Ftsum Zemere trivs i sin lilla lägenhet på Dacke stödboende där han har folk omkring sig och känner sig trygg.
Redan förra året beslutade socialtjänsten att Ftsum Zemere skulle flytta från Dacke stödboende där han bott sedan i april 2018. Orsaken var att han skulle fylla 18 år och enligt boendet inte längre hade skäl att bo där. De tyckte att han klarade sig själv – men Ftsum kände sig inte redo för en flytt. Han fick uppskov till 15 juni i år och nu har hans ansökan om förlängning avslagits. Själv känner han sig fortfarande inte redo att flytta.
– Jag har tidigare flyttat sju gånger på tre år och på Dacke har jag äntligen känt mig trygg, berättar han.
– Det här är det ställe jag bott längst tid på i Sverige. Nu vill jag bara ha lugn och ro så att jag kan avsluta gymnasiet.
Ftsum Zemere flydde ensam från Eritrea när han var elva år och kom till Sverige som 13-åring. Han fick snabbt permanent uppehållstillstånd och är numera svensk medborgare och pratar bra svenska. Nu går han i tvåan på gymnasiet i Linköping med anpassad skolgång. Enligt lärare och vänner är han social, engagerad, ambitiös och vill gå ut gymnasiet med höga betyg för att sedan studera på universitetet.
Beslutet om att han måste flytta har påverkat Ftsum negativt. Han känner sig stressad, orolig och sover dåligt. Flera lärare oroar sig för hans situation och hur det påverkar hans skolgång. I en av de tio orosanmälningarna till kommunen skriver hans mentor, skolans kurator, en specialpedagog och rektorn att de ser "en stor risk för att Ftsum inte kommer att lyckas med sina gymnasiestudier som planerat, vilket skulle innebära försämrade chanser för honom att nå en gymnasieexamen".
– Politikerna pratar ju hela tiden om att utbildning är a och o och att vi måste göra allt vi kan för att våra ungdomar ska skaffa sig utbildning, säger Gunnel Rosell Ericsson, som lärde känna honom när han kom till Mjölby 2016 och hennes man Anders var god man en period.
Gunnel Rosell Ericsson har varit något av en extramamma. Hon har stöttat i skolarbete och sett till att han läser mycket och tränar på språket.
– Ftsum har varit med om övergrepp och orättvisor som är svåra att greppa, säger hon. Rör inte honom nu, för då får Sverige mest ut av honom.
"Jag älskar att läsa". I Ftsums bokhylla finns både fackböcker och skönlitteratur.
Anne-Britt och Kennet Strannerklint är också goda vänner till Ftsum. Även de är kritiska till socialtjänstens hantering.
– Ftsums situation har blivit något av ett moment 22, säger Anne-Britt Strannerklint. Han har anpassat sig och gjort vad som krävts för att vara en väl fungerande flyktingungdom. Nu ligger det honom i fatet eftersom socialen tycker att han verkar vara så oerhört fungerande, vilket vi ser att han inte alltid är. Han känner väldigt mycket oro över sin tillvaro men han pinnar på.
Anne-Britt, som är samtalsterapeut, mötte Ftsum i samband med projektet "Jag här och nu" där Ftsum beskrev sin flykt till Sverige.
– Jag har frågat socialtjänsten vad de tycker att han har att vinna på att under sitt sista gymnasieår vara tvungen att starta om med ny bostad och klara sig själv helt och hållet. Jag förstår inte vitsen med att han ska utmanas extra. Han har utmaningar nog med att klara av sin skolgång och kämpar jättemycket.
Hon håller inte med socialtjänsten om att det nätverk av andra vuxna och goda vänner räcker.
– Han har en historik där han fått flytta väldigt mycket och haft olika svårigheter i vissa placeringar där det inte har funkat. För honom är den här lilla lägenheten hans trygga bas. Kan han inte få behålla den då? Det är precis som att socialen tänker att alla de här såren har gått över, men det vet vi faktiskt ingenting om.
Läraren Rickard Lönn blev orolig för sin elev när han såg hur dåligt Ftsum mådde efter flyttbeskedet och har därför tagit på sig rollen som juridiskt ombud.
Rickard Lönn är Ftsums lärare i företagsekonomi. Han blev orolig för sin elev när han såg hur dåligt han mådde efter flyttbeskedet och har därför tagit på sig rollen som juridiskt ombud. För att försöka hjälpa har han grävt ner sig i de lagar och regler som rör ensamkommande och stödboenden. Rickard Lönn menar att Mjölby kommun har motsvarande ett föräldraansvar.
– Föräldraansvaret för en ungdom som studerar på gymnasiet gäller till 21 år, säger Rickard Lönn. Och eftersom Ftsum inte har några föräldrar här – hans pappa är död och hans mamma bor i Eritrea – är det Mjölby kommun som har ansvaret.
Rickard Lönn har hjälpt till med att överklaga flyttbeslutet och menar att utredningen som har gjorts är bristfällig. Han menar att slutsatsen var bestämd på förhand. Som exempel lyfter han också att det är fel att Ftsum inte skulle ha behövt stöd från personalen, vilket uppges.
– Jag skulle ha behövt deras hjälp med läxor om jag haft en bra relation med dem, säger Ftsum själv. Men efter förra årets bråk känns det som att personalen inte tycker om mig.
Han refererar till turbulensen som uppstod efter förra årets beslut av socialtjänsten. Även då överklagade Ftsum, men fick avslag. När han erbjöds en egen lägenhet som ett steg i den så kallade utslussningen tackade han nej.
– Det var ingen lägenhet, det var en "bunker", ett omklädningsrum som gjorts om, säger Gunnel Rosell Ericsson.
Vid ett tillfälle uppger Ftsum att personalen hotade med polis om han inte packade inom en timme. I en orosanmälan beskriver Kennet Strannerklint situationen:
"Ftsum ringer, är förtvivlad och säger att polisen är på väg. Jag kastar mig i bilen och kör de sex milen vi har till Mjölby och försöker stötta Ftsum mot sin "vårdnadshavare". Hade det varit klassisk familjesituation så hade vårdnadshavare blivit föremål för social- och polisiär utredning".
Med vårdnadshavare menar han Mjölby kommun.
– Det var psykisk terror, säger Franco Sincic (V), som lärde känna Ftsum när han jobbade på Skänninge HVB tidigare.
Han hävdar att det gått prestige i ärendet.
– I stället för att han får bo kvar där han är och kostar det han kostar ska han tvingas bli bidragsberoende. Det kommer säkert att kosta kommunen mer, säger han.
Varken överklagandet eller flertalet orosanmälningar har hittills fått socialtjänsten att ändra sig. Fallet överklagadestill förvaltningsrätten i Linköping. I överklagan hänvisar Rickard Lönn bland annat till socialtjänstlagen som han menar stöder Ftsums rätt att bo kvar i sin boendeform.
– Den här formen för boendeinfördes 2016 för att det behövdes ett steg i vårdtrappan efter placering på HVB-hem. Det passar precis in på personer som är i Ftsums situation, hävdar han.
Förvaltningsrätten avslog överklagan i veckan. Domen kommer inom kort att överklagas till kammarrätten i Jönköping.