Det är snart tre veckor sedan som Marie Morell (M) och Mikael Borin presenterade varslet av 900 anställda. I maj räknar regionledningen med att kunna presentera exakt hur varslet fördelar sig mellan verksamheterna.
Det har snart gått tre veckor sedan regiondirektören Mikael Borin och regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) gav beskedet. 900 anställda varslas om uppsägning i Region Östergötland. Läkare och sjuksköterskor undantas medan administrativ personal, medicinteknisk personal, social-terapeutisk personal och undersköterskor är de yrkeskategorier som berörs. Regionledningens arbete, med att ta fram ett förslag på exakt vilka anställda inom dessa yrkeskategorierna som ska varslas, pågår fortfarande.
– Förhandlingarna med facken har egentligen inte påbörjats. Vi genomför ett förberedande jobb nu, från arbetsgivarens håll, där vi tittar på vilka anställda inom de här yrkeskategorierna som vi tror att vi måste varsla på respektive produktionsenheter. Sen räknar vi med att stämma av förslaget med facken, och det börjar någon gång under nästa vecka, säger regiondirektören Mikael Borin.
Hälso- och sjukvården i Östergötland är organiserade i elva så kallade produktionsenheter/centrum. Det handlar bland annat om primärvårdscentrum där vårdcentralerna ingår – men också om hjärtcentrum, sinnescentrum och psykiatricentrum. Samtliga enheter kommer att drabbas av varslet.
Mellan åren 2020 och 2023 ökade antalet anställda i Region Östergötland med 1 010 personer varav 271 bestod av administrativ personal, 103 av medicinskteknisk personal, 218 av social-terapeutisk personal och 428 av undersköterskor. I sitt förberedande arbete, som ligger till grund för det slutgiltiga förslaget om uppsägningar, har regionledningen brutit ned personalökningen, i dessa fyra yrkeskategorier, på respektive produktionsenhet/centrum.
Så här fördelar sig personalökningen i de yrkeskategorier som berörs av varslet:
- Primärvårdcentrum, 148 anställda.
- Psykatricentrum, 141.
- Sinnescentrum, 110.
- Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, 93.
- Barn- och kvinnocentrum, 90.
- Regionledningskontoret, 82. (Utöver produktionsenheterna)
- Närsjukvården i östra Östergötland, 71.
- Diagnostikcentrum, 67.
- Närsjukvården i centrala Östergötland, 46.
- Medicincentrum, 39.
- Närsjukvården i västra Östergötland, 32.
- Hjärtcentrum, 16.
– Det är bara en första beräkningsgrund – sen måste respektive centrum göra en värdering och bedöma hur det skulle kunna hanteras. Vi är mitt uppe i den processen och jag kan inte uttala mig om hur det kommer att bli. Det är råa siffror och arbetet pågår med att identifiera vilka yrken inom berörda kategorier som ska omfattas av varslet på respektive centrum, säger Mikael Borin.
Regiondirektören Mikael Borin bedömer att regionledningen kan ha ett färdigt varselförslag klart som tidigast nästa vecka. Därefter inleds förhandlingarna med fackförbunden.
Är grunden i varslet att ni ska återgå till hur det såg ut innan pandemin?
– Det är vår utgångspunkt. Vi har sett att det bland annat är ökningen av anställda som har gjort att vi har hamnat i ett så besvärligt ekonomiskt läge – och det är därför vi är tvingade att varsla medarbetare. Men hur det kommer att falla ut är vi inte alls klara med.
Men de här siffrorna, för hur personalökningen har fördelat sig, visar väl ändå något om hur varslet kan komma att slå?
– Ja, det är en grund för de diskussionerna kan man säga. Det visar inte hur många vi ska varsla på respektive produktionsenhet. Det vill jag vara tydlig med.
Hur ser du på förhandlingarna med facket?
– Vi kommer att behöva ta fram en organisation som består av ungefär 900 färre medarbetare där det viktigaste är att vi både värnar patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö. Det, tillsammans med de fackliga förhandlingarna, är två parallella processer som kommer att löpa på ända fram till maj månad. Det är först då vi faktiskt vet hur många vi behöver säga upp, säger Mikael Borin.
Josefin Vikström Eckevall, överläkare på den psykiatriska kliniken i Linköping, ser med oro på de siffror som regionledningen har presenterat. "Regionledningen har gett oss flera nya uppdrag under den här perioden. Bland annat avskaffade man vårdvalet vilket gjorde att vi behövde överta minst 1 500 patienter från Capio. Då har vi behövt anställa för att ta hand om de patienterna", säger hon.
Josefin Vikström Eckevall, överläkare på psykiatriska kliniken i Linköping, har tagit del av den varselsiffra som berör Psykiatricentrum. Hon ser med stor oro på hur varslet kan slå mot hennes arbetsplats och centrets övriga verksamheter.
– Bilden som vi får och som vi uppfattar är att regionledningen tänker sig att man sedan 2020 endast har anställt personer för pandemins skull och att vi nu skulle klara oss utan den personalen. Man tar inte hänsyn till om det fanns vakanser, vilka uppdrag som har givits klinikerna under den tiden eller för vår del en ökande psykisk ohälsa bland befolkningen, säger överläkaren och fortsätter:
– Varslet slår oerhört olika över vården och jag kan tänka mig att det är många kliniker som känner att man inte har anställt på grund av pandemin utan att man har anställt för att det finns ett behov och för att det har funnits vakanser.
Ponera att 141 anställda varslas från Psykiatricentrum, hur skulle det påverka verksamheterna?
– Det skulle ha förödande effekter på psykiatrin. Vi kommer inte att klara våra uppdrag om man tar bort 141 personer. Om jag ser till den avdelning där jag själv jobbar så har vi under de senaste åren bedrivit ett enormt utvecklingsarbete som bland annat har minskat vårdtiderna. Ett annat exempel är att vi inte längre behöver köpa slutenvårdsplatser utomläns lika ofta – något som tidigare har inneburit stora kostnader. Även patienternas vård och omhändertagande har förbättrats, säger Josefin Vikström Eckevall och fortsätter:
– Undersköterskor och skötare, tillsammans med våra sjuksköterskor, är grundpelarna för behandlingen av våra patienter. Vi har ägnat mycket tid att rekrytera rätt personer och utbilda dem under de här åren. Nu riskerar vi att det arbetet, och en situation där vi är välbemannade och allt flyter på, helt går om intet. Resultatet kommer att bli längre vårdtider, ökade patientsäkerhetsrisker och att vi tvingas köpa slutenvårdsplatser utomläns igen.
De psykiatriska vårdavdelningarna finns i Tinnerbäckshuset som tillhör Universitetssjukhuset i Linköping.
Vad tycker du att regionledningen borde göra istället?
– Det jag hör från många kollegor inom sjukvården är att vi ställer oss frågande till varför regionledningen i första hand inte har gått igenom de administrativa tjänsterna. Jag menar inte våra vårdadministratörer utan staben och de sidoverksamheter som endast har administrativa uppdrag. Jag föreslår att man går igenom de här verksamheterna för att hitta alternativ till att varsla personer i patientnära arbete. Stabsverksamhet behövs säkerligen också men det finns ju snart inte så mycket verksamhet kvar att utveckla och förbättra om vi inte har grundpelarna kvar i vården. Sen, om man ändå beslutar om den här mängden av varsel, måste regionledningen tydligt kommunicera med medborgarna vilken del av vården som man framöver inte ämnar erbjuda. Någonting måste ju avstås.