Så här såg det ut i oktober 2020. Carl-Fredrik Ideström (L), Muharrem Demirok (C) och Anna Steiner Ekström (M) presenterade stolt en satsning på Ullevileden.
En trafikled som ska förbinda Tornby och Mörtlösa har diskuterats länge i Linköpingspolitiken, åtminstone sedan 1990-talet. Gång på gång har projektet skjutits på framtiden. Men i oktober 2020 kallade kommunalrådet Muharrem Demirok (C) till presskonferens och förklarade att saken var klar: Nu skulle bygget starta.
– 2021 kan spaden sättas i marken och 2024 ska leden invigas, om allt går som det ska, sade Demirok då.
Men allt gick inte riktigt så fort som han hoppades. Processen med att få tillstånd för vattenverksamhet – något som krävs för att få bygga en bro över Stångån – har dragit ut på tiden.
– Det fastnade i kön hos mark- och miljödomstolen. Väntetiderna där är inte rimliga. Det är ett totalt misslyckande från den statliga sidan, kommenterar en upprörd Demirok.
Projekteringen är i stort sett klar. Nu är förhoppningen att mark- och miljödomstolen snart ska ge sitt tillstånd så att upphandlingen kan ske i vår. Leden skulle då kunna stå klar runt årsskiftet 2025/2026.
Sedan den ursprungliga budgeten på 324 miljoner kronor gjordes 2020 har byggkostnaderna stigit rejält. Det gör att kommunen i sin nya investeringsplan har räknat upp den förmodade slutnotan till cirka 420 miljoner kronor.
– Det är hemskt mycket pengar. Nästan 100 miljoner extra snyter man inte ur näsan, det påverkar hela kommunens ekonomi. Och den här problematiken gäller inte bara Ullevileden, det kommer att vara fler projekt där kostnaden drar iväg, säger Demirok.
Tycker du att Ullevileden ska byggas, trots att kostnaden stigit så mycket?
– Ja, Ullevileden behövs – och den behövs ännu mer nu när Ostlänken ska ha station vid Steninge. Såvida inte den tillträdande regeringen skapar mer osäkerhet – som de lyckades göra i förra veckan – så ska väl Ostlänken rulla på i det tempo som är sagt. Och då är Ullevileden helt nödvändig.
Kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till om Ullevileden ska byggas i samband med att budgeten antas i december.
Ulf Johansson Lorin, verksamhetsstrateg på stadsmiljökontoret, berättar att kostnaderna för ett projekt som Ullevileden framför allt påverkas av tre faktorer.
– Det är priserna på betong, stål och asfalt. Där har index gått spikrakt uppåt sedan vi gjorde den ursprungliga kalkylen. Men den senaste tiden har priserna stagnerat och några har till och med sjunkit. En rimlig bedömning är att priserna kommer att ha sjunkit ytterligare när vi gör upphandlingen i vår. Men exakt var vi landar är omöjligt att säga.
Niklas Engström, chef på stadsmiljökontoret, säger att flera kommunala projekt kommer att behöva skjutas upp på grund av kostnadsläget. Men man vill inte bromsa alltför mycket.
– Det är en balansgång. Vi ska se till att vi får så mycket det bara går för varje skattekrona, men vi har också ett ansvar för att hålla marknaden igång. Den dag vi går ur en lågkonjunktur är det ju bra om vi har några företag kvar.
Att ett vägprojekt tar flera decennier att bli verklighet är inget ovanligt, säger Niklas Engström.
– Jag var med när förbifart Svärtinge i Norrköping byggdes. När den invigdes i december 2007 var en man som fyllde 100 med. Han sade att första gången han stötte på stakkäppar var 1950 ...
– Det var samma sak med Östra Länken/Råbergaleden, som invigdes 2013. En politiker berättade för mig att de diskuterade den 1968, före kommunsammanslagningen, berättar Ulf Johansson Lorin.