"Lärarfacken ser stora risker med den föreslagna budgeten som i sin helhet är underfinansierad och riskerar att få stora konsekvenser för medarbetarna. De minskade kostnaderna för personal riskerar att leda till ökad arbetsbelastning för personal och till att personal kan komma att sägas upp. Från facklig sida kommer vi inte att acceptera försämrade villkor för medarbetarna", skriver de lokala lärarfacken i Linköping i en gemensam kommentar.
"Det klart tuffaste läget under de senaste 20 åren". Så beskrev Niklas Borg (M) den kontext i vilken Socialdemokraternas och Moderaternas budget för 2023 presenterades i slutet av november. Samtidigt poängterade den tillträdande kommunstyrelseordföranden Kristina Edlund (S) att det nya styret kommer att göra allt för att undvika besparingar. I början av december klubbades budgeten.
Trots detta är det nu många skolledningar runt om i kommunen som flaggar för ett tufft 2023. Timo Järvinen, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Linköping, menar att det nu är tal om personalneddragningar på nästan alla skolor där fackförbundet finns representerat.
– Det ser ganska förfärligt ut när det gäller nedskärningar av personal. Jag har inte sett så stora förslag på nedskärningar någonsin tidigare i kommunen, säger han och fortsätter:
– Neddragningarna gäller kanske i första hand inte lärare utan annan personal – men det påverkar hela skolan och lärarnas arbetsförhållande. Det finns en oro på skolorna för det här, det gör det.
På Folkungaskolan förhandlades skolledningens budgetförslag för 2023 under förra veckan. Lärarna Ragna Johansson och Björn Lorenzoni är fackliga representanter för Lärarnas Riksförbund respektive Lärarförbundet. De bekräftar att skolledningen har flaggat för ett behov av nedskärningar, på både gymnasiet och grundskolan. "Lärarfacken ser stora risker med den föreslagna budgeten som i sin helhet är underfinansierad och riskerar att få stora konsekvenser för medarbetarna", skriver lärarfacken i ett gemensamt uttalande.
– Det finns en oro för en ökad arbetsbelastning. Om man börjar skära i kringtjänsterna är ju risken stor att arbetsbelastningen ökar, säger Ragna Johansson och fortsätter:
– Samtidigt ser det likadant ut i hela kommunen. Skolorna har fått mindre pengar att röra sig med.
Christer Helmersson är enhetschef på Folkungskolan och tar just nu fram skolans budget tillsammans med ansvariga rektorer. "Min bedömning är att, om det inte skjuts till mer resurser, kommer vi att behöva göra stora nedskärningar", säger han.
Christer Helmersson är enhetschef på Folkungaskolan. Han bekräftar att budgetarbetet för 2023 pågår och att det, på grund av ökade kostnader för bland annat IT och måltider, ser tufft ut. Samtidigt är det först till nästa höst som eventuella nedskärningar är aktuella.
– Vi har ju en organisation som gäller nu, på läsårsbasis, så det är svårt för oss att göra så mycket under löpande läsår, säger enhetschefen och fortsätter:
– Min bedömning är att, om det inte skjuts till mer resurser, kommer vi att behöva göra stora nedskärningar. I så fall är det på personaldelen som det gör störst skillnad, men vi behöver se över hela vår organisation och hitta effektiviseringar.
Trots att skolledningar nu flaggar för nedskärningar manar det nya politiska styret i Linköping till lugn. På grund av höstens val är kommunens budgetarbete rejält försenat och den budget som Folkungaskolan, och alla andra kommunala skolor, just nu utgår ifrån är inte hanterad av politiken. Den så kallade internbudgeten är framtagen av kommunens tjänstemän.
Först efter årsskiftet, när det nya S+M-styret tillträder, ska internbudgeten göras om.
– Vår signal till verksamheten har varit och bör fortsätta att vara att invänta den reviderade internbudgeten innan man gör förändringar. Det är då våra politiska prioriteringar slår igenom och vi tror att det leder till en mer positiv bild av ekonomin, säger barn- och ungdomsnämndens tillträdande ordförande Elias Aguirre (S) och fortsätter:
– Fullt fokus är att alla resurser ska gå till skolan och förskolan – och inte andra kringkostnader.
Elias Aguirre (S), tillträdande ordförande i barn- och ungdomsnämnden, förklarar att den budget som skolledningarna nu utgår ifrån inte har hanterats av politiken. "Våra prioriteringar slår igenom först när vi har reviderat internbudgeten", säger han.
Niklas Borg (M), även han en del av det tillträdande styret, menar att budgetarbetet inte kunde ha hanterats på något annat sätt. Samtidigt som politiken är "försenad" behöver verksamheterna en budget att planera utifrån.
– I vår budget lägger vi inte några besparingar på några nämnder – utan vi tillför ganska mycket resurser framförallt för att kompensera höga pris- och löneökningar, säger han.
Är oron på skolorna onödig?
– Det krävs ett starkt ledarskap både ute på enskilda skolor men inte minst på förvaltningen för att verksamheterna ska få rätt signaler. Innan det nya styret tillträder efter årsskiftet kan de nya nämnderna bara utöva informell styrning.
Så det blir inga personalneddragningar?
– Vi har inte lagt några besparingar. Sedan måste alla nämnder göra prioriteringar i sin internbudget. Om det är så att man på någon skola har ett vikande elevunderlag så måste man ju anpassa sig efter det. Därför kan jag inte, här och nu, lova att ingen skola eller förskola kommer att behöva spara pengar, säger Niklas Borg.
Niklas Borg (M) och Kristina Edlund (S) hävdar att det nya styret i Linköping har lagt budgetramar som inte kräver besparingar. Däremot kan de inte lova att enskilda skolor kan tvingas till förändringar under 2023.
Åsa Wennergren (L), avgående ordförande i bildningsnämnden, anser att skolornas oro är befogad trots allt.
– När jag ser den budget som det nya styret har antagit ser jag inte att det finns tillräckligt med resurser för grund- och gymnasieskolan. Det finns inga satsningar alls och det finns en stor risk att styrets kompensation för ökade kostnader inte räcker.
Folkungaskolans Christer Helmersson är medveten om den kommande revideringen
– Men vi kan bara spekulera i hur mycket pengar som eventuellt kommer att skjutas till och vilken verkan det kommer att få.
Åsa Wennergren (L), avgående ordförande i bildningsnämnden, menar att oron ute på skolorna är befogad. "När jag ser den budget som det nya styret har antagit ser jag inte att det finns tillräckligt med resurser för grund- och gymnasieskolan", säger hon.
Hur ser du på den oro som uppstår bland personalen?
– Den är inte konstig på något vis och den oron måste vi ta hand om och möta så gott det går. En vanlig åtgärd för att försöka möta oron är att informera och vara transparent med det man vet, säger Christer Helmersson.