Villaägare i Mantorp, inte minst i nybyggda bostadsområdet Olofstorp, har drabbats hårt av översvämningar på kort tid i sommar som en följd av kraftiga skyfall.
Men vattenmassorna påverkar även lantbrukare i området. När det blir fullt i dagvattenledningarna, magasin och dammar som ska bromsa vattnet, blir dikena fulla och då kan inte åkrarna dräneras på vatten, vilket i sin tur gör det svårt att komma ut med skördetröskorna på den blöta marken. Sämre skörd leder också till en ekonomisk förlust på miljontals kronor.
En av dem som påverkas av översvämningarna är Rickard Andersson, på Trojenborgs gård som äger åkermarken som angränsar till nya Olofstorp. Han är även en av dem som kommit körande med sina gödselmaskiner för att hjälpa till att suga upp vattenmassorna som för några veckor sedan fyllde Platsvägen, Stovägen och Lärlingsvägen i Olofstorp.
– Vi är sista utvägen på kommunens dagvatten som kommer från tre fjärdedelar av hushållen i Mantorp. Vi ligger på absolut lägsta punkten i Mantorp. När alla vattenmagasin fylls upp och kommunen släpper på full strömning står vårat dagvatten på gården kvar och väntar. Vi fick två decimeter vatten på gårdsplan senast.
Corren träffar honom på gården tillsammans med Lars-Erik Jakobsson, från Sålla herrgård, som är ordförande i dikningsföretaget som de båda är delägare i. Ett dikningsföretag är en juridisk sammansättning av gårdsägare som gemensamt ansvarar för skötseln av diken mellan åkrarna. Från början var det främst för att skördarna ska bli så bra som möjligt. Numera åker övriga samhället snålskjuts på lantbrukarnas dikessystem. På östgötaslätten finns flera dikningsföretag som ansvarar för diken i ett visst område.
Varken Rickard Andersson eller Lars-Erik Jakobsson är förvånade över de kraftiga översvämningarna som inträffade i juli och början av augusti. De har varnat kommunen i tio år.
– Mantorp växer, och det är hedervärt för det behövs fler sådana här villaområden, men kommunens nuvarande dagvattenledningar klarar inte fler hushåll. Vattnet kommer för fort och har ingenstans att ta vägen, säger Lars-Erik.
I Olofstorp var det när dammen och diket bakom Stovägen blev överfulla i samband med skyfall som vattnet började fylla gator och trädgårdar.
Kommunen har i tidigare intervjuer förklarat att det berodde på att det kom mycket regn på kort tid och att marken redan var så pass mättad att den inte kunde ta emot mer vatten. Och visst, har det regnat mycket, och på kort tid, men det är inte hela förklaringen, anser Rickard och Lars-Erik. För det är inte första gången Olofstorp drabbas av översvämning.
– För några år sedan var det också ett 50 millimeters-regn. Då hade bara en tredjedel så många villor byggts i Olofstorp. Då blev det en störtflod i kulverteringen vilket gjorde att brunnslock i det stora diket som dikningsföretaget gjort, flög av och landade tio meter bort från ursprunglig plats. Det är stora krafter vi pratar om, säger Lars-Erik.
– Kulverteringen är dimensionerad för att avvattna fälten, inte samhället, tillägger han.
Det fick flera lantbrukare, som tillhör samma dikningsföretag kring Mantorp, att gå samman och starta en "cirkus" med kommunen, tillägger Lars-Erik:
– Vi satte oss på tvären eftersom det vid den här tiden var aviserat att nya hus skulle byggas i Olofstorp. Vi ville få ordning på det här och sade att kommunen först måste fixa en yta med dagvattendränering. Vi hotade att gå till länsstyrelsen och miljödomstolen och då blev det panik i Mjölby kommun. De hade redan sålt tomterna och vi höll emot. De kunde inte sätta grävmaskinen i backen och börja bygga eftersom ett överklagande skulle försena byggtiden, säger Lars-Erik och tillägger:
– Det resulterade i att kommunen skrev ett avtal med oss där de förband sig att besiktiga brunnar regelbundet, att strypa tillförseln till vår kulvert och att se till att ha fungerande fördröjningssystem. Men det har inte fungerat. De har heller inte tagit kontakt med oss innan de vidtar några åtgärder.
Det ska visa sig att kommunen hävdar att de till alldeles nyligen inte känt till sitt eget avtal med lantbrukarna, vi återkommer till det.
Upplägget fungerade bra ett tag. Men sen började fler hus byggas, både i Olofstorp och på andra områden i Mantorp. Trots det valde kommunen att göra fördröjningsdammen i Olofstorp mindre. Från början var den djupare och hade staket runt.
– Vi sade att man måste göra tvärtom, att göra en jättestor damm med staket runt, men ingen lyssnade på oss då heller. Barn kunde drunkna och man skulle kunna klippa gräset i slänten sade man, säger Lars-Erik.
Kommunen grävde också det stora diket bakom Stovägen, som för tankarna till en vallgrav. Flera familjer har kontaktat kommunen att diket är en stor risk med tanke på att det bor många familjer med småbarn. Diket rymmer en och halv meter högt vatten och något staket finns inte, såvida inte husägaren själv satt upp det vid sin tomtgräns.
Ytterligare en lantbrukare som är kritisk mot kommunens hantering är Henrik Egelstig, ordförande i det dikningsföretag som är närmast Svartån.
– Vi har haft många möten med kommunen eftersom våra åkrar blir dränkta när det här regnet kommer, men vi kommer inte någonstans. Det kanske inte vill förstå, för det blir ju en kostnad för dom.
För att dräneringen ska fungera på lantbrukarnas åkrar gäller det att dikena är max halvfulla. Annars blir vattnet kvar på fälten. Men i stället har de under lång tid varit fulla och legat i nivå med åkrarna.
– Nu har det stått stora pölar på åkrarna, vi pratar tiotusen kvadratmeter vatten som står på gärderna. Det gör att det läcker näringsämnen och att våra skördar drabbas, säger Henrik Egelstig.
De oroar sig för hur det ska gå när ännu fler hus ska byggas på andra sidan järnvägen i Mantorp. Därför kräver de att kommunen vidtar åtgärder så att de inte får diken som rasar och får betala priset, inte minst med sämre skördar, för att kommunens dagvattensystem brister.
– Det får ju inte vara så att man som dikningsföretagsägare blir drabbad av det här, för man är ju inte skyldig till det, säger Lars-Erik.
De ser olika alternativ, däribland göra den nuvarande dammen i Olofstorp större. Annars behövs rejäla pumpar i Olofstorp, och det kommer i sin tur flytta problemet till en dammen vid bilhandlaren mitt emot City Gross.
– Det behövs en mindre sjö för att det här ska fungera eller tre större dammar, säger Henrik Egelstig.
En större damm skulle kunna även kunna fungera som bevattningsdamm i torra perioder, enligt Rikard Andersson.
Alla tre är generellt kritiska till att kommunen lät bygga hus alls på marken som förr gick under namnet "träsket". De använder till och med ord som "byggskandal". Marken består av lerjord som har svårt att släppa igenom vatten, men som är väldigt bra odlingsjord, och ligger på Mantorps lägsta punkt. Dessutom står grundvattnet nära markytan, drygt 0.6 meter enligt detaljplanen för området.
Kommunens samhällsbyggnadschef har tidigare sagt att "Det är lätt att vara efterklok" och att man nog borde funderat på höjdsättningen i Olofstorp.
– Man behöver bli bättre på att ta reda på hur det har fungerat tidigare. Kan man inte sin historia har man inte någon framtid, brukar man säga. Och om man tittar på bebyggelsen i övrigt kan man se att hus vid gårdar står på kullar, det gör de av en anledning, säger Lars-Erik.
Dessutom fyllde träsket sin funktion för lantbrukarna.
– Innan området byggdes så fungerade våra diken. De är byggda för att ta emot lite vatten långsamt, inte för att ta emot störtfloder som det blir när det regnar på tak och asfalt, säger Henrik.
Hur mycket nyttjar kommunen er kunskap?
– Inte ett dugg, de frågar inte ens, säger Lars-Erik.
På kommunen pågår en utredning för att se vad man ska göra åt situationen i Mantorp. Maritha Hörsing, VA-avfallschef, har haft fullt upp sedan hon kom tillbaka från semestern.
– I nuläget är det mycket återställning med sopning och sådant. Sen tittar vi, och förbereder för att utöka dammen i Olofstorp. Vi måste räkna på det och ta prover på schakt som blir.
Tittar man på om man kan, eller ska?
– Vi tittar på hur man ska göra, men vi måste ha klart praktiska saker kring det hela.
Dammen har varit större men kommunen har gjort den mindre, hur kommer ni förändra den nu?
– Vi gör den större. Exakt hur den kommer se ut vet jag inte i dag.
Kan det bli fråga om att man tar ned träd bredvid?
– Nej, inte som vi tittar på nu.
Varför gjorde ni dammen mindre?
– Det kan jag inte svara på. Vi tittar även på andra om vi behöver mer fördröjningar, och i så fall var.
Kan ni se att dagvattenledningarna är underdimensionerade eller att det är något fel i systemet?
– Nej, vi har inte hittat en enskild orsak. Skyfallen kommer oftast när det är torrt i marken, alltså i juli och augusti. Den här gången kom de samma tid, men marken har varit mättad.
Var det lyckat att bygga på den här träskmarken utifrån dagvattenfrågan?
– Man kan bygga på sådan mark, om man bygger på rätt sätt. Jag har inte några uppgifter på att det allmänna dagvattensystemet är underdimensionerat utifrån de kriterier som gällt vid tid för byggnation av områdena. Dimensionskriterierna har förändrats genom årtiondena. I dagsläget räknar vi med fördröjningsåtgärder och klimatfaktorer för att inte påverka det som är nedströms.
Mantorp växer, och fler hus byggs, ska det gå ned på samma system?
– Det kommer också gå mot Olofstorp och där har vi en pågående utredning hur det ska behandlas för att inte påverka.
Så det finns ingen risk att det här kommer att påverkas?
– Nej.
Lantbrukare är kritiska till att kommunen inte följt avtalet som slöts efter översvämningar för några år sedan, känner du till det?
– Jo, jag har sett det vid ett tillfälle för inte så länge sedan.
De menar att kommunen inte har följt det sedan översvämningarna förra året, vad tänker du kring det?
– Det kan jag inte svara på, jag har inte varit här så länge och det var inte så länge sedan vi fick reda på att det fanns.
Är inte det anmärkningsvärt i sig att inte kommunen känner till sina egna avtal?
– Jag vet inte vad jag ska svara på det, men det kan man ju tycka.
Lantbrukare tycker att kommunen inte har någon dialog med dem kring dagvattnet som rinner ner i deras diken, som bara är byggda för att dränera åkrar och inte bostadsområden, vad säger du om det?
– Det får stå för dem, det är inte min bild.
Hur tolkar du avtalet, hade det påverkat hur ni agerade?
– Nej, det har inte med de bitarna att göra, vad jag tror i alla fall för marken har ju varit mättad. Ett dikningsföretag har ju ett visst flöde och det får inte överstigas.
För de tre spannmålsodlarna återstår mycket jobb att försöka få ordning på åkermarken. Under skördetiden har maskinerna gjort skador i den blöta jorden och orsakat markpackning, vilket gör marken svårodlad och kan ge kraftigt sänkt avkastning för lantbrukarna.
– Det här kommer vi få leva med i tio år framåt och då får vi kväveläckage, grödor som inte trivs och sämre skördar, säger Rickard Andersson.