Två träd intill Svartåns strand vid Duvelund har tydliga spår av bäver.
Anders Wanhainen bor intill Prästgårdslidens förskola och har en liten brygga i Svartån nedanför sin tomt. Från den fick han syn på nåt på andra sidan ån. Gnagmärken på ett par aspar alldeles i strandbrinken.
Vi träffas nedanför Duvelunds gamla prästgård och hundrastgården. Där finns en lite snårig lövskog där ån gör några böjar innan den rinner förbi reningsverket och Egebylund. Alldeles mitt emot Anders brygga hittar vi de båda träden. Det finns ingen annan levande varelse som kan ha lämnat de spåren. En liten asp är avgnagd och ligger ner. På ett större träd av samma art har samma figur börjat sitt arbete som dock ännu inte lett till fällning.
– Det är ändå en hel del folk som rör sig här, men bävern är nattaktiv, säger Anders Wanhainen som inte lyckats få syn på den utan bara följt spåren av arbetet med den åtråvärda matreserven.
På hans sida om ån har flera träd rasat ner i vattnet, men det har skett på naturlig väg, menar Anders som konstaterar att vattennivån i ån varierar kraftigt. Kraftverket i centrum påverkar flödet, plus nederbörd och avsmältning.
Kommunekolog Anna Carpholm säger att man är medveten om att bäver finns i Svartån, Corren har tidigare skrivit om "plockepinn" vid åstranden i Kutsbro.
– Jag tycker att det är positivt, de bidrar till biologisk mångfald och variation i landskapet som gynnar många andra arter, säger hon.
Jim Forsberg är vilthandläggare på länsstyrelsen. Hans uppfattning är att bävern antingen ökar i antal eller i ökad grad vänjer sig vid mänsklig närvaro.
– Det är tillgången på föda som styr dem. De flyttar sig i sökande efter föda och det är lövträd som björk och asp som gäller, säger Jim Forsberg.
Om bävern får hålla på ostört lite till kommer även det andra trädet snart att falla.
Varje år kommer det till länsstyrelsen några ansökningar om åtgärder mot skador som bävern åstadkommer. Det går även att ansöka om skyddsjakt på bäver.
– Men det är främst ansökningar om att riva dämmen som bävrarna bygger. De kan i värsta fall orsaka översvämningar.
Varför kommer de närmare tätbebyggda trakter?
– Svårt att säga. Men det är nog som sagt födan som lockar dem. De är aktiva på natten när människor inte stör dem. På dagen ligger de och trycker i sina hyddor, säger Jim Forsberg.
Det är inte alla bävrar som bygger hyddor av grenar, utan många gräver ut bon i åkanten. På vintern när det är isbelagt på åar och dammar går de ner i dvala i sina bon.