Karin Larsdotter, vars vän bor på Aspens trygghetsboende, tycker inte att man kan göra bedömningar av någons mående utan att prata med den. "Man räknar inte med att personerna själva är viktiga i sammanhanget och vet vilken status man har just nu", säger hon.
I maj i år infördes en ny modell för arbetet inom äldrevården i Linköpings kommun. Förhoppningen är att på så sätt kunna stärka kvaliteten för de som är i behov av vård och stöd och så att de ska få rätt hjälp utifrån deras egna behov. I praktiken betyder den nya modellen att det finns lokala team med medarbetare från hemtjänsten, hemsjukvården och hemrehabiliteringen. De arbetar tillsammans och har totalansvar för ett specifikt geografiskt område i Linköping där de åker runt och ger vård.
Men förändringen innebär också att de biståndsbedömda trygghetsboendena, som tidigare kallades kommunala trygghetsboenden och servicehus, inte längre kommer att ha några fasta sjuksköterskor på plats.
Karin Larsdotter har en vän som upplever att han påverkas negativt av förändringen. Han bor på det biståndsbedömda trygghetsboendet Aspen som ligger intill Linköpings stadsbibliotek.
– Jag säger inte att detta är fel, men det är en rejäl försämring mot tidigare, och något som folk inte är uppmärksamma på sker. Nu är inte detta längre den typ av trygghetsboende som det var för tio år sedan, utan nu är det något helt annat, säger Karin Larsdotter.
Utöver att det inte kommer finnas några fasta sjuksköterskor på plats på Aspens trygghetsboende innebär det nya arbetssättet också att de äldre själva måste hämta ut sina mediciner på apoteket och uppsöka vårdcentralen om de behöver tillgång till vård. Om man inte har möjlighet att göra det själv har man rätt till hjälp, men först måste en bedömning göras utifrån vårdtagarens behov.
– De har läst i min väns journal och gjort en bedömning av hans behov utan att prata med honom, vilket är skrämmande tycker jag. Han har själv inte tillgång till dokumentationen så han vet egentligen inte vad de grundar sina beslut på. Jag tycker inte att man kan göra en rimlig bedömning av vilket stödbehov som finns om man inte pratar med människan. Man räknar inte med att personerna själva är viktiga i sammanhanget och vet vilken status som man har just nu, säger Karin Larsdotter och fortsätter:
– Något gör det ju med människovärdet och hur de äldre själva uppfattar sitt eget värde. Min vän känner att han inte har något att sätta emot, säger hon.
Lisa Nylund Kindefors är avdelningschef för avdelning äldre på social- och omsorgsförvaltningen i Linköpings kommun.
"Det stämmer att det är en mindre förändring, men alla som har behov av hjälp får hjälp. En person som själv kan ta sig till en vårdcentral eller apotek för att hämta ut medicin ska göra det självständigt utan stöd av hemtjänsten. Har personen behov av hemsjukvård, får man hjälp av sjuksköterska i sitt hem, på samma sätt som tidigare. Har en person behov av hjälp med inköp, kan personen ansöka om det hos social- och omsorgsförvaltningen genom Kontakt Linköping", skriver hon i ett mejl till Corren.
Den 1 maj 2023 övergick de kommunala trygghetsboendena och servicehusen till att bli biståndsbedömda trygghetsboenden. Detta som en del i den omorganisation kommunen gjort som ska göra vården mer områdesbaserad. (Bilden är en genrebild.)
Men Karin Larsdotter uttrycker ändå en oro. För några år sedan fick hennes vän akut köras till sjukhuset för operation. Om det inte funnits en sjuksköterska på plats på boendet den kvällen hade hennes vän kanske inte levt idag.
– Han kunde ha dött om det inte funnits någon på plats, säger Karin Larsdotter.
Men enligt lagstiftningen om biståndsbedömt trygghetsboende, som alla tidigare servicehus och kommunala trygghetsboenden sedan den 1 maj numera blivit, finns det inte något krav på att personal ska finnas på plats dygnet runt. Dessutom har inte ett biståndsbedömt trygghetsboende något hälso- och sjukvårdsansvar. Det betyder att de boende får samma omvårdnad som de som bor hemma men har hemtjänst, hemsjukvård eller hemrehabilitering. Däremot finns det speciella lokaler som tillägnas hälso- och sjukvårdspersonal på boendena.
"De som bor där får service- och omsorgsinsatser i form av hemtjänst. Hemtjänsten utformas utifrån personens individuella behov, vilket till exempel kan innebära tillsyn nattetid om personen behöver det. Hemtjänstpersonalen utgår också vanligen från de olika biståndsbedömda trygghetsboendena. Likaså finns lokaler för hälso- och sjukvårdspersonal i husen som gör att personal finns tillgänglig för de äldre som har behov av hemsjukvård", skriver Lisa Nylund Kindefors i sitt mejl till Corren.