Alicia, 13, bor på en låst avdelning på ungomshemmet Folåsa som drivs av Statens institutionsstyrelse - och blev skjuten på två ställen på kroppen med polisens elpistol.
Polisen varnade tre gånger – sedan sköt de den 13-åriga flickan med elpistol när hon befann sig på en låst avdelning på Sis-hemmet Folåsa.
Det var på fredagen förra veckan som Corren avslöjade händelsen. I en tidigare intervju i Corren berättar flickan som vi valt att kalla Alicia att hon "skakade i hela kroppen" när hon träffades och att hon kände en bröstsmärta efteråt.
Vårt avslöjande har väckt starka reaktioner, bland annat på sociala medier. En del anser att det var rätt metod av polisen, men många ifrågasätter att polisen använder elpistol på en ung flicka som befinner sig i en inlåst miljö där många vuxna finns och som borde kunna använda andra metoder.
Alicia träffades på två ställen på kroppen, dels på bröstet, dels på benet, mellan projektilerna förs ström som gör att musklerna krampar.
Efter händelsen har också flera flickor som bor på Sis-hemmet hört av sig till Correns reporter och berättar att händelsen väckt oro.
Kristina Granlund är institutionschef på ungdomshemmet där flickan bor. Hon kommenterar händelsen per mejl och skriver att det är sällan som polis tillkallas:
"Det förekommer ibland situationer där det bedöms vara säkrast för alla inblandade att polisen kontaktas för att hantera en kraftigt utagerande ungdom, som riskerar att skada sig själv och andra. Hur polisen i de situationerna återställer ordningen och vilken metod som ska användas svarar polisen för."
Kristina Granlund, är institutionschef på Folåsa ungdomshem och kommenterar händelsen där en placerad flicka blev beskjuten med elpistol häromdagen.
Innan polis tillkallas har en bedömning gjorts av ungdomshemmets egna förutsättningar att dämpa en våldsam situation, enligt Kristina Granlund:
"När polis tillkallas är det för både barnets och medarbetares säkerhet. Våldsincidenter utreds alltid av ungdomshemmet och i det ingår att prata med berört barn. Samtal med placerade barn som kan känna en viss oro sker alltid."
Elchockvapen började införas strax före årsskiftet. Under 2024 ska alla poliser i yttre tjänst utbildas för att lära sig hantera vapnet, berättar Oscar Palmgren, polisassistent och utbildad i polisiär konflikthantering vid Polisregion Öst.
– Man får lära sig hur man använder det på ett säkert, effektivt sätt och när det är ett bra läge att använda elchockvapnet samt vilka riskfaktorer som gör att det inte ska användas.
"Alicia" har i en tidigare intervju berättat att hon "kaosade" efter att inte ha fått prata med personal - hon trodde inte att det skulle resultera i att hon blev skjuten med elpistol.
Det finns en viss skaderisk vid användningen. Därför har Polisen regler för vilka grupper som elpistol inte får användas på. Dit hör små barn liksom äldre, gravida och personer med tydlig funktionsnedsättning. I det här fallet besköts alltså ett barn på Sis-hemmet.
– Jag vet inte upprinnelsen till den här händelsen och visste inte att det hade hänt förrän vår pressavdelning berättade det. Men beroende av vad man möts av ska man minska skaderisken för samtliga, minimera våldet och göra ett säkert men effektivt ingripande, säger Oscar Palmgren. Sedan är det upp till varje enskild polisman att göra en bedömning i situationen. Vi går igenom det på utbildningen.
Det finns risk att personer skadar sig om de faller illa eftersom strömmen får musklerna att krampa uppger Oscar Palmgren, polisassistent och utbildad i polisiär konflikthantering: "Det är ingen självklarhet att man faller ihop det beror på hur projektilerna sätter sig för strömmen går mellan de här två punkterna. Det beror på hur mycket musklerna börjar krampa. Det är olika hur man påverkas, en del kan stå upp och andra ramlar ihop."
Har ni satt någon åldersgräns för vilka barn som man inte får skjuta med elpistol?
– Så som jag har blivit utbildad så pratar vi om väldigt små barn. Det går inte att säga en siffra på det utan det är varje enskild polismans bedömning.
Man kan tycka att det ändå låter dramatiskt att polis skjuter en 13-årig flicka med elpistol när det finns vuxen personal på plats som lär sig konflikthantering och har särskilda befogenheter?
– Ja och samtidigt är det här ett verktyg som innebär att man kommer behöva använda mindre våld. Alternativet skulle kunna vara pepparspray men det har en längre återhämtningstid och det blir svårt att vistas i miljön.
Elchockvapnet avfyrar två projektiler med vassa hullingar som leder ström från vapnet. (Bilderna är tagna från polisens demonstration av polisens elchockvapen Taser X2).
När vapnet avfyras skickas två projektiler iväg som har små hullingar på två olika ställen på kroppen. På bilder som Corren fått del av syns att flickan på det låsta boendet träffats en gång ovanför bröstet och en gång i benet.
– Mellan punkterna förs sedan ström över som får musklerna att krampa. Det är obehagligt men inte farligt. Det är avskräckande och ett väldigt bra verktyg om man till exempel jämför med pepparspray. Då utsätter man både sig själv och andra runt omkring och man måste sanera miljön efteråt.
Får man skjuta var som helst på kroppen?
– Vi har vissa ställen som inte är bra. Det är inte lämpligt att träffa i hals och huvud men i övrigt försöker vi få dem under brösthöjd och kanske i armar och ben. Det är nästan bättre bakifrån, då kan man skjuta på hela armar, ben och hela ryggen.
Hur tror du att man upplever en sådan här händelse?
– Jag tror att man förhoppningsvis inte utsätter sig för något liknande igen. Man får nog respekt för elchockvapnet.
Det här är en del av granskningen Det låsta flickhemmet. Här finns en sammanfattning av alla delar av granskningen.