Det handlar om tygmaterial som kan leda ström, dras samman och på så vis får lyftkraft. Sent i höstas fick forskare vid Linköpings universitet ett anslag på nio miljoner kronor från Familjen Erling Perssons stiftelse (grundad av H&M-ordföranden Stefan Persson) för att fortsätta arbetet med att utveckla textila muskler.
– Det är vi glada för. Det betyder att vi kan trygga cirka tre års forskning och vi kan också anställa flera post doc-forskare och ta in en doktorand till. Anslaget innebär att vi kan satsa ordentligt på det här projektet. Nu börjar det roliga! säger Edwin Jager, docent och lektor inom sensor- och aktuatorsystem, på institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.
Läs mer: Studenter fick sy muskler
Han kombinerar forskningen med studentprojekt där blivande civilingenjörer i medicinteknik får utveckla olika delar. I dagarna presenterar några av dem sitt kandidatprojekt om textila muskler. Louise Paulsson, Erica Pettersson och Karl Stålberg skruvar febrilt på den lilla motorn som drar i tyget. Den trasslar lite, men de får i gång den. I ett samarbete med högskolan i Borås har LiU-forskarna designat en exoskelett ärm med en liten elektromotor och tråd som kan dra ihop sig. Studenterna har skapat en fjärrstyrning som läser av den elektriska signalen av musklerna (EMG) i armen som sedan styr exoskelettärmen.
– När jag spänner mina armmuskler så känner textila sensorer på armen det. Signalerna skickas trådlöst över till Ericas arm som bär den speciella exoskelettärmen med trådar som kan dra ihop sig.
Läs mer: Tyget som kan göra dig starkare
Vad kan man ha det här till?
– Färdigutvecklat så kan tyget vara till stor hjälp inom sjukvården, men en fjärrstyrd funktion skulle kunna hjälpa en person som rehabiliteras efter en stroke, där hjärnans signaler inte riktigt funkar, säger Louise Paulsson.
Studentarbetet är utformat som en beställning från en riktig kund, där medicinteknikstudenterna får projektera, genomföra studien och sedan presentera resultaten.
– Det är väldigt roligt att få göra ett så praktiskt arbete, säger Louise Paulsson.
Anslaget på nio miljoner från Familjen Erling-Perssons stiftelse löper över tre år. Under den tiden hoppas Edwin Jager att de bland annat kommer att kunna utveckla tekniken så att det elektroaktiva materialet ska fungera i torrt tillstånd, utan att vara beroende av ledande elektrolyt i vätskeform, och därmed kunna ersätta elektromotorn i exoskelettärmen.