Camilla Lejon, vd för Linköping City Airport, Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande, Ellen Molin, Saabs platschef i Linköping samt Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande, klippte bandet när start- och landningsbanan invigdes i augusti förra året.
I början av 2016 tog kommunen beslut om att medfinansiera flytten av Saabs start- och landningsbana. Projektet beräknades då till cirka 310 miljoner kronor där kommunen stod för merparten, närmare bestämt 210 miljoner kronor, och Saab stod för 100 miljoner kronor. För flygplanstillverkarens del var det en avgörande fråga för företagets framtid i Linköping.
Resultatet blev att banan, som är 2 145 meter lång och 45 meter bred, flyttades cirka 600 meter i östlig riktning. I augusti 2022 invigdes den – efter både förseningar och ökade kostnader. Nu visar projektets slutredovisning att slutnotan stannade på drygt 543 miljoner kronor. Det är 233 miljoner dyrare än de initiala beräkningarna. För kommunen är merkostnaden cirka 140 miljoner.
Kommunen har sedan tidigare skjutit till 100 miljoner kronor till projektet – vilket gör att cirka 40 miljoner kronor återstår. Dessa, och hur de ska finansieras, ska kommunstyrelsen fatta beslut om vid ett sammanträde den 14 februari.
– Den bärande anledningen till att vi gör det här är för att möjliggöra att staden kan växa och att vi kan exploatera Stångebro- och Kallerstadområdet. Det har behövts ytterligare åtgärder som har gjort att det har blivit ännu dyrare, och då är det rimligt att det är den här exploateringen som får bära de ökade kostnaderna, säger Niklas Borg (M), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Kommunen har sedan tidigare avsatt ytterligare 100 miljoner kronor för ökade kostnader. I nästa vecka förväntas kommunstyrelsen, med vice ordförande Niklas Borg (M), fatta beslut om ytterligare 40 miljoner.
Hur fungerar en sån finansiering?
– Det är ett vanligt sätt att jobba med exploatering. Intäkterna, när vi exploaterar, får täcka merkostnaden för landningsbanan.
Enligt slutredovisningen, och Saabs tidigare uttalanden, beror kostnadsökningarna i projektet främst på besvärliga markförhållanden. Bland annat har det krävts cirka 40 000 pålar för att stabilisera marken. En åtgärd som har kostat 30 miljoner kronor mer än budgeterat. Det har även tillkommit bulleråtgärder på cirka 96 miljoner kronor.
Det har stuckit iväg rejält. Är det fortfarande på en rimlig nivå för kommunen?
– Om man tittar på helhetsperspektivet, och vad det innebär för Linköpings utveckling, så tänker jag att det fortfarande är på en rimlig nivå. Jag tycker att det i grunden är bekymmersamt att man inte har haft en bättre kostnadskontroll men projektet har inte letts av kommunen utan av Saab – och i och med att det är deras flygplats är det svårt att säga att det skulle ha gjorts annorlunda.
– Sedan behöver vi såklart, då vi har burit en stor del av kostnaden, fundera över hur vi jobbar i den här typen av projekt framöver, fortsätter Niklas Borg.
Maria Moraes, gruppledare för Miljöpartiet i Linköping, är kritisk till kostnadsfördelningen mellan Saab och Linköpings kommun. För majoriteten av kostnaderna har kommunen finansierat två tredjedelar och Saab resten. När det gäller bulleråtgärderna har parterna stått för hälften var.
Kommunen har stått för cirka 60 procent av totalkostnaden medan Saab har stått för resten.
Miljöpartiets gruppledare Maria Moraes är kritisk till fördelningen.
– Saab redovisade ett rörelseresultat för det fjärde kvartalet på 1,3 miljarder kronor, samtidigt har kommunen under Socialdemokraternas och Moderaternas styre börjat stänga skolor. Vi ser att det vore rimligt att Saab står för en större del av de oväntade utgifterna – eftersom flytten var avgörande för deras fortsatta verksamhet, säger Maria Moraes.
Varför har Saab inte kunnat stå för en större del av kostnaderna?
– Över tid behöver vi alltid ha en diskussion kring Linköpings flygplats och hur finansieringen ska se ut. Men i det här fallet finns ett avtal som kommunen har gått med på och som vi har att förhålla oss till. Och det avtalet respekterar vi, säger Niklas Borg.