Historisk cykeltur längs Präriexpressen

Visst går det att cykla till Väderstad på gamla Hästholmenbanan – med lite god vilja och en terränggående cykel. Men kommer den att rustas upp till en riktig cykelled?

Det går att cykla på Hästholmenbanan även om underlaget inte är så väl preparerat. Lugnet och naturupplevelsen är i alla fall inget att klaga på.

Det går att cykla på Hästholmenbanan även om underlaget inte är så väl preparerat. Lugnet och naturupplevelsen är i alla fall inget att klaga på.

Foto: Sune Johansson

Mjölby2020-07-26 08:00

För ett år sedan meddelade kommunen och MSE att man ville samarbeta för att rusta upp järnvägsbanken när fjärrvärme grävs till Väderstad. Nu har man insett att samordningsvinsterna blir små. 

Att dra ledningen längs med banvallen är bara ett alternativ, det kan även bli längs vägen. Man kommer i vilket fall inte att gräva i banken, utan i åkern längs med.

– Banvallen är bitvis igenväxt och även på vissa ställen bortgrävd, säger Joel Runn på kommunen. 

I höst ska MSE ha ett färdigt projekterings- och budgetförslag. Ledningen ska vara klar hösten 2022. 

Trafikverket har startat en utredning om delfinansierad cykelväg. Men då längs länsväg 942 till Väderstad och det kommer att bli huvudalternativet för kommunens del. Den utredningen planeras vara klar nästa år.

undefined
Här skulle det behövas en röjsåg. Ju närmare Väderstad man kommer, desto svårare är det att ta sig fram.

Så det ser mörkt ut för cykelväg på vallen till järnvägen MHJ som under sin glans dagar kallades "Präriexpressen", tvärs över slätten mellan Mjölby och Hästholmen.

Redan på 1880-talet fanns tankar på en järnväg som via tågfärja mellan Hästholmen och Hjo skulle binda samman Östergötland med Västergötland och vidare mot Göteborg. Mjölbydisponenten Wilhelm Edlund var drivande. Han är känd som kvarnägare och kommunalman och för det Edlundska palatset som låg mitt emot Gästis, på den lilla ön i Svartån.

Först 1909 byggdes banan via Väderstad, Rök och Heda till Hästholmen där den anslöt till den smalspåriga banan Fågelsta–Vadstena–Ödeshög. I maj 1910 startade trafiken. Från järnvägsknuten Väderstad kunde man även ta smalspåret till Skänninge.

Genom Mjölby är det i stort sett omöjligt att cykla på Hästholmenbanan. Man kan visserligen gå över den gamla bron över Svartån, men gliporna mellan syllarna gör inget säkert intryck. Därifrån och fram till Lundby industriområde finns slipers och räls delvis kvar, överväxta med ogräs och sly. Alldeles vid Smålandsvägens viadukt över spåret står en varningsskylt som uppmanar lokförare att fälla upp plogbladet.

undefined
Här går det inte att cykla. Smålandsvägen mot Boxholm går på en viadukt över Hästholmenbanan. Lantmännen i Lundby industriområde skymtar.

Bakom Fågelsta åkeris anläggning i Viringe finns en vägbom. Där kan man komma ut på Östgötaleden och vidare till tunneln under E4 vid Skrukeby Östergård. Precis där hittar man upp på banvallen.

Efter en kilometer genom skog, där granar och björksly tränger sig på, kommer man ut på fälten. På ett par ställen nära Hogstad har rallarna fått spränga sig genom bergknallar. Den sträckan går alldeles utmärkt att cykla om man inte har för bråttom.

Vid Hogstad station svänger banan söderut och spåret blir en fuktig stig genom en lövskogsdunge innan man kommer ut på fält och åkrar igen. Växtligheten längs banvallen är på vissa ställen tät, medan det på andra sträckor har körts med gräsklippare. Spår av hästhovar skvallrar om att stigen används.

Redan 1913 gick bolaget i konkurs och ombildades. Drömmen om en gods- och personrutt tvärs över Vättern visade sig inte slå in. Någon tågfärjelinje över sjön blev aldrig av. Förutom att gods måste lastas om för båten så var järnvägen mellan Hjo och Stenstorp smalspårig, med ytterligare omlastning. Gods- och persontrafik valde andra vägar. 1939 tog Statens Järnvägar över banan men trafikunderlaget var inte tillräckligt för att få ekonomi. 

Järnvägslinjen blev ingen succé. 1958 lades persontrafiken ner, varefter godstrafik återstod, framför allt till och från Väderstad-Verkens fabrik. Den lades ner på 80-talet. 1985 kördes en jubileumstur med rälsbuss.  

Halvvägs mellan Hogstad och Väderstad skrämmer vi upp en gulsparv i ett videsnår, och stannar för fruktpaus. I diket ligger rälsrester och en gammal grind. De medhavda äpplena får konkurrens från ett förvildat bigaråträd invid banvallen.

undefined
Ganska söta körsbär hänger ner över järnvägsbanken. Det får bli ett stopp.

Det är tre kilometer kvar till fiket i Väderstad som är vårt mål, och strax skymtar silon och kyrktornet. Men vid Lundby tar det stopp. Någon lantbrukare verkar ha lagt upp stenar från åkern på banan och vi måste leda cyklarna efter en mindre vurpa. Där vägen mellan Lundby och Lilla Blackstad korsar banan ger vi upp. Det går inte att cykla längre på spåret, det är för igenväxt. Landsvägen går strax intill så det blir två kilometer asfalt fram till Väderstad AB där tågen sneddade över Riksettan bort till stationen och lantmännens anläggning.

Väster om Väderstad finns rester kvar av banvallen, men lantbrukare har plöjt över andra delar. Stationerna i Rök, Svanshals och Hedaslätt finns kvar som tegelröda solitärer på slätten och där syns ännu spåren av spåren.

undefined
Vi klarade det. Cyklande reporter med son utanför Väderstad station. Nu väntar belöningen inne på konditoriet strax intill.
Hästholmenbanan

Heter egentligen MHJ Mjölby-Hästholmens järnväg.

31 kilometer lång normalspårig bana. Stationer i Hogstad, Väderstad, Rök, Svanshals och hållplatsen Hedaslätt (Heda socken var den enda som inte ville teckna aktier, och fick därför ingen station.)

En dansk firma byggde banan för 1,2 milj kr. Arbetet gick snabbt och lätt över slätten. Endast bron över Svartån var större anläggningsarbete.

I Hästholmens hamn gick rälsen parallellt med smalspåret FWÖJ, Fogelsta-Wadstena-Ödeshögs järnväg, invigd 1888.

Karta: Väderstad
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!