Tomten för moskén är på 3 000 kvadratmeter och här ska såväl byggnad som parkeringar och annat inrymmas.
Resan fram till beslutet har varit lång. Redan 2014 enades kommunen och Linköpings moskéstiftelse om ett avtal som möjliggjorde byggnationen av en moské i Linköpingsstadsdelen Djurgården. Avtalet fullföljdes aldrig utan i slutet av 2021 erbjöds stiftelsen istället en ny placering och en ny tomt – detta i Kåparp i närheten av Lambohov. Därefter fick stiftelsen ett år på sig att redovisa finansieringen av bygget – något som nu alltså har gjorts.
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i nästa vecka pekar det mesta på att ledamöterna kommer att säga ja till bygget, detta genom ett så kallat "startbeslut för detaljplan". Det innebär att förvaltningen kommer att påbörja ett arbete där detaljerna kring moskébygget stakas ut. Hur stor och hög kan byggnaden vara? Exakt var ska den placeras och hur ska trafiksituationen lösas?
Sverigedemokraterna i Linköping gick till val på att stoppa moskébygget i Lambohov och har bland annat hävdat att föreningen bakom moskén har kopplingar till Muslimska brödraskapet. Partiet har också sagt att utländsk finansiering, från diktaturer, ser ut att vara inblandat. Detta är en finansiering som, enligt forskare som Corren har varit i kontakt med, ofta förekommer.
Lars Vikinge (C) kommenterar finansieringen så här:
– I dagsläget har stiftelsen redovisat att det finns pengar på ett bankkonto. Vi har en banklagstiftning i Sverige som innebär att man inte kan sätta in pengar hur som helst. Här finns det en kontrollmekanism.
– Den information jag har fått är tydlig med att insättningarna följer banklagstiftningen och att kontroll gjorts så långt som är möjligt inom ramarna för gällande lagstiftning. Det har skett en granskning från förvaltningens sida, fortsätter han.
Lars Vikinge (C), tillförordnad ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, räknar med en våg av hat och hot i och med beslutet. "Det är så det brukar bli", säger han.
Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt grundlagens religionsfrihet, är enligt Lars Vikinge två viktiga parametrar i beslutet. Han lyfter den syrisk-ortodoxa församlingen S:t Markus, som fick tillstånd att bygga en kyrka i Vallastaden, som ett liknande exempel. Mari Hultgren (S), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, är inne på samma linje.
– När vi markanvisar på det här sättet gäller likabehandlingen stenhårt. Vi har haft andra religiösa församlingar eller privata intressenter som har önskat kommunal mark och det vi kollar på är om det finns finansiella muskler nog att köpa loss marken och påbörja byggnationen. Det är samma krav som ställs på alla aktörer – och det har man uppfyllt i det här fallet, säger hon.
– Jag förutsätter att det har gått rätt till med pengarna.
Vi har försökt att nå Linköpings moskéstiftelse på flera olika sätt, både via telefon och mejl, utan att lyckas. I stiftelsens bokslut för 2021 står det dock att det egna kapitalet ligger på strax över åtta miljoner kronor. "Alla gåvor som ges till stiftelsen är frivilliga och stiftelsen är innehavare av ett så kallat 90-konto", står det i årsredovisningen. Den tänkta byggnaden kommer att ha en planerad yta på mellan 1 000 och 1 300 kvadratmeter. Kostnaden beräknas till någonstans mellan 12 och 15 miljoner kronor.
Efter att texten publicerats väljer stiftelsen att kommentera uppgifterna. När vi når stiftelsens styrelseledamot Ali Osman är han positiv till att moskébygget ser ut att få klartecken.
– Det är jättebra, men det var också vad jag förväntade mig.
Hur ska det finansieras?
– Vi är helt transparenta med det här, det är ingenting vi försöker dölja, vem som helst kan kolla det här. Pengarna kommer från våra medlemmar och från muslimer i Sverige. Vi har inte tagit emot några pengar från utlandet.
Han är samtidigt kritisk till Sverigedemokraternas påstående om utländsk finansiering.
– Jag vet inte var de fått det ifrån, det är som en retorik de kör med.
I nuläget har stiftelsen 8 miljoner, men kostnaden för byggnaden väntas bli mellan 12 och 15 miljoner, hur ska ni få fram resten av pengarna?
– Vi börjar bygga med de pengar vi har och vi har många medlemmar som bidrar. Dessutom har vi verksamheter som ger ungefär en miljon om året i intäkter, så det kommer att ordna sig. Vi ska inte bygga någon gigantisk byggnad, säger Ali Osman.
Mari Hultgren (S), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, pekar på likabehandlingsprincipen och religionsfrihet som de viktigaste parametrarna i beslutet. "Det måste vi som politiker ha i första rummet", säger hon.
Hur ser ni på SD:s kritik om stiftelsens eventuella kopplingar till extremism?
– Jag kan stå undrande och fundera på om SD överhuvudtaget har samtalat med stiftelsen. Många gånger är människor rädda för det som man inte känner till. Det är viktigt att skapa sig en rättvis bild av världen omkring oss. Det här är hårt arbetande människor med familjer som bor i Linköping och vill utöva sin tro. Vi måste ha en positiv människosyn, säger Mari Hultgren.
– Vad gäller extremism så finns det i samhället, men jag tycker att det är synd att peka ut en specifik grupp eller religion som står bakom extremism. I vårt samhälle i övrigt har underrättelsetjänsten pekat ut den högerextrema rörelsen som den allra farligaste för landet just nu, fortsätter hon.
Lars Vikinge meddelar att Centerpartiet kommer att rösta ja till startbeslutet. Det kommer även Socialdemokraterna att göra.
Moderaternas ledamot Rolf Edelman säger så här:
– Om utredningen pekar på att allt är normalt med finansieringen tror jag inte att det finns någon anledning att säga nej till den här placeringen. Lokalen har ett berättigande, det finns många muslimer som kan behöva tillgång till den här lokalen, men den måste tillkomma på ett korrekt sätt. Om det uppstår några tveksamheter får vi tänka om.
– Inget är avgjort förrän beslutet fattats på nämnden, fortsätter han.
Chris Dahlqvist, Sverigedemokraternas gruppledare, håller kvar vid kritiken som partiet fört fram mot moskébygget under valrörelsen och säger att han kommer att göra allt för att stoppa bygget.
Chris Dahlqvist, SD:s ledamot i nämnden, håller fast vid den kritik partiet tidigare har förmedlat men konstaterar att han ännu inte har tagit del av handlingarna inför sammanträdet i nästa vecka.
– Vi kommer i allra högsta grad säga nej till moskébygget. Det har vi lovat våra väljare, säger han.
– Det är klart att det ska finnas en likabehandling men då ska det gälla även för aktören som får marken. Man kan inte ha två olika ingångar till byggnaden beroende på kön till exempel. De kraven har vi sett på andra ställen i Sverige att man inte levt upp till.
Ni är fortfarande skeptiska till finansieringen?
– Jag har svårt att svara på det då jag inte har läst handlingarna än. Mötet är först nästa vecka. Men finansieringen från andra stater är ett stort problem. När man ska bygga en sån här moské kommer staterna med motkrav om hur verksamheten ska bedrivas. Det vill vi inte ha i vår stadsbild i Linköping, säger Chris Dahlqvist.
Både Lars Vikinge och Mari Hultgren är beredda på en våg av hat och hot efter beslutet.
– Säkerhetsavdelningen har koll på detta – att ärendet kommer upp för beslut under nästa vecka. Erfarenhetsmässigt, när såna här processer går igång runt om i Sverige, så blir det så. Det är å andra sidan inget jag bekymrar mig om. Vi räknar med en hel del hat och hot mot oss personligen, säger Lars Vikinge.
– Ett sånt här ärende väcker väldigt mycket känslor och det handlar just om att det vi inte känner till är vi lite rädda för. Jag ser det faktiskt som positivt att det kommer att finnas en moské i Linköping som förhoppningsvis kommer att vara öppen gentemot samhället. Jag har träffat stiftelsen många gånger och jag har upplevt att de är öppna och välkomnande. Det kan göra att Linköpingsborna får en annan bild av islam och dess företrädare, säger Mari Hultgren.