Fysisk närhet kan vara viktigt för demenssjuka men också språklig kommunikation, vilket kräver att den som vårdar behärskar språket, förklarar professor Lars-Christer Hydén.
– Det är olyckligt att ha personal som inte riktigt kan kommunicera med personer som är demenssjuka. När jag säger kommunicera så menar jag att personal behärskar det talade språket. Det är otroligt viktigt, säger Lars-Christer Hydén, chef för Centrum för demensforskning vid Linköpings universitet.
Varje år blir cirka 25 000 svenskar sjuka i någon demenssjukdom, vanligast är Alzheimers, enligt stiftelsen Demenscentrum som arbetar på uppdrag av Socialstyrelsen.
Gamla fördomar lever kvar och gör kommuners vård av äldre till sämre än den borde vara, menar Lars-Christer Hydén.
– En fördom är att demenssjuka på vårdboende i första hand behöver basal kroppslig omvårdnad. Det stämmer illa med vad forskning visar.
I våra artiklar om Åleryds vårdboende, där flera avdelningar tar emot demenssjuka, har anställda och anhöriga lyft problemet med att kommunen anställer personer med svaga svenskkunskaper. Problemet finns på fler äldreboenden.
Det försvårar för kollegor att samverka, och kan innebära medicinska risker – och kan även göra demenssjuka personer sjukare, enligt Lars-Christer Hydén.
– I vår forskning har vi sett att den sjuka personen på sikt tröttnar på att inte förstå, inte bli förstådd. Det blir ett tunt och ytligt liv. Man hamnar utanför. Och man ger upp.
Kan demensen bli värre?
– Ja, det finns risk för det. Om personen upptäcker att man inte kan göra sig förstådd, så vet vi att det i stor utsträckning leder till att man drar sig tillbaka. Man slutar ta initiativ, man blir deprimerad. Och det är inte bra för sjukdomsprocessen.
Det är ju problem för många kommuner att rekrytera till äldreomsorgen. Kan man tänka att man ”får ta det man får”?
– Då blir jag upprörd. Det här är en patientgrupp som har jättesvårt att tala i egen sak. Hade man pratat så om exempelvis cancerpatienter så hade det blivit ett jäkla liv.
Christer Hydén tror att kommuners ansvariga för äldreomsorg ibland struntar i forskningsresultat om demens, och att det ibland råder okunskap.
Då vi frågar Lise-Lott Löfgren, ansvarig för vårdboenden inom Leanlink, hur kommunen agerar för att få personal med kunskaper i svenska, svarar hon i en skriftlig kommentar att alla fast anställda måste ha gått svenskt gymnasium. Timavlönade måste ha en påbörjad gymnasieutbildning. "Individuella bedömningar görs också vid varje intervjutillfälle" skriver hon.