Daniel och hans barn har socialtjänsten som hyresvärd. Daniel heter egentligen något annat.
Utifrån sett är det inget särskilt med bostaden. I hallen trängs jackorna. Pappa Daniel sover på skinnsoffan i vardagsrummet så att resten av rummen räcker till syskon och halvsyskon.
Alarmet ringer, men storebror stänger av och somnar om.
Pappa får gå in och väcka. Efter frukost ska han ta bussen till resursskolan i en annan del av stan. De andra har ännu gångavstånd till skolan.
För storasyster är det sista terminen innan klassen splittras. I höst börjar gymnasiet. Det är inte klart vilket det blir, men hon är skoltrött och har valt mellan yrkesprogrammen.
Tidigare har Daniel, som egentligen heter något annat, varit egenföretagare och jobbat på lager, men nu är han sjukskriven och går hemma. På kvällen försöker han samla alla runt middagsbordet, men någon är ofta iväg. Hos kompisar, i ishallen eller i stallet.
Den morgontrötta vill hinna gamea så mycket som möjligt innan läggdags.
På ytan är de en vanlig familj, men det finns något som skiljer familjens hem från grannarnas. Pappa Daniel betalar inte in hyran till Stångåstaden, utan till Linköpings kommun. Det är socialtjänsten som är hans hyresvärd.
Skulderna
SKÖNA UNDERBARA FANTASTISKA PAPPA
Du är bara bäst
Skrivstil byter av versalerna i den sista meningen på porslinstavlan i hallen.
Barnens behov kommer först, så har det alltid varit. Särskilt sen han fick ensam vårdnad av flera av dem.
Att de behöver en pappa som kan betala räkningarna förstår han, men när en ny period av mörker kommer hjälps det inte. Räkningar förblir liggande, hyresavier oöppnade.
"Patienten har stora svårigheter med struktur och exekutiva funktioner, t.ex att kunna komma ihåg att betala räkningar i tid".
Intyget från läkaren på Psykiatriska kliniken i Linköping bekräftar Daniels problematik, själv beskriver han det i enklare ordalag:
– Jag stoppar huvudet i sanden.
Idag har han skulder på flera miljoner kronor.
Personer med adhd eller add kan ha svårt att prioritera rätt. När det är mycket med barnen händer det att Daniel försummar räkningarna.
Daniel har egentligen aldrig haft någon tilltro till diagnoser. Det ändrades när han fick barn. En av hans söner har mer än en neuropsykiatrisk diagnos och utreds just nu för autism. I processen har Daniel kommit på sig själv med att likt sin son ha svårt att fokusera på flera saker samtidigt och att prioritera rätt.
Skapa rutiner, strukturera, organisera, överblicka. De kognitiva förmågor som behövs för att sköta sin privatekonomi är ofta nedsatta hos personer med adhd eller add.
Det är en grupp som ofta får hjälp med ekonomin. Psykiatrin tror att Daniel tillhör den gruppen.
På ytan är det inget särskilt med familjens hem, men till skillnad från grannarna betalar Daniel in hyran till Linköpings kommun.
Beskedet
Det är september när socialsekreterarna ringer på dörren. Den sena värmeböljan håller ett stadigt grepp om Östergötland och de tjockare höstkläderna ligger fortfarande undanstoppade.
Barnen är på övervåningen när Daniel öppnar. Det är inte första gången socialtjänsten gör hembesök.
Han har nyligen kommit ut ur en av sina sämre perioder och fått ordning på räkningarna som hamnat efter. Hyresskulden för augusti är inbetald. Därför tar han inte handläggarnas besked om att familjens sociala kontrakt inte kommer att förlängas på allvar. Han har fått liknande varningar förut.
En månad senare ringer en socialsekreterare och meddelar att han och barnen ska vara ute den sista november.
Den här gången menar socialtjänsten allvar.
För att familjen ska få mer tid skjuts uppsägningen upp till den sista januari. Daniels läkare skriver i ett intyg "Till den det berör":
“Utöver patientens egen psykiatriska problematik finns en ytterligare dimension av svår oro för hur barnens mående skulle påverkas av en flytt.”
Hur kunde det bli såhär? Kommunen är ju hans hyresvärd för att förhindra just detta – att familjen ska bli vräkt.
Det sociala kontraktet är en sista utväg för personer som Daniel, som inte kan få ett vanligt hyreskontrakt.
Det sociala kontraktet är en sista utväg för personer som Daniel, som inte kan få ett vanligt hyreskontrakt. Oftast är det någon form av beroende eller missbruk, låg inkomst, arbetslöshet eller psykisk ohälsa som gör att den vanliga hyresmarknaden är stängd. För Daniels del handlar det om betalningsanmärkningar.
Det är en väg in på bostadsmarknaden för de som annars riskerar att hamna på gatan. Det sociala kontraktet kan omvandlas till en egen bostad, men det kommer med särskilda krav.
På pappret är Daniel och barnen fortfarande hemlösa.
Hade det här varit en vanlig hyresvärd så hade jag haft full förståelse och inte protesterat ett dugg
Daniel
Juristen
Jonas Waldenström, jurist på Hyresrättsföreningen, har själv inte varit inblandad i fall där socialtjänsten vräkt men känner igen att det har hänt. Det har varit när familjen inte längre har ansetts behöva hjälp med att få bostad.
I Daniels fall har socialtjänsten utgått från ett hyresrättsligt perspektiv på ett sätt som inte går ihop med uppdraget som socialtjänst, menar han.
– Syftet med att de är hyresvärd är ju för att de ska kunna utföra sitt uppdrag som socialtjänst. Det innebär inte alltid att ha en hyresgäst som betalar hyran i tid. Uppdraget är att se till att de som behöver hjälp får den hjälp de behöver.
Han kan inte se något barnperspektiv i beslutet.
– Jag har svårt att se vad de har att vinna på att lösa det på det här sättet.
Kontraktet
Det är inte självklart att känna sympati med Daniel för att han ska vräkas. I april i år hade han sju obetalda hyror och mönstret går tillbaka ett decennium.
Inte ens personer som bor i sociala kontrakt undantas plikten att betala hyran i tid.
I socialjournalen finns idoga påminnelser från socialtjänsten och anteckningar om obesvarade samtal och möten där Daniel uteblivit.
Enligt socialtjänsten har de försökt. Han har fått många chanser, ändå har det inte blivit bättre. Efter flera varningar om att han riskerar vräkning fortsätter hyran att komma in sent.
Vilken hyresvärd som helst hade vräkt en sådan hyresgäst, det förstår Daniel också.
– Hade det här varit en vanlig hyresvärd så hade jag haft full förståelse och inte protesterat ett dugg, säger han.
Eller som socialtjänsten uttrycker det i ett mejl till Corren:
– Daniel har ett föräldraansvar i att se till att betala hyran i tid. Det är inte en tillräcklig motivering att man har barn för att utebli eller vara sen med hyrorna under tio års tid.
Men det finns en anledning till att Daniel inte har en vanlig hyresvärd: Han har svårt att betala sina räkningar i tid.
För att Daniels barn inte ska bli hemlösa har familjen fått ett socialt kontrakt.
Socialtjänsten är hyresvärd eftersom alla andra har vänt Daniel ryggen.
Nu vräker de honom, för att han inte kan betala sina hyror i tid.
Något har blivit fel här.
Enligt barnhandläggarna på kommunen har barnen det bra med sin pappa.
Hjälpen
Enligt Daniel själv är det först de senaste åren som livet börjat fungera för honom och barnen. Han säger att han inte orkat söka hjälp för sina egna problem tidigare.
– Information som Daniel har lämnat om sina svårigheter har varit muntlig och trots uppmaningar har han inte redogjort med underlag, skriver socialtjänsten i mejlet till Corren.
Det är tio år sen han separerade med mamman till flera av barnen. Först bodde de varannan vecka, men när det blev trassligt med hennes nya sambo fick Daniel ensam vårdnad. Idag träffar de sin mamma varannan helg
Daniel berättar att svårigheterna att strukturera upp ekonomin och att ha kontakt med myndigheterna förvärrades av problemen efter separationen och att han känt sig ensam under de tio år som gått. I perioder har han haft svår ångest. När fokus legat på att barnen ska ha det bra har det egna måendet hamnat i skymundan.
Det har varit tufft för barnen, men de har fått hjälp genom bup och idag fungerar vardagen bra, intygar både Daniel och barnhandläggarna på socialen i sina skriftliga utredningar.
Han säger att det är därför som han till slut sökt hjälp hos psykiatrin. Nu går han till psykolog och ska utredas för npf.
Det är väldigt svårt att komma fram till att barnens bästa är att bli utsatt för hemlöshet för att man har en vårdnadshavare som av olika skäl inte har en förmåga till att behålla en bostad
Juno Blom
Barnombudsman
Vuxna personer med npf-diagnoser får ofta hjälp med att sköta sina räkningar, till exempel genom boendestöd.
Det har Daniel haft, men när kommunen sa upp avtalet med företaget och han fick en ny saknades personkemin och det fungerade inte. Insatsen avslutades 2021. I somras uppmanades han att göra en ny ansökan, men det är först nu som en boendestödjare är på plats.
Familjelänken på kommunen hjälper honom i kontakten med myndigheterna och allt tycks ha landat i en lösning på hur familjens ekonomi ska fungera:
– De tycker att jag ska ha en god man. Och det vill jag själv ha. Någon som tar hand om min ekonomi så att jag kan fokusera på barnen och släppa allt det här med ekonomin.
Systemfelet
Vräkningar av barnfamiljer har ökat årligen i både Linköping och Sverige och 2023 var det den högsta siffran sen åren efter finanskrisen 2008. Linköping är en av de fem kommuner i Sverige där flest barn blev vräkta första halvåret i fjol.
Idag lever över 1800 barn i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens senaste siffror.
När FN:s barnkonvention blev lag i Sverige 2020 fick barn laglig rätt till tak över huvudet. Socialtjänsten behöver ordna ett hem åt de vars föräldrar vräks.
2022 vräktes 30 familjer med barn från sina sociala kontrakt i Sverige och det kan finnas fler fall än så. I Boverkets bostadsmarknadsenkät kunde bara strax under hälften av landets kommuner svara att de inte vräkt någon från sina andrahandskontrakt.
Boverket har bara ställt frågan till Sveriges kommuner två gånger tidigare, 2016 och 2020. Båda åren fanns det fall: 47 respektive 24 hushåll med barn blev vräkta av socialtjänsten.
Daniels situation är alltså inte unik. Men hur kan samma socialtjänst som har det yttersta ansvaret för att barnen har ett hem vara orsaken till att de blir hemlösa?
Ansvaret
Efter över en månads försök att nå socialtjänsten via telefon återkommer Tina Andersson, chef på avdelning Vuxna, på mejl. På frågan hur uppsägningen motiveras utifrån barnperspektivet skriver hon:
– Under åren har stor beaktning tagits till barnperspektivet och socialtjänsten har erbjudit Daniel flertalet möjligheter till stöd under tio års tid. Daniel har erbjudits stöd utifrån sin boendesituation vilket han ej medverkat i samt nekat till stöd.
Hon hänvisar till att vuxenmottagningen och barngruppen på kommunen samarbetat i ärendet sen 2016 och understryker Daniels föräldraansvar i att få in hyran i tid.
Själv menar Daniel att han dragit ett tungt lass som ensam vårdnadshavare under tio år, med ett litet socialt kontaktnät och att den hjälp som socialtjänsten erbjudit inte varit tillräcklig.
En myndighet kan inte dela upp barnansvaret på det här sättet, konstaterar jurist på Hyresgärstföreningen Jens Waldenström.
Daniel har fått chanser, men efter tio år tycker socialtjänsten att det får vara nog.
Nu är det sekundärt att han är pappa, något som görs tydligt i Daniels sociala journal från den 21 november 2023:
”Vidare bedöms det att barnperspektivet tagits i beaktning vid flertalet tillfällen och att det numera är barnhandläggarnas ansvar att se till barnets bästa i detta ärende.”
Det är numera barnhandläggarnas ansvar att se till barnens bästa. Det är något som inte stämmer med den meningen.
– Det är inte så det ska fungera. Tittar man på den lagen där barnkonventionen inkorporerades så står det klart och tydligt att vid alla åtgärder som rör barn så ska barnens bästa beaktas, säger Jens Waldenström, jurist på hyresrättsföreningen.
En myndighet kan inte dela upp barnansvaret mellan avdelningar på det här sättet, konstaterar han.
Barnens bästa
Det är inte ovanligt, utan rentav ofta, som myndigheter saknar barnrättsperspektiv när de tar beslut som påverkar barn. Det menar Juno Blom, tidigare riksdagsledamot och barnombudsman sen den 1 mars 2024.
Själva får barnen sällan komma till tals.
De över 1800 barn som är hemlösa i Sverige är resultatet av att landet bryter mot barnens rättigheter och Juno Blom vill se en punkt som specifikt rör barn i regeringens nationella strategi för att motverka hemlöshet.
Nya barnombudsmannen Juno Blom vill se nationella riktlinjer för barn som förlorar sitt hem: "Det är väldigt svårt att komma fram till att barnens bästa är att bli utsatt för hemlöshet"
Varje kommun har en skyldighet att följa barnkonventionen i sina verksamheter. Juno Blom tycker att det behövs tydligare riktlinjer angående barns rätt till ett tryggt boende.
– Barnen är beroende av att samhället, till exempel socialtjänsten, går in och tar ansvar och då måste det uttryckas tydligt i en nationell strategi. Föräldrar har förstås ett ansvar att se till att barnen är trygga, men om det inte går måste samhället gå in och stötta. Inget barn ska vara hemlöst i Sverige.
Blir det inte lite av ett systemfel då att socialtjänsten själva kan vräka barnfamiljer?
– Det är ett brott mot vad barn har rätt till och det tycker jag är ännu allvarligare. Om det nu beror på ett systemfel eller att vi väljer att inte beakta barnets bästa, lyssna på barn eller se deras särskilda utsatthet. Det kan finnas olika skäl, men i vilket fall så lever vi inte upp till de krav som barnkonventionen ställer.
När socialtjänsten tar beslut om att vräka en familj med barn från ett socialt kontrakt behöver det säkerställas att barnen har tillgång till ett nytt hem. Det är enda sättet det kan vara i enlighet med barnkonventionen.
– Det är väldigt svårt att komma fram till att barnens bästa är att bli utsatt för hemlöshet för att man har en vårdnadshavare som av olika skäl inte har en förmåga till att behålla en bostad, säger Juno Blom.
Framtiden
Daniel har uppmanats att ansöka om tillfälligt boende, men har sen blivit nekad eftersom familjen inte flyttade ut på uppsägningsdatumet. Någon ny bostad har Daniel och barnen inte hört talas om. Det är dags att börja leta, har handläggaren sagt på telefon, berättar han.
Så Daniel har börjat leta. Han har fortfarande betalningsanmärkningarna som gjorde att han fick ett socialt kontrakt.
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn i Sverige har tak över huvudet.
Det är en tuff verklighet som väntar de barn som drabbas av vräkning. Pia Kjellbom, socionom och lektor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, har forskat på barnvräkningar. Hon förklarar:
– Det vanligaste är att de får bo på något vandrarhem eller en campingplats, vilket är riktigt dåligt för barn. Det är inte skälig levnadsnivå. Alternativt erbjuder man placering av barnen och ger avslag till den vuxne. Men det kan verkligen ifrågasättas ur ett barnperspektiv, för då separerar man ju barnen från sina föräldrar.
I Daniels och barnens fall kan hon inte se att flytten är motiverad annat än utifrån att socialtjänsten vill sätta ner foten mot Daniel, efter upprepade försök att få det att fungera.
Trots att han är pappa har han slarvat med hyran och själv orsakat situationen.
– Problemet är ju att vissa människor har problem som inte går att uppfostra bort. Då funkar ju inte de här uppfostringsstrategierna. Och det är tydligt att det troligtvis finns en diagnos i bakgrunden, säger Pia Kjellbom.
Medan boendeenheten på socialtjänsten tycker att Daniel ska stå på egna ben menar psykiatrin att han behöver någon som tar över ansvaret för räkningarna. Barnhandläggarna konstaterar att det inte är bra för barnen att skilja barn och pappa åt.
– Man behöver vara akademiker för att förstå hur allt hänger ihop, säger Daniel.
Hans yttre är sammanfogat, men stundtals känns det som att han ska drunkna.
I intyget från i februari understryker psykiatrin allvaret:
"Ovanstående patient följs på psykiatriska kliniken i Linköping pga krisreaktion med suicidtankar orsakat av hot om vräkning".
Hoppet
– Har du varit i kontakt med socialtjänsten?
Måndagseftermiddagen i mars lider mot sitt slut när Daniel ringer upp.
Nej, ingen på socialtjänsten har ringt tillbaka till Corren, men de har fått frågor på mejl som de lovat besvara.
– För nu ringde de och sa att de upphävt uppsägningen.
Han är uppe i varv, men låter inte speciellt glad. Socialsekreteraren som ringde honom för en stund sen fattade sig kort. Vad som fått dem att ändra sig får han läsa i brevet som anländer till postombudet om några dagar, var beskedet.
Vi bestämmer att han ska höra av sig när brevet kommit fram.
Daniel har ingen bra magkänsla.
– Jag litar inte på det för fem öre, konstaterar han innan vi lägger på.
På det här sättet lyfts ändå ett hopp, som sen trycks ner igen. Det här är ren psykisk terror.
Daniel
Brevet
Duggregn, men plusgraderna börjar leta sig uppåt. Utanför Coop annonserar butiken påskens öppettider. Lovet började för några timmar sen och barnen är hemma. Det var på håret att brevet kom innan ledigheten och bihåleoperationen som är inplanerad dagen efter påsk.
I brevet meddelas Daniel att han måste hämta ut två brev hos postombudet. Det är för att det ska registreras att han faktiskt tagit del av informationen.
Det är två brev i A4-storlek. Daniel sätter sig på bänken utanför affären innan han bryter förseglingen på det första.
Daniel tror inte på att de har valt att dra tillbaka uppsägningen. I brevet från socialförvaltningen ska han få svar.
Ett uppgivet skratt slipper ur honom när han läser rubriken "Uppsägning av hyresavtal". Utflytt är nu 1 juli 2024.
– Ja se där. Här har vi det.
Ett ensamt A4, utan baksida eller bilaga med information om hur man överklagar. Bara ett nytt utflyttningsdatum och underskrift från en handläggare han inte känner igen namnet på.
– Jag skulle få ett brev om att de tagit tillbaka uppsägningen. Det är så konstigt. Jag förstår liksom inte.
Besvikelse är inte rätt ord för att beskriva vad han känner där han sitter på bänken. Det här är precis vad han hade väntat sig, men varför handläggaren sa som hon gjorde förstår han inte. Varför sa de inte bara att de upphävt den gamla uppsägningen för att ansöka om en ny?
Förtvivlan lyser igenom likgiltigheten när han blickar ut mot parkeringen.
– Hon kunde ha sagt att vi måste göra om uppsägningen så att det blir rätt. På det här sättet lyfts ändå ett hopp, som sen trycks ner igen. Det här är ren psykisk terror. Det finns ingen rim och reson.
Efter signalerna svarar en automatisk röst att socialtjänsthandläggaren: "väntas åter 16.30".
Vi sitter på bänken i en timme. Daniel upprepar samma fraser som så många gånger förut.
De har gett sig banne på att vi ska ut.
Om det hade varit en vanlig hyresvärd, men det är det inte.
Jag kan inte förstå att en myndighet får hålla på på det här sättet.
Vi diskuterar vad och hur man överklagar. Daniel stirrar på motiveringen i beslutet. Samma som tidigare: Hyran har kommit in sent vid upprepade tillfällen och trots påminnelser har det inte blivit bättre.
Ett av barnen ringer flera gånger. Daniel svarar första gången och säger att han kommer hem snart.
När barnen frågar om hur det ska bli säger han bara att han inte vet, vill inte oroa dem, men det är också sant.
Daniel lämnar bänken en timme efter att ha öppnat brevet.
Han letar upp numret till en av handläggarna i telefonboken och ringer. Efter signalerna svarar en automatisk kvinnoröst:
– Väntas åter: Sexton. Och. Trettio.
Daniel tror att hon gått för dagen.
Maj
Halvvägs in i maj är det som om sommarlovet redan börjat. De svala rummen ekar tomma efter att barnen lämnat ett par timmar tidigare och Daniel väntar. När som helst nu ska personen som ska bli hans gode man ringa på dörren.
De har träffats en gång tidigare men det är ännu inte officiellt. Idag ska papprena skrivas på.
Daniel känner sig hoppfull inför samarbetet. Det här har han väntat på sen ansökan lämnades in i november och hon har erfarenhet av personer med hans problem.
Från socialtjänsten har han inte hört något nytt om uppsägningen. Om en och en halv månad ska hemmet vara tömt på familjens saker.
På måndag publiceras en intervju med kommunalrådet Annika Krutzén och Daniels gode man.
Socialen som hyresvärd
När personer har en problematik som gör att de inte kan få en vanlig hyreslägenhet händer det att socialtjänsten ställer sig på kontraktet och hyr ut lägenheten i andra hand.
De bosociala kontrakten upprättas genom biståndsbeslut genom socialtjänstlagen. Det är meningen att de ska övergå till vanliga kontrakt efter en 18-månadersperiod.
Under en mätvecka 2023 var socialtjänsten hyresvärd för 18 790 bostäder i Sverige, med och utan biståndsbeslut.
I Linköping har socialförvaltningen just nu 59 sådana kontrakt.
Mellan 2017 och 2023 ökade antalet personer som bor med socialtjänsten som hyresvärd i Sverige med tio procent.
Källa: Socialstyrelsen, Boverket, Linköpings kommun
