"CCS är en viktig teknik. Men den kommer inte att ensamt lösa klimatkrisen", säger Erik Dahlén, forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholm Exergi.
CCS kallas den, tekniken som många hoppas ska hjälpa till att lösa klimatkrisen. Det står för carbon capture and storage, det vill säga att koldioxiden fångas in och lagras.
Erik Dahlén är forskningsansvarig på Stockholm Exergi. Här finns sedan ett och ett halvt år en liten testanläggning som samlar in koldioxid från Värtaverkets rökgaser.
– Syftet är att vi 2025 ska ha en storskalig anläggning som kan fånga in 800 000 ton koldioxid per år, berättar han.
På Värtaverket eldas biomassa från skogsindustrin. Den verksamheten räknas som klimatneutral, eftersom koldioxiden ingår i ett kretslopp – ny skog suger upp den koldioxid som frigörs när den gamla eldas.
Skulle man dessutom lyckas samla in koldioxiden från förbränningen och permanentförvara den i berggrunden under Nordsjön, då har man åstadkommit ett minusutsläpp.
– Vi har flera anläggningar utöver Värtaverket, bland annat två där vi eldar avfall. Men med den här insamlingen av koldioxid från biobränslet skulle hela Stockholm Exergi bli koldioxidnegativ. Det vill säga klimatpositiv, säger Erik Dahlén.
CCS används redan på många håll i världen, framför allt vid stora naturgasanläggningar. Det Erik Dahlén och hans kolleger gör nu är att mejsla fram en teknik som fungerar bra på den här typen av förbränningsanläggning.
– Tekniken kommer vi att lösa, juridiken också. Den största frågan är ekonomin. Det är en stor investering och vi måste känna oss någorlunda trygga med finansieringen. Det är en helt ny marknad vi går in i. Hur stor blir efterfrågan att köpa CO2-negativitet? Om upphandlingar kräver klimatneutralitet behöver många hitta minusutsläpp för att kompensera sina avtryck.
Stockholm Exergi hoppas också på bidrag från bland andra Europeiska investeringsfonden.
Energimyndigheten föreslog nyligen att staten bekostar en satsning på bio-CCS – koldioxidavskiljning från förbränning av biobränslen – genom en omvänd auktion. Enligt statens utredare skulle drygt 10 miljoner ton koldioxid om året kunna lagras på det här sättet, vilket är ungefär en femtedel av landets samlade utsläpp.
Tanken med auktionen är att de företag som erbjuder sig att ta hand om störst mängd CO2 till lägst kostnad ska få ersättning. Stockholm Exergi ligger bra till, med Sveriges största biobränsleanläggning som dessutom ligger vid en hamn.
Skulle den här tekniken kunna användas även i anläggningar som eldar avfall, som Gärstadverket i Linköping?
– Absolut! Vi håller på med en förstudie om att på sikt placera det på våra egna avfallsförbränningsanläggningar. Avfallet innehåller 60 procent biogent material, så då skulle man få en kolsänka för de 60 procenten samtidigt som man tar bort de fossila utsläppen, säger Erik Dahlén.
I Linköping var CCS-tekniken en valfråga 2018, då Centern drev kravet på en testanläggning för bio-CCS. Efter valet fick Tekniska verken ett ägardirektiv att "aktivt driva frågan om koldioxidlagring, främst från biomassa, och genomföra test av minusutsläpp".
Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken, säger att man sedan dess arbetat hårt med frågan.
– Det har gjorts ett antal exjobb och vi har en grupp duktiga forskare som jobbar med det. Men alla analyser visar att CCS blir väldigt olönsamt för oss, säger Mile Elez.
"Alla analyser har visat att CCS är alltför olönsamt för oss. Därför tittar vi just nu mer på olika sätt att använda koldioxiden i stället för att lagra den", säger Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken i Linköping.
Enligt Tekniska verkens sätt att räkna är avfallsförbränning bra för klimatet, eftersom deponi skulle innebära metanutsläpp som påverkar klimatet ännu mer. Men hur man än räknar så är det ett faktum att skorstenarna på Gärstadverket släpper ut över 600 000 ton koldioxid om året, varav 265 000 ton kommer från fossilt avfall som plast.
– Det skulle kosta oss drygt 1 000 kronor per ton att avskilja koldioxiden och skicka den på lagring via Norrköpings hamn. Då har vi ändå inte räknat med mellanlagring i hamnen – koldioxiden kanske inte kan lastas direkt på ett fartyg, säger Mile.
Något hopp om att få bidrag från staten har inte Mile Elez, för närvarande i alla fall.
– Tyvärr har vi ingen chans i en sådan omvänd auktion som diskuteras nu. Dels eftersom bidraget bara gäller koldioxid från biobränslen, dels för att vi har längre till en hamn än många andra stora aktörer. Transporterna är dyra.
Värtaverket ligger i hamnen. Det är en klar fördel om koldioxid ska transporteras med fartyg till Nordsjön.
Men den ekonomiska kalkylen kan komma att förändras till CCS-teknikens fördel. Tekniska verken måste köpa utsläppsrätter för sin koldioxid och priset på dem har på några år stigit drastiskt, från runt 50 kronor per ton till cirka 500 kronor.
– Om priset fortsätter att stiga till över 1 000 kronor kommer saken i ett annat läge. Då är det kanske bättre att fånga in koldioxiden, säger Mile Elez.
Tekniska verken fortsätter att utreda CCS – besluten i bolaget grundas inte enbart på ekonomi, miljö är också en viktig faktor. Men framför allt undersöks nu en annan teknik, CCU. U står för utilization och det handlar om att använda koldioxiden i stället för att lagra den.
Tekniska verken avskiljer koldioxid i samband med att biogasen renas. Det rör sig om 13 000 ton CO2 om året, som i dagsläget släpps rakt ut i luften. Tekniska verken undersöker om den koldioxiden kan användas vid till exempel växthusodling – det var högaktuellt i samband med Plantagon, projektet som aldrig blev av.
– Vi tittar också på om vi kan tillföra vätgas till koldioxiden och producera metan. En annan teknik är att använda CO2 i betong. Vi undersöker också om vi kan föra in koldioxid i vårt slagg och få den att stanna där – slaggen är basisk och koldioxiden sur, så de reagerar naturligt med varandra. Men allt det här är på forskningsnivå än så länge, säger Mile Elez
Testanläggningen på Värtaverket är än så länge i liten skala. Men 2025 ska en fullskalig anläggning finnas på plats och samla in 800 000 ton koldioxid om året.
I Stockholm är Erik Dahlén sysselsatt med att finjustera processen. Rökgaserna leds genom en soppa av vatten och kaliumkarbonater under högt tryck och temperatur. Nu gäller det att hitta rätt katalysatorer för att få processen att gå snabbare.
– Det vi gör är egentligen att tillföra ett steg till rökgasreningen. Tidigare har vi samlat in svaveloxider, kväveoxider och metaller. Nu ska vi fånga in koldioxid, säger han.
Är det här framtiden? Är det CCS som ska lösa klimatkrisen?
– Vi måste ha ett helt spektrum av lösningar och kombinera dem med hur vi lever, äter och reser. Men CCS är absolut en del av lösningen. FN:s klimatpanel har gjort 116 detaljerade scenarier för hur vi ska nå klimatmålet med max 1,5 eller 2 graders temperaturhöjning och de inkluderar bio-CCS i nästan samtliga. Så svaret är ja, det är en viktig teknik, men det är inte den ensam som kommer att rädda oss.
Erik Dahlén är forskningschef på Stockholm Exergi, som siktar på att ha minusutsläpp av koldioxid inom några år.