbt och innan han har fått de här stödinsatserna, säger hon.
Den 1 juli ska bostaden vara tömd på familjens saker.
Gode män kommer ofta in för sent, menar hon, och tycker att socialtjänsten kunde ha tryckt på och hjälpt honom att söka för längesen.
– Jag hade ju kunnat göra skillnad och sett till att betalningar sköts och att ärendena kommer in i tid. Det har man ju liksom inte prövat.
Kommunens påstående att han tackar nej är rent felaktigt, menar hon.
– Han har ju sökt god man och andra typer av hjälp, så visst vill han ha hjälp.
Monica Liljenberg är Daniels gode man sen i mitten av maj: "Det billigaste för socialtjänsten är ju faktiskt att familjen bor kvar där de gör. För var ska de hamna annars?".
Nu när han har ansökt om en god man, kan det inte vara läge att vänta då?
– Nej, alltså nu är det här beslutet redan verkställt. Det är jättebra om personen, som inte förmår att sköta sin ekonomi själv, har en god man som kan hjälpa honom att göra en ny ansökan. Det är ju fantastiskt, säger Annika Krutzén.
Varför ska vräkningen komma precis samtidigt då?
– Vräkningen har ju inte kommit samtidigt, utan för att personen har tackat nej. Vad jag vet så kände man inte till att personen har ansökt om en god man. Det är nyheter för mig också, men det är jättebra att han har gjort det. Det kan ge andra förutsättningar.
Annika Krutzén vill att socialtjänsten ska kunna tvinga människor att ta emot hjälp.
Vad händer nu?
– Nu ligger bollen hos föräldern. Stöd och hjälp finns. Han är väldigt välkommen tillbaka att ansöka om akutboende, om boendestöd, och ta emot den hjälp som vi har.
Akutboende har Daniel redan ansökt om, men fick under våren nej av kommunen med motiveringen att familjen ännu inte är hemlös.
Monica Liljenberg tycker att kommunen ska ge Daniel en chans till nu när hon i egenskap av god man kan betala räkningarna i tid.
Daniels gode man Monica Liljenberg ifrågasätter varför kommunen ska betala för akutboende istället för att låta familjen bo kvar.
– Man måste ta ett barnperspektiv, så någonstans måste de ju bo. Och om man då tänker på kortsiktiga lösningar så kostar de enormt mycket mer, säger hon.
Annika Krutzén menar att kostnaden är motiverad.
– Det är klart att vi vill att alla ska ha en fast och tryggt punkt, alltså ett hem. Men att ta en kostnad för ett akutboende är ju absolut mycket bättre än att familjen inte ska ha någonstans bo. För det är ju det vi ställer emot varandra.
Men det blir ju mycket billigare om de får bo kvar?
– Ja, men då måste hyran betalas. Det blir ju inte billigare att ha en person som bor i ett boende och inte betalar hyran.
Han kan få bo någon annanstans, men han måste ta emot stödet så att han betalar sin hyra.
Annika Krutzén (M)
ordförande social- och omsorgsnämnden
De senaste åren har antalet vräkningar av barnfamiljer ökat i Linköping. Annika Krutzén tror att de skulle vara fler utan kommunens bosociala kontrakt.
Men som det ser ut nu så är kommunen med och bidrar till att barn blir utan ett hem?
– Nej, kommunen är med och minskar antalet vräkningar i och med att vi har de här kontrakten.
Men i det här fallet?
– Bor du med en hyresvärd där du inte har ett socialstödskontrakt så finns ju inte den här toleransnivån. Du blir vräkt i ett tidigare skede när hyran inte kommer in, så jag skulle inte säga att vi är med och bidrar. Vi är med och minskar.
Tycker du att socialtjänsten ska kunna vräka en barnfamilj?
– Min önskan är att socialtjänsten ska få andra verktyg så att vi kan tvinga personer att ta emot hjälp. Det är min högsta önskan.
Vadå för verktyg?
– Hela socialtjänstlagen bygger på frivillighet. Nu finns det inget tvång. Jag skulle vilja att socialtjänsten hade lagligt stöd att tvinga folk att ta emot insatser.
"Vi lämnar ingen. Men om man väljer att tacka nej och inte tar emot det här stödet, då måste man kunna ordna en bostad själv som kan tillgodose barnens behov", säger Annika Krutzén.
Hur många chanser får man?
– Man får faktiskt hur många chanser som helst. Om den här personen som blivit vräkt nu vill ta emot hjälp så är han verkligen välkommen tillbaka.
Han vill gärna ta emot hjälp men i motiveringen till uppsägningen så skriver socialtjänsten att han fått många chanser.
– Och då kan det vara så att han inte får bo kvar där. Han kan få bo någon annanstans, men han måste ta emot stödet så att han betalar sin hyra.
Tycker du att han har fått tillräcklig hjälp?
– Han har ju fått hjälp under tio år och vi slutar inte att erbjuda honom, han får hjälp hela tiden. Vi kan inte göra så mycket mer än att ha öppet för honom att komma tillbaka.
På vilket sätt är det hjälp att säga upp honom?
– Till slut blir det ju så att du måste betala din hyra. Och om man inte vill ha boendestöd, autogiro eller få hjälp med att planera sin ekonomi, då kan vi inte göra så mycket mer.
Enligt socialtjänsten tackade Daniel nej till boendestöd i somras, men sen dess har han skickat in en ansökan och i mars beviljades den.
Han säger att han bad om att lämna över ansvaret för ekonomin till kommunen i december, men att svaret var att tjänsten inte finns.
Hyran dras redan på autogiro. Problemet, enligt Daniel, ligger i att fördela pengarna rätt så att det finns kvar till hyran.
"Det som jag tycker ingen ser är att om en person inte har en hand så kan du inte be den plocka upp saker på backen. Det är egentligen samma sak", säger Daniel.
Daniel önskar att socialtjänsten hade ställt krav på honom att ta kontakt med psykiatrin i samband med att han fick kontraktet. Efter uppbrottet med mamman för tio år sen och de problem som följde med hennes nya sambo förstärktes hans psykiska ohälsa. Det är inget han tycker socialtjänsten sett eller tagit hänsyn till.
– Ingen har satt sig ner och pratat med mig om hur jag mår, säger han.
