"Det är ganska vanligt att patienterna efterfrågar en tätare samtalskontakt, att man vill komma varje vecka men vi bara kan erbjuda var fjärde vecka... Det är redan att man stretchar ganska mycket på patienternas upplevda behov av hjälp. Många uttrycker också att det är långa köer inför terapi och utredningar. Jag tror att många patienter redan upplever att det kan vara svårt att få vård ibland", säger Caroline Johansen, kurator.
Det är trångt i mötesrummet på psykiatriska kliniken i Mjölby. De som befinner sig här inne kommer alla på ett eller annat sätt att påverkas av det jättevarsel Region Östergötland beslutat om.
– Vi var några kollegor som pratade när beskedet kom. Vi kände en oro för de här yrkesgrupperna som drabbas, över vilken vård som ska behöva väljas bort och hur det ska bli för de som tvingas gå, men även för de som blir kvar. Det har varit en ganska stor oro, säger Caroline Johansen, kurator.
De yrkesgrupper som berörs av varslet är administrativ personal, medicinsk-teknisk personal, social-terapeutisk personal och övrig vårdpersonal. Läkare och sjuksköterskor är undantagna.
Till mottagningen i Mjölby kommer de som har det riktigt tufft. Med ett stort upptagningsområde som även sträcker sig till Ödeshög och Boxholm har man redan från början många patienter, och det fria vårdvalet gör att patientunderlaget växer ännu mer.
– De vi träffar är de som är svårast sjuka i samhället. Det rör sig om allt från personlighetssyndrom, svårare depressioner, svåra krissituationer, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, suicidalitet.
Att man tar hand om sina kollegor är viktigt. Särskilt eftersom de möter människor som mår väldigt dåligt, menar arbetsterapeuten Pernilla Holmer. "Det är sällan något som är upplyftande, utan det är tunga saker vi får höra från patienterna ibland. Så det behövs verkligen en bra arbetsgrupp", säger hon.
Här på mottagningen har man tagit del av en preliminär siffra på hur många som kommer varslas inom psykiatricentrum i Region Östergötland. Det ska röra sig om 111 anställda som mister sina jobb. Hur många som behöver gå här i Mjölby vet man inte. Ett slutgiltigt besked dröjer.
– Men det skapar mycket tankar och oro. Hur ska det bli för våra patienter och oss? Det är svårt att se hur det ska gå ihop, vi tycker att alla verkligen behövs.
"Det går inte ihop liksom, att patientflödet ökar och vi ska dra ner på personal", säger arbetsterapeuten Ida Petersson.
Kollegorna på den psykiatriska kliniken här i Mjölby är eniga om att det finns en oro kopplad till såväl vilken vård man kommer kunna erbjuda sina patienter, samt hur arbetsmiljön kommer påverkas. Personalen vittnar om att patientantalet ökar varje vecka.
– Antalet har ökat under de senaste åren, så att dra ner på antalet personal... Det går inte ihop, tycker Anna Tapper, som också är kurator på mottagningen.
– Det är ett högt tryck, normalt sett. Vi alla har mycket att göra och är stressade i perioder. Ibland på behandlingskonferenserna när vi fördelar patienter kan det vara att ingen känner att de har utrymmet, det går inte ihop. Man är kanske rädd att den stressen ska öka om det blir färre personal, säger Caroline Johansen.
I sin roll som vårdadministratör är Elinor Helmersson lite som spindeln i nätet här på kliniken. "Har vi färre personal blir det svårare att få in patienterna inom vårdgarantin, trettio dagar går väldigt fort", säger hon.
Nyheten om varslet har spridit oro även hos patienterna, särskilt kring vilken vård de kommer kunna få framöver.
– De är oroliga för hur tät kontakt de kommer kunna ha med oss och vad vi kommer kunna erbjuda. Och vi vet ju inte. Vi hjälper till med så mycket: boendesituationer, kontakt med Försäkringskassan, våld i nära relationer, barnsituationer, utredningar... Så det rör så mycket annat än bara läkemedel, menar Pernilla Holmer, arbetsterapeut.
Samtidigt känner personalen en rädsla för att situationen ska göra att människor drar sig för att söka hjälp.
– Jag kan känna en oro för är att patienter blir oroliga och inte vill vara till besvär, och väntar med att söka hjälp för att man tänker att man inte kan få den vården man ska ha. Då blir jag rädd. Och även de här patienterna som vi träffar kontinuerligt, de som är svårast sjuka och som kanske inte skriker högst på hjälp men som verkligen behöver vår kontakt, att vi håller i dem, säger Caroline Johansen.
– Ingen ska tveka på att höra av sig, även om det är ett varsel. Mår man inte bra så ska man höra av sig, fyller Elinor Helmersson, vårdadministratör, i.
Kuratorn Caroline Johansen jobbar mycket med våldsutsatta kvinnor. "Ibland när man mår psykiskt dåligt så kan det handla om att man lever i en våldsam relation, och det är sådant som tar tid att fånga upp. Man behöver bygga upp ett förtroende med en patient och ha med sig det in i samtalen. Där vill inte jag känna att man blir stressad och missar den apsekten i någons liv", säger hon.
Det märks att det är en sammansvetsad arbetsgrupp som sitter i rummet. Kollegorna är eniga om att de trivs på sin arbetsplats.
– Jag har ändå jobbat här i åtta år nu, men varje dag känner jag att det är roligt att åka till jobbet. Det kan vara tungt, men jag tror att många av oss verkligen älskar vårt jobb. Vi stöttar varandra och tar hand om varandra, inte bara våra patienter. Så det är väl där det ligger en sorg också, säger Ida Petersson, arbetsterapeut.
Personalen tycker att mottagningen här i Mjölby är välfungerande. "Vi har jobbat väldigt mycket med att få fram bra rutiner. Vi har otroligt mycket rutinbeskrivningar på saker och ting för att få allt att funka, så det skulle ju vara otroligt tråkigt om det skulle rasera", säger vårdadministratören Elinor Helmersson.
Med färre personal riskerar vårdköerna att bli längre, och prioriteringen kring vem som ska få hjälp att bli svårare.
– Det är svårt att prioritera. Det finns patienter som inte skriker på hjälp och inte är så tydliga med hur de mår. Där behöver man fånga upp och skapa förtroende och få en bild av hur läget verkligen är, berättar Caroline Johansen.
– Ibland är inte prioriteringen vem som mår sämst, utan bland de som mår sämst. Alla som kommer hit mår ju redan väldigt dåligt. Det som är en oro framåt är väl arbetsmiljöaspekten för oss. Om det blir tajtare att sitta och göra de här prioriteringarna, då blir det ännu mer hårddraget. Varslet drabbar ju hela Region Östergötland, och många patienter behöver oss i psykiatrin för att annan vård inte räcker till, säger Anna Tapper.
Enligt preliminära siffror kommer 111 anställda inom psykiatricentrum i Region Östergötland att sägas upp.
"Om man ska prioritera ännu mer, eller klara mer på sin tid, är jag rädd att man ska missa saker. Att man kanske inte gör lika bra bedömningar, att man missar att fånga upp hur dåligt någon mår eller att man gör en felbedömning. Man har ett stort ansvar som behandlare, att vara skärpt och lyssna efter rätt saker och göra korrekta bedömningar", säger Caroline Johansen, kurator.
Specialistsjuksköterskan Tina Bäck riskerar inte att förlora jobbet då hon inte hör till någon av de yrkesgrupper som ingår i varslet. Detta gör dock inte att hon inte oroar sig för varslets konsekvenser.
– Det man måste komma ihåg här är också att vissa patienter kommer alltid att gå här hos oss, i resten av sitt liv kanske, för att de har den typen av sjukdomar. Så det är inte att vi kan skicka iväg dem och tänka att nu klarar du dig själv, för några av dem måste vara här. Det tänker jag att man kanske lite glömmer bort som politiker. För många är vår vård livsnödvändig.
"Det är svårt när man inte vet vad vi ska dra ner på. Vi är ganska stolta över den här mottagningen, att vi har ganska korta väntetider jämfört med många andra psykiatriska mottagningar. Vi lyckas liksom klämma in våra patienter på ett hyfsat snabbt sätt. Det känns också lite jobbigt, att vi antagligen kommer få längre köer", säger specialistsjuksköterskan Tina Bäck.