Sedan en tid tillbaka är Tekniska verken med vd:n Charlotta Sund helägare av elhandelsbolaget Bixia med vd:n Pär Kaller.
I Göteborg riskerar det kommunala elhandelsbolaget att gå back med nästan 200 miljoner kronor under 2022 – vilket gör att kommunen överväger sitt ägarskap. Även i Eskilstuna och Strängnäs gör det kommunala bolaget en mångmiljonförlust. I Linköping finns Bixia som till 100 procent ägs av kommunala Tekniska verken. Under 2021 redovisade bolaget en rekordförlust på cirka 170 miljoner kronor. Pengaläckaget har fortsatt även under 2022 då minusresultatet förväntas bli nära 100 miljoner kronor.
Pär Kaller är vd för Bixia:
– Det är hela elmarknaden och de höga priserna som har uppstått som skapar negativa resultat. Vi har ingångna fastprisavtal med kunderna som löper på som gör att vi får köpa in elen dyrt och sälja den billigare. Det är den enkla principen.
– Sedan är det samma sak på inköpssidan. Vi har fastprisavtal med vindkraftparker till exempel men om det inte blåser tillräckligt mycket för att nå upp i de volymer vi säljer måste vi köpa in el utanför avtal – och då är det jättedyrt, fortsätter han.
Vad gör ni för att minska förlusterna?
– Vi har en plan för att fasa ut fastprisavtalen och vi har också stoppat tecknandet av nya fastprisavtal för kunderna sedan en tid tillbaka. Vi ser en positiv förflyttning månad för månad, säger Pär Kaller.
Enligt kommunstyrelsens nuvarande ordförande Niklas Borg (M) har en dialog förts med Tekniska verken om Bixias stora minusresultat – men det finns ingen pågående diskussion om att avyttra bolaget.
– Att bolaget läcker pengar är ju inget som vi vill men samtidigt måste vi titta på Tekniska verken som helhet. Tekniska verken som bolag går fantastiskt bra och de beskriver på ett bra sätt hur elnät, elhandel och elproduktion hänger ihop – och varför det är viktigt att de även har ett elhandelsbolag. Vi och Socialdemokraterna har ingen diskussion om att avyttra Bixia, säger Niklas Borg.
– Sedan är det givetvis så att vi utifrån ett ägarperspektiv har fört en dialog med Tekniska verken utifrån att Bixia, två år på raken, gör ganska stora förluster. Så får det inte vara långsiktigt, fortsätter han.
"Det har aldrig varit elhandeln som Tekniska verken har tjänat pengar på. Det har varit produktionen", säger kommunstyrelsens nuvarande ordförande Niklas Borg (M).
Niklas Borg menar att planen är att Bixia, under 2023, ska lyckas komma tillbaka till ett nollresultat.
Om det inte blir så, hur länge kan förlusterna fortsätta?
– Jag har stort förtroende för att Tekniska verken kommer att få rätsida på siffrorna i Bixia – men skulle det fortsätta att vara svårt att driva elhandel måste man givetvis långsiktigt värdera om vi ska hålla på med det. Den värderingen måste dock göras i ett sammanhang där man tar med elhandelns betydelse för Tekniska verken som helhet, säger Niklas Borg.
Bixia och elhandeln är, enligt vd:n Pär Kaller, viktig för Tekniska verken för att kunna skapa en flexibel och reglerbar elförbrukning och produktion. "Där har elhandeln en central roll", säger han.
Oppositionens Michael Cocozza (LL) anser att Bixia bör minska ned sin verksamhet. I dag är det cirka 20 procent av den el som bolaget säljer som produceras av Tekniska verken. Ungefär 30 procent av kundbasen består av Linköpingsbor.
– Man borde inte sälja så mycket utanför kommunen. Syftet bör vara att i huvudsak sälja den el som man producerar – och att försäljningen i huvudsak sker till kunder i Linköping, säger han.
Så här beskriver Pär Kaller Bixias betydelse för Tekniska verken:
– Tekniska verken har som uppgift att bygga världens mest resurseffektiva region. I det arbetet är elhandeln väldigt central i framtiden. För att energisystemet ska gå ihop måste man reglera att produktion och förbrukning harmoniserar. Där har elhandeln en viktig roll.