"Det är de grupper som har störst behov av vård, de som har det tuffast, som kommer att ta mest stryk", säger oppositionsråd Lena Micko (S) om sparpaketet som klubbats av regionens styre.
Under onsdagen fattades flera beslut om vården i Östergötland. Det är M, KD och L som styr i regionen, och som nu tagit ett antal beslut för att åstadkomma vad man kallar för en ny arbetsorganisation. Den nya arbetsorganisationen är en följd av att runt 900 tjänster i regionen ska försvinna för att vända det underskott som regionen dras med.
Det handlar bland annat om att psykiatriambulansen i Norrköping och Linköping slås ihop och flyttas till Linköping och att intensivrehabiliteringen i Finspång läggs ned. Dessutom görs avsteg från tillgängligheten i psykiatrin. Läs: längre väntetider.
Utöver det finns ytterligare beslut som väntar på att tas av nämnden, som avveckling av regionens vaccinationskliniker och nedlagd regional ögonsjukvård i Norrköping. Just det sistnämnda är något som oppositionsrådet i HSN Lena Micko (S) reagerar särskilt på.
– Man hänvisar där till de privata vårdgivarna. Den så kallade valfriheten, som man från en del andra håll ändå markerar tydligt, den får stryk här, för det finns ju ingen valfrihet i Norrköping, säger hon.
Enligt henne slår den här nya arbetsorganisationen särskilt hårt mot grupper som redan har det svårt.
– Jag tror att vi alla måste acceptera lite längre väntetider som det ser ut med det gigantiska underskott som finns, säger hon och fortsätter:
– Men när man då inriktar sig på barnhälsovården, ätstörningsverksamheten och psykiatrin, där menar vi att det från början får konsekvenser som vi tycker är felaktiga.
De beslut hon nämner handlar, utöver en allmänt minskad tillgänglighet inom psykiatrin, om neddragen tillgänglighet för psykologinsatser inom barnhälsovården, och en avveckling av familjedagvård för patienter med ätstörningar.
Samtidigt är psykiatricentrum den enda enheten där styret skrivit ner antalet tjänster som ska tas bort.
Är det inte snarare ett tecken på att man försökt skona just psykiatrin extra mycket?
– Visst är det ett sätt att försöka mildra det. Men det blir ju ändå så att specialstöd som finns till för framförallt barn och unga drabbas.
De neddragningar som S kritiserar väntas spara cirka 70 miljoner kronor.
Var hittar ni de pengarna då, som man ju menar behöver sparas in nånstans?
– Vi har under hela 2023 och nu 2024 pekat på att vi från Region Östergötland behöver ta helt andra grepp på till exempel hur de kostnadsdrivande vårdvalen har ökat i omfattning, där vi inte har kontroll på samma sätt som med egen verksamhet eller upphandlad verksamhet. Det menar vi skulle vara bland det första man ser över och fasar ut, så som man har gjort i andra regioner.
De kritiserade besparingarna motsvarar drygt fem procent av de totala besparingar på 1,25 miljarder som styret räknar med att åstadkomma tack vare den nya arbetsorganisationen och minskade personalkostnader.
På ett sätt kan man ju då säga att ni håller med till 95 procent av det styret gör. Hur stor är egentligen skillnaden mellan er?
– Den är stor när det handlar om den politiska inriktningen. Vi tror ju inte på den här marknadslösningen inom vården, vi måste ta itu med det. Och det vill inte styret göra.
"Vi vill att 20 procent av vårdbudgeten ska gå till primärvården", säger Kerstin Sjöberg (C).
Även andra oppositionspartier motsätter sig besluten. Vänsterpartiet var helt emot besluten, och vill att varslet av medarbetare inom hälso- och sjukvården dras tillbaka. Centerpartiets Kerstin Sjögren går inte lika långt, men är likväl kritisk.
– Jag är jätteorolig, säger hon.
Även hon ser problem med neddragningarna inom psykiatrin. Den stora skillnaden mellan de förändringar som nu genomförs, och det som C kom med i sitt budgetförslag, rör primärvården, alltså framförallt vårdcentralerna.
– Det skulle behövas en rejäl satsning där för att kunna möta behoven i befolkningen.
C vill enligt sitt eget budgetförslag göra satsningar motsvarande lite drygt 200 miljoner kronor inom vården, där 140 miljoner riktas till just primärvård.
Hur ska ni får fram de pengarna när vården går med så stora underskott i dagsläget?
– Vi har ju inte lagt en budget för att komma på ett annat resultat än styret. Det som är skillnaden är att styret håller kvar mer för det oförutsedda, för att kunna fatta beslut i efterhand.
Hon resonerar även kring att styrets tillvägagångssätt skulle kunna påverka budgetdisciplinen negativt.
– Om man vet om att det finns mycket pengar till oförutsett, då kanske man är mindre benägen att hålla sin budget. Det skulle kunna vara så.