"Att flytta kraftvärmeverket är mer komplicerat än vad folk förstår", säger Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken.
När värmeverket vid Södra Oskarsgatan invigdes 1964 hade det kostat 40 miljoner kronor att bygga och sades då vara Linköpings stads genom tiderna största investering.
40 år senare började politikerna diskutera en flytt av anläggningen. Dels för att slippa ha utsläpp mitt i staden, dels för att markområdet vid ån är attraktivt att bygga annat på. Sedan dess har flera utredningar gjorts och inriktningen har på senare tid varit att kraftvärmeverket ska flyttas någon gång i mitten av 2030-talet. Men något beslut har aldrig fattats.
Nu talar mycket för att Ostlänken och stadens nya resecentrum byggs granne med kraftvärmeverket, KV1. Det gör att politikerna vill påskynda en rivning av verket för att kunna bygga stad runt stationen. Men en snabb flytt är inte möjlig, enligt Tekniska verkens tekniska direktör Mile Elez.
– Det är mer komplicerat än vad folk förstår. En ny anläggning måste vara i drift innan man river den gamla. Och innan man bygger en ny anläggning måste man bygga om nätet. Det handlar dessutom inte bara om kraftvärmeverket. Där finns också hetvattenpannor, en ackumulator, kylanläggningar för hela staden och ett bergrum – ett gammalt oljelager – som måste saneras. Framför allt ligger en av stadens viktigaste elmottagningsstationer där, och att flytta den till en rimlig kostnad är nästan omöjligt, säger Mile Elez.
Tekniska verken har dessutom alldeles nyligen – efter politiska beslut – investerat mångmiljonbelopp i kraftvärmeverket. 2020 byggdes kolpannan om till fliseldning för 113 miljoner kronor och i fjol konverterades oljepannan till bioolja för cirka 5 miljoner.
– Men vi gjorde kalkylerna med bara 15 års avskrivningstid, inte 20 eller 30 som vi brukar göra. Så runt 2035 är de investeringarna avskrivna, säger Mile Elez.
Elez räknar med att en flytt av hela anläggningen kommer att kosta minst fyra miljarder kronor.
– Om vi arbetar successivt och sprider ut kostnaderna under tio år så är det möjligt att göra. Vi kan börja med att öka kapaciteten i spetsanläggningarna i till exempel Ullstämma och Lambohov. Vi kan bygga om nätet och sedan bygga en ny anläggning. Om allt går riktigt bra, med alla tillstånd som behövs, skulle det kunna gå till 2035. Men att göra det mycket snabbare än så skulle jag säga är tekniskt omöjligt. Dessutom vore det ett resursslöseri att kasta bort en välfungerande anläggning.
2035 är det meningen att tågen ska börja rulla på Ostlänken.
– Men Ostlänken berör egentligen inte KV1 – stationen och järnvägen kan byggas medan kraftvärmeverket ligger kvar. Det är stadens utveckling som gör att man vill flytta det. Ostlänken kommer att behöva lite av vår mark där det finns lagerbyggnader med mera, men sådant går att lösa. Då är vi mer oroliga för reningsverket. Det finns risk för att Ostlänken – och en ny trafikled som kanske behövs eftersom Kallerstadsleden måste byggas om – påverkar våra möjligheter att utveckla reningsverket, säger Mile Elez.
På Sparregatan domineras i dag utsikten av kraftvärmeverket. Men i framtiden kan det se helt annorlunda ut.
En flytt av kraftvärmeverket från centrum har ju diskuterats i 20 år. Varför har ni inte gjort något?
– Det stämmer inte att vi inte gjort något. Vi har till exempel byggt pannorna i Gärstad och vi bygger en stor ackumulator i Lambohov. Det är åtgärder som minskar behovet av KV1.
– Vi har också, tillsammans med kommunen, arbetat i flera år på en lokaliseringsutredning för att se var en ny anläggning kan byggas. I utredningen fanns Malmskogen och Malmslätt med som alternativ, men inget av dem ansågs som särskilt lämpligt. Sedan kunde vi förvärva mark av Leca vid Gärstad. Då bestämde vi att om vi bygger nya pannor, så blir det på Gärstad.
Mile Elez menar att osäkerheten kring Ostlänken gjort det omöjligt att planera.
– Politikerna sade att det skulle bli en tunnel. Samtidigt ritade Trafikverket in en korridor i närheten av Gärstad. Om vi skulle bygga ett nytt nät, var skulle vi bygga det? Vi kunde inte veta. Det är först nu som det går att börja planera – om det blir bestämt att det blir Steninge för Ostlänken.
Mile Elez är teknisk direktör på Tekniska verken.
Hur beroende är Linköping av kraftvärmeverket vid Nykvarn, med tanke på att vi har Gärstad?
– Gärstad går året runt, dygnet runt. På sommarhalvåret räcker det med Gärstad för att försörja Linköping med värme och el. Men när det är riktigt kallt är det KV1 som räddar staden. Effektmässigt är KV1 större än Gärstad, runt 400 MW jämfört med 230, berättar Mile Elez.
Kraftvärmeverket ligger centralt och nära Stångån. Attraktiv mark för framtida bostadsbyggen, alltså.
Ddet nästan 60 år gamla kraftvärmeverket har moderniserats flera gånger. Så sent som 2020–2021 investerades över 100 miljoner kronor här.