Enligt både Kaisa Karro (S) och Marie Morell (S) har sjuksköterskebristen gjort att fler undersköterskor anställts. "Grovt räknat kan man säga att en mindre sjuksköterska har ersatts av två undersköterskor", säger Marie Morell.
Region Östergötland varslar 900 anställda om uppsägning. Den främsta orsaken till det historiska beslutet sägs vara att organisationen, under pandemiåren, har vuxit med över 1 000 medarbetare. Samtidigt som den administrativa personalen har blivit 271 fler mellan januari 2020 och december 2023 har antalet sjuksköterskor minskat med 188 stycken. Samtidigt har läkarna blivit 158 fler och den social-terapeutiska personalen vuxit med 218 anställda.
Innan varselbeskedet gjorde regionrevisionen en omfattande analys av nulägesbilden i Region Östergötland, och resultatet är ingen munter läsning. Här jämförs Region Östergötlands siffror med genomsnittet i tre så kallade jämförelsegrupper – nämligen "regioner med universitetssjukhus", "regioner som liknar Region Östergötland" och "samtliga regioner". Rapporten visar bland annat att Region Östergötland, under 2022, hade en högre kostnad för sjukhusvården än samtliga jämförelsegrupper. Samtidigt genomfördes färre vårdtillfällen, vilket innebär att produktionen var lägre.
– Vi underpresterar samtidigt som vi kostar för mycket. Det är inte svårare än så. Men sen, att analysera vad det beror på och vad man ska göra åt det, är komplext och inte revisionens sak, säger regionrevisionens vice ordförande Per Jameson (M).
Vad kan du säga om rapportens resultat?
– Analysen är enkel. Vi har dragit på oss väldigt många fler anställda. Vi gör av med mer men får inte in mer pengar. Och vi lyckas inte göra mer trots att vi är fler. Effektiviteten sjunker. Utifrån det får man dra sina egna slutsatser.
Kaisa Karro (S) var regionstyrelsens ordförande under stora delar av pandemin, när antalet anställda ökat. "Politiskt är vi inte med och beslutar om respektive anställning som görs och jag har svårt att tro att man rekryterat utan att det finns ett behov", säger hon.
Socialdemokraternas Kaisa Karro var regionstyrelsens ordförande under stora delar av coronapandemin och de år då antalet anställda ökat med över 1 000 personer. Hon menar att pandemin var en extraordinär situation.
– Man måste komma ihåg vilken tid vi befann oss i under pandemin. Vi behövde rekrytera allt som gick och vi har under en längre tid haft en sjuksköterskebrist. Det är väl svaret på varför vi har rekryterat så många undersköterskor, säger Kaisa Karro och fortsätter:
– Antalet administrativ personal kanske har mindre att göra med pandemin, men en del i att de blivit fler är att vi tog ett beslut om att man som chef skulle ha ansvar för färre medarbetare. Det skulle vara positivt för både medarbetarna och cheferna – men det har också lett till att antalet administratörer har ökat då cheferna i organisationen har blivit fler.
Undersköterskorna Maria Dahlqvist, Tracy Hallberg och Emma Bernhardsson tror inte att varslet i deras yrkesgrupp går att genomföra. "Det är tufft på golvet som det är", sa Emma Bernhardsson när vi träffade undersköterskorna på Universitetssjukhuset i samband med varselbeskedet.
Nu läggs ett varsel, hade det behövts ett bättre ledarskap för att ha kontroll på personalökningen?
– Jag tänker att man alltid agerar utifrån den situation man befinner sig i. Att vara i ett läge som pandemin och inte anställa personal tror jag inte hade blivit bra. Ingen som har anställt de här personerna har gjort det för skojs skull.
Kan man bara skylla på pandemin?
– Nej, det är klart att det fanns utmaningar innan pandemin, kopplat till rekrytering. Att man anställer undersköterskor för att täcka upp för sjuksköterskebristen är något vi sett även tidigare. Sen är det viktigt att ha med sig att vi fick extremt mycket pengar från staten under pandemin och när pandemipengarna tvärt slutade att komma blev det svårt för organisationen att ställa om. I pandemin var budskapet till verksamheterna att rädda liv och att pengarna inte var ett problem.
"Vi kommer inte ha mer pengar framöver, snarare tvärtom. Vi har inte jätteljusa år framför oss", säger Marie Morell.
Marie Morell (M) har varit regionstyrelsens ordförande sedan valet 2022.
– Rent generellt kan man konstatera att vi har anställt de här medarbetarna trots att vi inte har haft de ekonomiska resurserna. Det är där problemet har uppstått, att man tillåtit fler anställningar än vi har ekonomi för, säger hon.
Vilka är det som tillåtit anställningarna? Den nuvarande eller förra politiska ledningen?
– Det är väl en kombination. Det har funnits en tradition där vi har gett verksamheterna nya uppdrag som ska genomföras inom ram, trots att vi vetat om att det kostar mer pengar. Vi har inte skickat med resurser fullt ut.
Hur ska den här lägesbilden, som revisionen målar upp, förändras när det dessutom varslas?
– Det är det stora uppdraget egentligen. Varslet är bara ett medel för att starta ett förändringsarbete. Det viktiga är att komma till ett nytt nuläge där vi har en annan organisation och ett annat arbetssätt. Hur vi än vrider och vänder på det måste vi bedriva en vård med hög kvalité och bättre tillgänglighet med färre medarbetare än vi har i dag.