Tekniska verken har vindkraft på flera ställen i landet, bland annat här i Sunne kommun.
Förklaringen till de fina siffrorna går att finna i ett vägval som Tekniska verken gjorde för fyra år sedan. Det menar bolagets vd Charlotta Sund.
– Då bestämde vi att satsa mer på elproduktion och har sedan dess byggt mycket vindkraft. Första halvåret 2023 driftsätts ytterligare tio snurror i Sunne. Det, tillsammans med höga elpriser, är huvudorsaken till att vi budgeterar en förväntad vinst på 1,5 miljarder, säger hon.
Charlotta Sund betonar att budgeten är osäkrare än någonsin.
– Årets resultat kan vi inte spika förrän nyårsklockorna ringer. Och nästa års resultat kan nog slå så mycket som en halv miljard upp eller ner. Vi är extremt beroende av elpriset. Nya lagar, EU-beslut, kriget och inflationen påverkar, så osäkerheten är stor. Men vi kommer att göra ett fint resultat.
Samtidigt som Tekniska verken tjänar stora pengar på höga elpriser har det helägda elhandelsbolaget Bixia gjort förluster – cirka 170 miljoner kronor i fjol och runt 100 miljoner i år.
– Det handlar om vi varit fast i långa avtal. Men vi är en stabil koncern med många ben att stå på, så vi klarar av att ett område går dåligt. Förväntningarna på Bixia är förstås att man ska börja tjäna pengar igen, vi kan inte ha röda siffror hur länge som helst, säger Charlotta Sund.
Tekniska verken har i flera år delat ut 187 miljoner kronor om året av sin vinst till Stadshus AB. Nu har politikerna beslutat höja utdelningen till 30 procent av vinsten, med ett golv på 200 miljoner kronor. Om den budgeterade vinsten på 1,5 miljarder för 2023 slår in skulle det därmed bli en utdelning på 450 miljoner kronor.
– Det känns jättebra att kunna dela ut till ägaren och i förlängningen till invånarna. Gör vi bra ifrån oss, så är det klart att ägaren ska kunna ta del av det. Vilken procentsats det ska vara, den debatten ger jag mig inte i.
"Vi vill bygga mer vindkraft i framtiden och gärna i vår egen region", säger Tekniska verkens vd Charlotta Sund.
Vid årsskiftet höjer Tekniska verken avgifterna – avfallshämtning med 13 procent, elnät med 12,5, vatten med 6 och fjärrvärme med 3,5 procent. För en Linköpingsbo i en villa med fjärrvärme blir det i snitt cirka 135 kronor mer i månaden.
Varför höjer ni avgifterna när företaget går med stor vinst?
– När det gäller avfall, vatten och avlopp är det lagstyrt att vi ska gå plus minus noll. Där behöver vi nu kompensera för bland annat stigande transportkostnader. Vi har även höjt servicenivån, exempelvis med ökade öppettider på återvinningscentralerna. Elnätsavgifterna är också hårt reglerade och vi håller oss till det regelverk som finns. På fjärrvärmesidan höjer vi mindre än vad som skulle behövas för att täcka kostnadsökningarna.
– Vinstökningen kommer ju främst från elproduktion. Vi säljer elen på den öppna marknaden, vi kan inte bestämma att just i Linköping ska elen vara billigare, säger Charlotta Sund.
Ni tappade några placeringar i årets Nils Holgerssonrapport. Från att ha varit landets 11:e billigaste kommun är Linköping nu på plats 18.
– Så länge våra avgifter ligger långt under snittet tycker jag att vi kan vara nöjda. Vår strävan är att ha så låga priser som möjligt. Men det ska kombineras med hög servicegrad samtidigt som vi investerar för framtiden.
Vad ska ni använda vinsten till?
– Vi jobbar för att få ner utsläppen och har ett projekt för koldioxidinfångning och ska bygga en sorteringsanläggning. Vi ska bygga ut biogasen. Vi vill också fortsätta att bygga vindkraft och solcellsparker.