"Vi kommer naturligtvis att prioritera de som är i störst behov av vård. Men vi behöver ta oss ur beroendet av bemanningsföretag. Det är inte bra för någon i längden", säger Fredrik Sjöstrand som här syns med partikollegan och regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Under 2023 var Region Östergötlands nota, för hyrpersonalen inom vården, cirka 50 miljoner kronor i månaden. I november utgjorde hyrbemanningen 6,2 procent av den totala personalkostnaden. Men regionens mål är att hyrpersonalen inte ska utgöra mer än två procent – vilket motsvarar ungefär 200 miljoner kronor.
Nu, från och med den 1 februari, införs ett totalt hyrstopp och i augusti ska tvåprocentsmålet vara uppnått. Samtidigt visar regionens egen risk- och konsekvensanalys att hyrstoppet kan komma att försämra tillgängligheten och förlänga väntetiderna för i princip all vård i länet – i alla fall under en tid.
Här är den vård som riskerar längre väntetider:
- 1177 på telefon och 1177 direkt.
- Telefonkontakt med vårdcentraler och övrig primärvård.
- Telefonkontakt med specialistkliniker.
- Besök på vårdcentraler.
- Besök på jourcentraler.
- Besök på akutmottagningar.
- Besök inom specialiserad vård.
- Undersökning, utredning och provtagning.
- Behandling och operation.
Analysen visar också att vårdutbudet och tillgången till vårdplatser riskerar att minska. Därför kan viss vård behöva erbjudas utanför Östergötland framöver.
När hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträder under tisdagen tar politikerna del av risk- och konsekvensanalysens resultat – men de fattar också nya beslut. I samband med utfasningen av hyrpersonal under 2024 kommer politikerna att tillåta "avsteg från uppställda krav om tillgänglighet". Samtidigt får verksamheterna i uppdrag att minimera de negativa konsekvenserna av hyrstoppet medan hälso- och sjukvårdsdirektören Annica Öhrn får uppdraget att varje månad redovisa effekterna av hyrstoppet till hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Det finns naturligtvis en risk för att det här blir konsekvenser för medborgarna vad gäller tillgängligheten inom ganska många områden, men exakt hur det kommer att slå är väldigt svårt att säga på förhand. Vi kan se riskerna – men vår ambition är såklart att det här ska få så liten effekt som möjligt för medborgarna, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M).
I november 2023 utgjorde hyrpersoinalen 6,2 procent av regionens totala personalkostnader. I augusti 2024 ska kostnaden motsvara två procent, vilket är cirka 200 miljoner kronor.
Vad är det egentligen för "avsteg" som ni tillåter?
– Vi säger inte exakt vad som kommer att inträffa eller vilka avsteg som ska göras utan efter hand, när man ute i verksamheten ser att man inte klarar av sitt uppdrag enligt den beställning som vi i nämnden har gjort, har man möjlighet att göra avsteg. Men avstegen kommer fortfarande att behöva godkännas av hälso- och sjukvårdsdirektören och rapporteras tillbaka till oss politiker.
Kan man säga att ni tillåter tillgängligheten att bli ännu sämre?
– Ja, så kan man säga. Det är ju inte bra och naturligtvis ska vi göra allt för att minimera effekterna men samtidigt måste vi se sanningen i vitögat. Med de ekonomiska bekymmer som regionen har och behovet av att bryta beroendet av bemanningsföretag så får det konsekvenser. Det är oundvikligt.
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut innebär att Region Östergötlands vårdenheter har möjlighet att ta avsteg från de krav som ställts vad gäller tillgänglighet och vårdutbud.
Vad säger du om att väntetiderna kan öka i princip överallt?
– Det är jätteolyckligt om det blir så. Under den här processen fram till augusti, där vi fasar ut bemanningsföretagen, kommer vi ha områden där vi eventuellt får en sämre tillgänglighet. Men vår ambition som politisk ledning är att vi under den här mandatperioden ska kunna få en bättre tillgänglighet, och jag hoppas och tror att vi kommer att lyckas med det på sikt, säger Fredrik Sjöstrand.
Men hur ska tillgängligheten kunna bli bättre?
– Det handlar om att se över hur vi jobbar och att vi möter de behov som medborgarna har på ett bättre sätt. När verksamheter jobbar igenom sina processer ökar också tillgängligheten. Backar vi tillbaka till 2014 var vi en av de regioner som satsade minst på hälso- och sjukvården men hade en otroligt bra tillgänglighet. Nu är vi en av de regioner där vården kostar allra mest och vi har en mycket sämre tillgänglighet. Det handlar om hur resurserna används.
Lena Micko (S), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, menar att det inte är säkert att tillgängligheten försämras men att det finns risk för det.
Lena Micko (S), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, anser att riskerna av hyrstoppet är värda att ta.
– Det är klart att det finns risker, men än så länge vet vi inte riktigt vad de betyder i praktiken. Det här steget med att bryta hyrbemanningen är absolut nödvändigt att ta och det gäller hela vårt land – och det har vi i S drivit på. Jag förstår att det kommer att vara tufft och det blir viktigt att verksamheterna måste återkomma till oss om det krävs förändringar som vi inte känner till i dag, säger hon.