För andra året i rad blir det inget intag på Dackeskolans hantverksprogram finsnickeri. De sex elever som i dag går i tvåan blir ensamma kvar nästa höst, tillsammans med några Komvux-elever.
Mjölby kommun hänvisade i våras till lågt söktryck till hantverksprogrammet i finsnickeri på Dackeskolan. och beslöt att pausa intaget hösten 2022. Nu har beslut tagits att stoppa programmet även i höst. Det är det enda utbildningen i sitt slag i länet.
– Det är en yrkesutbildning som är större än bara kommunen. Kringliggande kommuner, och faktiskt grannlänen norröver saknar liknande utbildning. Vi i branschen är oroliga för våra möjligheter att rekrytera medarbetare, säger Per-Anders Folkesson på Folkessons snickeri utanför Sya.
Mjölby har en lång tradition av träindustri som minskat mer och mer så att Folkessons är relativt ensamma nu. Men det finns flera företag både i Linköping, Motala och Norrköping som är beroende av Dackeskolans snickerielever för sin rekrytering. De anställs redan innan de slutar.
– Det kan framstå som en liten bransch men det är ganska många som arbetar inom upptagningsområdet. Dessutom är dessa elever attraktiva även inom närliggande verksamhet, till exempel till köksmontage på byggen, menar Folkesson.
På Folkessons snickeri utanför Sya är det ljust, luftigt och mekaniserat. Ägaren tror att folk har en vrångbild av branschen som en slöjdsal.
Kommunen pekar på lågt söktryck när intaget först pausades 2022 och nu stoppas även 2023. Till hösten är bara de sex elever kvar som i dag går andra året. Till den gruppen kommer ett antal vuxna som utbildar sig inom ramen för Komvux.
Varför är det så få som söker?
– Marknadsföringen har inte fungerat. Jag tror många inte riktigt vet vad vi håller på med. De kanske tror att det är ett smutsigt jobb, men det är högt mekaniserat med mycket styrda maskiner. Fast hantverkskunnandet finns med i allt vi gör, menar Per-Anders Folkesson.
Han får medhåll av Elis Bergling, snickerilärare på Dacke.
– Jag tror mycket på att satsa på vuxna elever. Vi har haft fyra–fem som gått och de är ute i branschen nu, säger Elis Bergling.
En arbetsgrupp bildas nu med representanter från kommun, bransch och fack för att hitta lösningar. De har haft ett inledande möte, och kommer att träffas igen.
Kan branschen själv ta över utbildningen?
– Ett alternativ är mer lärlings- och företagsförlagd utbildning. Men man behöver ju fortfarande ha kvar lokaler och maskiner på skolan. Eleverna måste få grunderna innan de kommer ut, säger Elis Bergling.
Kan det bli svårt att få igång utbildningen igen efter två års paus?
– Ja, risken är om man börjar sälja av maskiner. Det är en jätteinvestering att starta igång igen.
Byggprogrammet har fler sökande än platser i Mjölby. Finsnickeri däremot, kämpar för sin överlevnad.
I Småland finns en hel del möbelindustri. Holavedsgymnasiet har en motsvarande utbildning, men de utbildningsplatserna täcker inte ens behovet i Tranås, menar Per-Anders Folkesson.
Det vanliga byggprogrammet på Dackeskolan är populärt. Så pass att alla sökande inte får plats.
– Man tänker kanske att finsnickeri kunde vara närliggande och till hands då, men den kopplingen ser man inte. De söker på annan ort eller går till elprogrammet. Det är ändå lättare för en finsnickare att komma ut på ett bygge, än för en byggare att komma över i finsnickeribranschen, säger Elis Bergling.
Gun-Inger Andersson är ordförande (L) i utbildningsnämnden. Hon välkomnar ett större samarbete.
– Kommunen klarar inte det här själv utan det behövs ett samarbete med branschen. Det finns alternativa sätt att utbilda, bland annat vuxenutbildning eller lärlingssystem. Vi behöver ha med företagarna. Och det är positivt att det finns en vilja, menar hon.