Vi träffar Shahnaz Shirdelian på redaktionen eftersom hon inte vågar träffas där hon bor.
Det säger Shahnaz Shirdelian som vi möter på Correns redaktion. Hon vågar inte avslöja var hon bor eftersom hon i dagarna måste lämna landet. Att åka tillbaka till Iran är dock inget alternativ för henne – då kan hon lika gärna göra slut på sitt liv här, säger hon.
– Alla, men särskilt kvinnor, som öppet kritiserar och protesterar mot regimen i Iran riskerar att hamna i fängelse och att avrättas. Och i kvinnofängelser förekommer både tortyr och våldtäkter, säger Shahnaz Shirdelian.
Hon fick en inbjudan och kom till Linköpings universitet 2018 där hon forskade om kvinnorättigheter i allmänhet och iranska kvinnors rättigheter i synnerhet. Under ett och ett halvår på universitetet, så länge som hon forskade, skrev hon flera kritiska inlägg om kvinnornas situation i Iran och anordnade seminarier på samma tema, bland annat på Norrköpings stadsbibliotek.
Redan under den perioden började den iranska säkerhetstjänsten besöka hennes föräldrar i Teheran och fråga om henne och hennes "studier" i Sverige.
– Regimen har sina människor överallt, i Sverige också, och de har koll på alla regimkritiker. De visste vad jag gjorde och berättade för säkerhetstjänsten i Iran. Min familj svarade alltid myndigheterna att jag var en vuxen person och att de inte visste vad jag gjorde.
Under de senaste åren har slöjprotesterna i Iran ökat, vilket, enligt flera människorättsgrupper i landet, lett till att regimen har blivit mer brutal. Enligt Amnesty Sverige avrättades i Iran under 2022 en person om dagen, varav många kvinnor. Efter 22-åriga Masha Jina Aminis död i höstas har protesterna i Iran ökat – och antalet avrättningar likaså. Bara i januari och februari i år har minst 94 personer avrättats av myndigheterna i Iran, enligt en sammaställning av människorättsorganisationerna Amnesty International och Abdorrahman Boroumand Center.
Parastoo Lorestani, Fara och Mahvash Nikbaht, Soran Palani, Ardalan Fattahi och Mansour Taha samt Shahnaz Shidelian var några av de hundratals Linköpingsbor som demonstrerade vid S:t Larskyrkan 15 oktober förra året när riksdagsledamoten Eva Lindh (S) också höll tal.
Men det är inte bara i Iran som protesterna mot regimen har ökat. Iranier både i Sverige och runt om i hela världen organiserar protester som ofta gästas av landets politiker. Shahnaz har anordnat flera protester i Linköping – mot den iranska regimen och för iranska kvinnors mänskliga rättigheter. På en sådan aktion närvarade och talade flera Linköpingspolitiker, en av dem var riksdagsledamoten Eva Lindh (S).
– Efter den aktionen i Linköping fick min familj i Teheran åter "besök" av säkerhetstjänsten som undrade om mig och som hotade min familj. Regimen tillåter inte kvinnor att kämpa för sina rättigheter och för frihet. Situationen för aktiva kvinnor är värre än någonsin. Fängelser är fulla av kvinnor och det är inte så att kvinnorna "bara" sitter i fängelse. Nej, de torteras, våldtas och fler dör i fängelser även de som inte var dödsdömda.
Shahnaz Shirdelian sover inte, äter inte och känner en oerhörd stress i både kroppen och själen. Hon är helt säker på att den iranska regimen kommer att avrätta henne om hon återvänder hem.
Shahnaz har sökt asyl i Sverige och fått negativt svar från Migrationsverket. På det senaste mötet eller återvändandesamtalet som Migrationsverket kallade henne till 23 mars blev det klart att hon måste lämna landet inom kort.
– Jag förstår inte varför Migrationsverket gör så. Man ser inte att det kan finnas risk för mig och mitt liv i Iran, trots att det står i Migrationsverkets regler att myndigheten ska skydda kvinnor och barn. Jag kan inte återvända till Iran eftersom jag är säker på att jag blir avrättad. Allt känns totalt hopplöst och nattsvart.