Slagorden "kvinna, liv, frihet" skanderas över S:t Larsparken i Linköping och plakat med samma budskap lyfts mot den gråmulna skyn. I folkmassorna som har samlats för att demonstrera står 35-åriga Parastoo Lorestani, som ursprungligen kommer från Iran. Hon bär en mask där det rinner blod från ögonen.
– Det står för alla som dödas i Iran – för alla unga som bor där. Alla är ledsna just nu – alla gråter blod, säger hon och fortsätter:
– Det känns bra att kunna vara en del av den revolution som pågår. Att vi kan stötta människorna i Iran.
Den kurdiska kvinnan Mahsa Amini, 22, avled den 16 september efter att hon gripits av sedlighetspolisen i Irans huvudstad Teheran. Anledningen till gripandet var att hon bar sin hijab, alltså slöja, på "fel sätt". Hennes död väckte stor ilska i landet och har resulterat i protester runt om i hela världen. De inhemska protesterna har ofta slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor. På sociala medier visar kvinnor sitt stöd, i protest mot den islamska regimens förtryck, genom att klippa sitt hår och bränna sina slöjor.
Enligt Arvin Khoshnood, Irankännare kopplad till Lunds universitet, går protesternas omfattning att härleda till ett generellt missnöje som har vuxit ända sedan den islamiska revolutionen 1979 – detta rapporterar TT.
En av personerna bakom demonstrationen i Linköping är Shahnaz Shidelian, gästdoktorand vid Linköpings universitet. Med gråten i halsen blickade hon ut över de människor som samlats vid S:t Larskyrkan.
– När vi är många människor här i dag kan vi vara en röst för alla människor i Iran. De är ledsna, oroliga och arga. Den iranska regimen dödar kvinnor och barn – igår attackerade de en skola, säger hon och fortsätter:
– Det är känslosamt för mig för att jag är iranier och kvinna. Vi har massor av restriktioner i Iran på grund av vår regim. Jag hoppas att Sverige kan hjälpa Iran att bli tryggt och säkert – och en plats med mänskliga rättigheter.
Kan du beskriva situationen för kvinnor i Iran?
– Så fort vi går ut är vi tvingade att bära hijab. Om vi inte vill det så arresterar de oss – de dödar oss. Det är det som händer nu.
Systrarna Fara och Mahvash Nikbaht menar att målet med protesterna är frihet.
– Vi har bott i Sverige i 33 år och har tänkt på alla iranska kvinnor sedan dess. Det finns ingen frihet där – speciellt inte nu. Hoppet är att friheten ska växa sig stark snart. Det är därför vi är här, säger de och fortsätter:
– Ingen flyr från sina hem frivilligt.
Soran Palani och Mansour Taha, även de från Iran, var med och arrangerade demonstrationen.
– Den islamska regimen i Iran har tagit vårt land och kurderna är landlösa. Vi är många som bor i Sverige och vi får inte vara tysta – vi måste visa hela världen att vi har problem, säger Mansour Taha.
Flera Linköpingspolitiker talade vid demonstrationen, däribland riksdagsledamöterna Eva Lindh (S) och Muharrem Demirok (C).
Vad kan Sverige göra för Iran?
– Människorna i Iran har, under lång tid, levt under en tyranni i Iran. Sverige kan göra flera olika saker. Förutom att visa stöd har vi varit aktiva med att driva på för sanktioner men också tydliga med att vi inte accepterar att det är på det här sättet. Det är inte heller okej att man bemöter fredliga demonstrationer med våld, säger Eva Lindh.