När skolan och skolresultaten debatteras i Mjölbypolitiken har 21-årige Ftsum Zemere en hel del att bidra med. Han har färska erfarenheter av svenskt utbildningsväsen, som han faktiskt fortfarande är mitt uppe i, eftersom han just nu pluggar till pol kand på Liu.
Hans upplevelser av svenskt myndighetsbruk fick honom att redan i tonåren bli politiskt medveten, och han sitter nu för M både i fullmäktige och utbildningsnämnden i Mjölby kommun.
2015 kom Ftsum som 13-åring till Sverige från Eritrea och hamnade först i en afrikansk familj i Uppsala innan han kom till Mjölby och började i sexan på Lagmansskolan.
– I sjuan fick jag inte ha svenska med mina klasskamrater, vi satt i en egen grupp med andra nya och hade svenska som andra språk, berättar han.
Han trodde då och tror fortfarande att det hade varit bättre för honom att gå i vanlig klass och höra svenskan som den talas.
– Jag skrev brev till rektorn, men han och lärarna trodde att det skulle vara för svårt för mig.
NO- och SO-ämnen fick han först inte heller vara med på, men där fick han stöd av rektorn, att även han måste få läsa de viktiga ämnena.
Han menar att låga förväntningar är en bidragande orsak till att skolresultaten i Mjölby är för låga. Nästan var femte niondeklassare har för låga betyg för att kunna söka in till gymnasiet. Om man har för många "ej godkänd" (F) – eller F i basämnena – så är man hänvisad till individuellt IM-program. Där kan man läsa upp sina underkända betyg för att därefter komma in på ett ordinarie gymnasieprogram.
Under de tre åren i högstadiet kämpade Ftsum hårt och lyckades få godkänt så att han kunde söka till naturprogrammet på Berzeliusskolan i Linköping.
– Det var jättekämpigt för mig, och jag upplevde att en del lärare hade låga krav på mig. Engelska hade jag inte godkänt betyg i, men det fick jag hjälp med på Berzan. Ända upp till engelska 7-nivån, berättar han.
Fördelen var att ingå i en klass där nivån är lite högre och där undervisning och samtal sker på svenska. Det var i alla fall framgångsreceptet för honom.
Förutom högt ställda förväntningar måste elever så klart även få uppmuntran och hjälp av mentorer och lärare.
– Att se alla som individer, inte som en grupp. Och uppfatta att alla har sina egna förmågor, säger han.
Det stödet fick Ftsum, särskilt av en lärare som engagerade sig mycket för hans utveckling.
– IM är ett fantastiskt system, där har man möjlighet att ta igen det man missat. Men det är oroande att så många måste gå där. Jag tror att flera av dem hade klarat betygen om de fått rätt hjälp i grundskolan.
Man är rädd för att ställa krav, menar han. Eleven får höra att "det här behöver du inte göra" i stället för "det här klarar du".
De första veckorna i Sverige när han bodde i familj lärde han sig inte alls svenska, eftersom det bara blev tigrinja (språket i Eritrea). Att lära sig språket i det nya landet är jätteviktigt, menar han. Svenska är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig även de andra skolämnena.
På fullmäktiges senaste möte kom en fråga från oppositionen M+SD om vad majoriteten gör för att få upp resultaten i nian. Många ville säga sin mening i debatten. Man tog upp föräldrarnas roll, betygssystemet, digitaliseringen i undervisningen och behovet av ekonomiska resurser. Flera efterlyste mer analys av bakomliggande orsaker till låga resultat.
Även Ftsum gick upp i talarstolen. Han berättade där kort om sin egen skolgång. Och som ersättare i utbildningsnämnden har han gjort studiebesök både i skolor och förskolor. Bland annat på sin gamla skola Lagman.
– Ombyggnationen har medfört mycket störande buller, och labbsalar har varit stängda. Det tycker jag är dåligt. Som naturvetare vet jag hur viktigt det är att lära sig labba.
Vid besöket på en förskola i kommunen fick han veta att 55 procent av personalen inte har behörighet. Och flera av dem kan inte svenska.
– Det enda tillfället då vissa barn möter svenska språket är på förskolan.
Från talarstolen sa han: "Nästan alla barnen där har inte svenska som modersmål. De lär sig inte svenska i hemmet och skolan blir då viktig för integrationen. Vi måste göra annorlunda. Frågan är hur ni tänkt", avslutade han riktat till den politiska majoriteten i kommunen.
Han fick en applåd som man har för vana att göra när en ledamot har sitt första anförande, men det var ingen av de följande talarna som tog upp den tråden.