Akutmottagningen på US hör till de kliniker som tidigare varit attraktiv att jobba på och som lockat personal. Men trenden har brutits och regionens sjuksköterskebrist har nått även akutmottagningen. Ett tiotal sjuksköterskor saknas vilket ökar belastningen på personalen som jobbar kvar.
– Många kollegor går in och tar extrapass för att täcka upp vilket ökar påfrestningen och i längden är det ohållbart, säger sjuksköterskan Alexandra Lyssarides, förtroendevald och skyddsombud för vårdförbundet.
Hon berättar att situationen är akut och att de fackliga representanterna har slagit larm till högsta ledningen. Personalstyrkan räcker inte för att tillgodose den vård och arbetsmiljö som behövs. Dessutom bidrar andra klinikers stängda vårdplatser till att patienter blir kvar på akutmottagningen vilket ökar arbetsbördan ytterligare.
För några månader sedan hölls ett möte mellan de fackliga företrädarna och högsta centrumledningen om att något behövde göras fort. Men än har ingen tillräcklig åtgärd vidtagits, enligt Alexandra Lyssarides.
– På andra kliniker kan man stänga vårdplatser, det kan inte vi på akutmottagningen göra. Vi kan inte stoppa inflödet av patienter om man inte gör något drastiskt.
Samtidigt som personalen på akutmottagningen går på knäna sitter högsta centrumchefen och räknar på hur man ska kunna spara mer pengar. Häromveckan aviserade den politiska ledningen att drygt 400 miljoner ska sparas och för närsjukvården i centrala länsdelen, där akutmottagningen ingår, handlar det om 46 miljoner kronor.
I planerna ingår att öppna en utökad jourcentral på sjukhuset som ska avlasta akutmottagningen och på så sätt minska kostnaden med fem miljoner kronor, berättar centrumchefen Rolf Östlund.
– Då kommer vi att behöva färre akutläkare i Linköping. Vi har sedan tidigare ett åtagande att bemanna akutmottagningen i Motala. Och på så sätt kommer färre patienter från Motala hanteras i Linköping, säger han.
På så vis räknar han med att även lönekostnaden för akutläkare i Linköping sjunker med fem miljoner kronor.
Men ledningens åtgärder är inte tillräckliga enligt Alexandra Lyssarides. En utökning av jourcentralen beräknas göras först i höst och åtgärder måste göras snarast. I takt med en krympande bemanning ska personalen som är kvar även hinna lära upp nya sjuksköterskor. I stället handlar det om att ge en dräglig arbetsmiljö för en verksamhet som akuten, där 75 procent av arbetet görs på obekväm tid.
– Vi vill ha en annan arbetstidsmodell, vilket vi har haft förut och som möjliggör att man får mer ledig tid och en kompensation för att jobba obekväm arbetstid. Det får man inte alls nu. I stället blir det mycket planerad övertid som man måste lägga in vilket inte är acceptabelt.
Men genom att se över hur vårdlagen bemannas ska övertiden minskas vilket skulle motsvara ytterligare kostnadsminskning på fem miljoner kronor, enligt Rolf Östlund:
– Jag tror inte vi kan räkna med att vi på numerären kommer att ha så mycket fler sjuksköterskor än vi har i dag och därför måste vi hitta andra sätt att bemanna. Vi måste uppvärdera andra yrkesgrupper som paramedicinare, underläkare och utöka vårdnära service, det som hette sjukvårdsbiträden förr i tiden.
Rolf Östlund tror att det även kan bidra till att säkerställa att fler vårdplatser kan hållas öppna.
– Övertid kommer alltid finnas men vi får inte ha övertid som sätt att bedriva den ordinarie verksamheten.