Politikern vill ha bort slöjor i förskolan

De försvunna barnen som kan ha förts utomlands för tvångsgifte är toppen av ett isberg. Det hävdar Daniel Andersson (L) som nu reagerar mot slöjor på förskolebarn, och vill ha bort hedersförtrycket från skolmiljön.

22 september 2017 15:00

– Ett sådant förtryck hör inte hemma i vår svenska sekulariserade skola, säger Daniel Andersson (L).

Andersson är ordförande i omsorgsnämnden i Linköpings kommun och sedan länge engagerad i frågan om hedersförtryck och hedersvåld.

På fredagen rapporterade vi att 17 elever saknas i Linköpings grundskolor efter sommarlovet. De försvunna barnen är anmälda till socialtjänsten. Ett flertal befinner sig utomlands och kan ha förts dit mot sin vilja för att giftas bort eller uppfostras av släkt i familjens hemland.

De försvunna barnen är toppen av ett isberg, enligt Daniel Andersson (L). Tidigare siffror har visat att minst 1 600 barn och unga i Linköping lever i en hedersstruktur med hot om förtryck och/eller våld.

– Det är förmodligen många fler, nu pågår en ny nationell kartläggning av hedersförtrycket, säger Daniel Andersson.

Han uppger att han får rapporter från fler och fler förskolor i Linköping där personal vittnar om att små flickor, en del i femårsåldern, skickas till förskolan täckta med slöja. Detta är ett tydligt tecken på att hedersförtrycket av tjejer och kvinnor ökar, menar Daniel Andersson:

– Slöjan är avsedd att begränsa kvinnor och skyla kvinnor från männens begär. Det här är alltså barn som inte ens börjat förskoleklass. Att föräldrar är så noga med att redan börja skyla barnen på det här sättet, handlar om att flickor redan i förskoleåldern ska få en uppfattning om att de är underordnade männen, deras frihet är inskränkt och familjer vill etablera det här förtrycket tidigt, så att det blir naturligt och inte ifrågasätts senare i livet, hävdar Daniel Andersson.

Han uppger att han också får berättelser från högstadieskolor där tjejer förr kunde ses ta av slöjan under skoltid, men idag behåller allt fler flickor slöjan på eftersom de omges av syskon, kusiner eller andra som bevakar hur de beter sig utanför hemmet.

– Inte ens i vår sekulariserade skola är man fri från förtrycket, menar Daniel Andersson.

Nu vill han att kommunen agerar och diskuterar bestämmelser för klädregler i förskola och skola, ur perspektivet att alla barn har rätt till frihet att forma sitt liv. Ett förtryck som slutar med tvångsgifte eller hedersmord har pågått under lång tid, därför måste insatser komma tidigt, anser han.

Är det här ett sent uppvaknande? Flickor har till exempel gått klädda i slöja i skolan under många år?

– Ja, till viss del är det det. Men frågan om hedersförtryck har varit tabu länge, säger Daniel Andersson.

Finns det bättre förutsättningar att diskutera frågan idag?

– Ja, det gör det. Gemene man har insett att det här är ett problem och det finns ett politiskt tryck på att åstadkomma förändring.

Omsorgsnämnden har under 2016 och 2017 arbetat med en rapport om hedersförtryck och våld i nära relationer. Nästa vecka presenterar nämnden en handlingsplan.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jenny Eriksen

Ämnen du kan följa