Fler operationer på hemmaplan, återhållsamhet med nya läkemedel, minskning av vårdrelaterade infektioner och stora nedskärningar på personalsidan. Det är några av åtgärderna som ska minska budgetunderskottet i den östgötska hälso- och sjukvården. På personalsidan ska kostnaderna ned med 90–100 miljoner kronor de kommande tre åren. Man ska vara restriktiv med vakanser där endast verksamheter som kräver personal dygnet runt (24/7) undantas. Hyrpersonal och övertid ska minskas. Dessutom införs ett anställningsstopp för administrativ personal på kansli- och stabnivå inom samtliga produktionsenheter. Trots det räknar fler verksamheter med att tillgängligheten i vården ska öka. En utmanande ekvation minst sagt.
Inom den politiska oppositionen fasar man för sämre arbetsmiljö och längre vårdköer, bland annat inom cancervården som brottats med långa väntetider till kirurgi. Men den oron delar inte Ann Josefsson, chef för centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC).
– CKOC har majoriteten av cancervården och vi har redan idag svårigheter att uppnå tillgänglighetsmålen inom vissa cancerdiagnoser. I nuläget ser jag inte att effektiviseringarna skulle påverka väntetiderna ytterligare, det är en prioriterad verksamhet. För CKOC handlar det inte om att spara på personal, vi har fortfarande brist sjuksköterskor som jobbar inom 24/7-verksamhet och behöver fortsätta rekrytera.
Hon räknar i stället med att kunna minska väntetiderna till vissa diagnoser genom den dagkirurgiska klinik som CKOC öppnar på Universitetssjukhuset i augusti. Då ska fler operationer kunna göras i regionens egen regi vilket ska bli billigare, mer patientsäkert och ge bättre vårdflöden.
Hjärt- och medicincentrum ska spara 39 miljoner kronor varav 9,5 miljoner genom att vara restriktiv med att tillsätta vakanser och minska övertid. Mer hjärtkirurgi ska utföras på hemmaplan vilket ska spara tre miljoner kronor. Dessutom ska restriktivitet råda vid införande av nya läkemedel. Det ska spara fyra miljoner kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av läkemedelsbudgeten på totalt 263 miljoner kronor. Det ska bland annat uppnås genom att följa rekommendationslistor och prisförändringar av läkemedel, exempelvis när patent löper ut.
Stefan Franzén, chef på hjärt- och medicincentrum, kommenterar detta i ett mail: "Grunden är att följa vårdprogram och riktlinjer. Vi avstår inte från att ge läkemedel som fått okej i tandvårds- och läkemedelsförmånsverket eller NT-rådet".
Inom närsjukvården i centrala länsdelen är sparbetinget 46 miljoner kronor och mycket handlar om att minska patientströmmarna till akutmottagningen genom en utökad jourcentral på US, vilket vi tidigare berättat om.
Budgetunderskotten i sjukvården har blivit en lång följetång. Vi frågar regiondirektören Krister Björkegren om hälso- och sjukvården är underfinansierad eftersom regionens ekonomi går runt i slutänden.
– Vi har begränsade resurser utifrån vad vi har för skatteunderlag och intäkter. I åtgärdsplanen presenteras även satsningar, patientsäkerhet exempelvis. Var tionde patient har en vårdrelaterad infektion och var femte har ett trycksår. Kan vi halvera dem frigör vi mycket resurser och bidrar till minskat lidande. Men det är stora tal och det är klart att vården kommer att påverkas på olika sätt. Upplägget är att vi ska lägga det på sidan om kärnverksamheten.
Hur ska tillgänglighet förbättras samtidigt som det ska skäras ner på personalsidan?
– Det handlar om ledarskap och hur man lyckas styra på alla de målen vi har. Ekonomin är en stor utmaning flera år framåt. Utgår man från våra mål om hälso- och sjukvård i världsklass så ingår det att ha en hög tillgänglighet och patientsäkerhet och att jobba med de sakerna parallellt. Det är en svår balansgång och det måste också bli rätt.
Varför finns inga konsekvensanalyser?
– Vi har sagt att det måste tas fram riskanalyser i de delar där det behövs, så det är ett arbete som både pågår och kommer att göras.
Vad kan du säga om regionens ekonomi i stort?
– Det är en jättevälskött organisation där man har tagit stort ansvar för framtida generationer och investeringar. Det vi ser nu är att vi har för stora underskott framåt och tittar man på skatteunderlag och behov hos befolkningen så går vi in i en period där vi får det tufft ekonomiskt. Då gäller det att vi tar ett ansvar på ett korrekt sätt.